Skriv bidrag till antologier, skriv tillsammans med andra, undervärdera inte din forskning och stirra dig inte blind på tidskriftens ranking. De råden ger Dominika Polanska, postdoktor vid Södertörns Högskola, doktorander inför publicering.

Doktorand: Tänk brett när du publicerar

2014-11-20

Publicera i ansedda tidskrifter, sprid din forskning och se till att finnas med i de databaser som används för utvärdering. Som ny forskare är det mycket att tänka på när forskningsresultaten ska formas till publikationer. Curie tar en titt på vetenskaplig publicering inom samhällsvetenskap och humaniora ur ett doktorandperspektiv.

– Jag brukar titta på vilka tidskrifter som forskare inom mitt område och de källor jag refererar till publicerar sig i. Visst är tidskriftens ranking viktig men den säger inte allt. Det kan vara en jättebra tidskrift inom mitt område även om den är lägre rankad, säger Emma Neuman, doktorand i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet i Växjö.

Emma Neuman har doktorerat sedan 2010 och ska disputera nästa år. En av hennes vetenskapliga artiklar är inne i granskningssystemet hos en tidskrift och en är publicerad – i en tidskrift hon känner sig nöjd med.

– Eftersom det tar tid att få svar från tidskrifterna handlar det om en avvägning – siktar man alldeles för högt från början kan det bli en lång tid av refuseringar. Min strategi är att först skicka in till en tidskrift som är något högre ansedd än jag tror ska gå vägen.

Råd om publicering och vilken tidskrift artiklarna kan skickas till får hon oftast genom diskussioner med sin handledare.

– Det finns inga uttalade krav från institutionen på var vi doktorander ska publicera. Men vi rekommenderas att hålla oss till tidskrifter som finns med i Web of Science.

Web of Science är en databas som indexerar vetenskapliga artiklar. En del av anslagen till universitet och högskolor fördelas baserat på beräkningar av publikationer och citeringar i databasen.

Uppmuntras att sikta högt

Medan Emma Neuman skriver en sammanläggningsavhandling som innehåller hennes tidigare publicerade artiklar, har Emma Elfversson, doktorand vid Uppsala universitet, valt att skriva en monografi. Anledningen är hennes forskningsområde: konfliktlösning i lokala etniska konflikter.

– Det är ett ganska obeforskat område. Jag kommer att behöva utveckla teori i avhandlingen och behöver mer utrymme än man kan ha i artiklar, säger hon.

Under tiden har Emma Elfversson publicerat konferensartiklar i det öppna publikationsforumet academia.edu. Tillsammans med en kollega har hon också publicerat en artikel i en afrikansk open-access tidskrift.

– Jag ser det som ett sätt att få ut material utan att det ligger så mycket prestige i det, och få uppmärksamhet runt min forskning.

Hon konstaterar att institutionen uppmuntrar doktorander att publicera sig och att sikta högt. De får bra stöd från respektive handledare, genom grupphandledning och forskarseminarium. Hon upplever ingen press från institutionen, men anser för sin karriärs skull att det vore bra med åtminstone en tung tidskriftspublicering.

– Jag har en artikel som jag har jobbat på som jag ska försöka få in i någon riktigt bra tidskrift. Eftersom jag inte har någon press på mig att få ut det snabbt för avhandlingens skull ska jag sikta högt, säger hon.

Publicera utifrån vad du vill uppnå

Camilla Hertil Lindelöw är handläggare för publiceringsfrågor vid Södertörns högskola. Bland doktorander möter hon ofta tron på att det finns en rätt väg för att lyckas med vetenskaplig publicering – vilket hon konstaterar att det inte gör.

Men när det gäller bibliometri, publiceringsstatistik, finns tydliga råd att ge om vad som är strategiskt rätt, menar hon. Där kan antingen den tidigare nämnda databasen Web of Science, eller den så kallade norska modellen som anses anpassad bättre för samhällsvetenskap och humaniora, ligga till grund för analyser av forskning.

– Rådet är att se till att dina publikationer finns i de databaser som används vid utvärdering av forskningen. Men även om betydelsen av bibliometri har vuxit inom samhällsvetenskap och humaniora är det bara en liten del av vad som räknas som meriterande, säger hon.

Camilla Hertil Lindelöw ger därför doktorander rådet att inte bara publicera på ett sätt utan att försöka vara breda. Publicera sig internationellt och nationellt, men också i populärvetenskapliga texter.

Fundera på vad du vill göra – bidra till den samhälleliga debatten eller göra en forskarkarriär utomlands, till exempel. Du bör vara beredd att kunna argumentera kring varför du har publicerat som du gjort.

Tidskriftens ranking inte viktigast alla gånger

Vikten av bredd i publiceringen betonar också Dominika Polanska, som disputerade 2011 och nu är postdoktor vid Centrum för baltiska och östeuropeiska studier vid Södertörns högskola.

– När jag som ung forskare söker tjänster är det bra att kunna visa att jag kan formulera min forskning inte bara som artiklar i vetenskapliga tidskrifter utan även som exempelvis antologibidrag – gärna där redaktören är ett känt namn, säger hon.

Hon konstaterar att tidskriftens ranking inte alltid är viktigast i valet av var hon publicerar sin forskning. I stället handlar det om att se var andra inom fältet publicerar sig.

Skriv tillsammans med andra

Ett av Dominika Polanskas tips till doktorander är att inte utesluta möjligheten att skriva tillsammans med andra.

– Det kan vara ett sätt att möta kraven på antal publikationer, men är också bra för forskningen, roligare.  Och det visar att du har förmågan att samarbeta.

Hon tycker att doktorander ska vara djärva; inte undervärdera sin forskning utan våga satsa på högt rankade tidskrifter. Sig själv beskriver hon som naiv som doktorand, vilket dock visade sig lyckosamt.

– Det gjorde att jag vågade skicka in till vissa tidskrifter och fick igenom publikationer. Naiviteten skyddade mig mot publiceringsstressen. Den stressen är påtagligare nu. Som postdoktor har jag mycket kortare tid på mig att visa vad jag går för.

Text: Sara Nilsson
Foto: Jyrki Sivenius

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter