Skolans undervisning ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, enligt skollagen från 2010. Men hur stort inflytande ska nya rön om hjärnan ha på undervisningen?

Vilken ny kunskap behöver skolan?

2014-11-26

Neurovetenskapen bör ha större inflytande i skolans värld. Det menar Torkel Klingberg, professor i ämnet, och Lina Bunketorp Käll som forskat kring sambandet mellan fysisk aktivitet och skolresultat. Men Roger Säljö, professor i utbildningsvetenskap, är kritisk mot den hållningen.– Lärare undervisar barn, inte hjärnor, säger han.

Elever som får extra lektioner i lek och rörelse presterar bättre i skolan. Det visar en ny studie av Lina Bunketorp Käll, forskare vid Göteborgs universitet, som är intervjuad i Curie. 

I artikeln, som du kan läsa här, säger hon bland annat: ”Ska vi förbättra barns lärande måste vi ta till olika medel och jag skulle värdesätta om lärarna generellt hade större kunskap om hur barns hjärnor utvecklas och kan stimuleras”.

Vila på vetenskaplig grund

Enligt skollagen från 2010 ska skolans undervisning, på samma sätt som sjukvården, vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men traditionellt har skolan styrts mer av politiska beslut och pedagogiska modenycker, menar Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet.

– Skräckexemplet är när man införde den så kallade helordsmetoden för läsinlärning och mängdläran som start på matematikinlärning. Det var metoder som baserades mest på åsikter och som fick katastrofala följder, säger han.

Torkel Klingberg är författare till boken Den lärande hjärnan som bygger på resultat från ett forskningsprojekt i Nynäshamn. Det gick ut på att studera samband mellan hjärnans mognad, miljön, utvecklingen av minnet och skolprestationer. Boken har fått god spridning och Torkel Klingberg menar att den något överbryggt klyftan mellan lärarutbildning och vetenskaplig forskning.

– Om vi vill ha en vetenskapligt baserad undervisning så behöver vi ett helt nytt fält, där vi pusslar ihop discipliner som neurovetenskap, kognitiv psykologi, pedagogik och IT och skapar ett nytt, brett forskningsområde om lärande, säger han.

Skolan måste vara med

Roger Säljö, professor i utbildningsvetenskapvid Göteborgs universitet, håller med om att det finns ett behov av att bredda kunskapsbasen kring skolundervisningen. Men han är samtidigt kritisk till en för stark koppling mellan skolundervisning och en disciplin som neurovetenskap.

– Skolan ska göra så mycket mer än att förmedla kunskap. Det är en normativ verksamhet där värderingsfrågor måste finnas med. Man kan inte heller att tala om skolan som en samlad enhet. Det är en mycket heterogen verksamhet. Därför måste skolan vara med och sätta agendan för forskningen, säger han.

Från årsskiftet börjar den nya myndigheten Skolforskningsinstitutet att arbeta. Uppdraget är att väga samman och sprida forskningsresultat kring vetenskapligt väl underbyggda och effektiva metoder och arbetssätt i utbildningsväsendet, samt att initiera praktiknära forskning. I årets budgetproposition föreslås ett anslag på 30 miljoner för det första verksamhetsåret.

Roger Säljö är dock tveksam till om det kommer att få några genomgripande konsekvenser inom det jätteområde som skolvärlden är. Men han tror att verksamheten kommer att kunna spela en viss roll som ingång för skolor som vill ta till sig forskning och starta utvecklingsarbeten. 

Läs också i Curie: Aktiva elever presterar bättre

Text: Yvonne Busk
Foto: SPL / IBL Bildbyrå