Sniff, sniff. Luktsinnet blir ofta allt sämre med åren - men kan tränas upp.

Försämrat luktsinne kan varna för demens

2014-11-05

Varje lukt för med sig unika molekyler till hjärnan och påverkar vårt luktsinne. Men luktsinnet förändras även biologiskt eftersom de nervceller som kommunicerar lukter till hjärnan förändras med åldern.- Försämrat luktsinne hos äldre kan vara en markör för demenssjukdom, säger doftforskaren Jonas Olofsson.

Jonas Olofsson är docent i psykologi vid Stockholms universitet och forskar på hur hjärnan bearbetar dofter och hur doftintrycken samverkar med andra sinnen.

Människan kan urskilja mer än tusen miljoner olika doftnyanser, varav majoriteten (80 procent) brukar räknas som obehagliga.

I Jonas Olofssons forskning på de biologiska och psykologiska aspekterna av vårt luktsinne definieras dock inte dofterna som goda eller dåliga eftersom det handlar om en personlig bedömning kopplad till minnen och erfarenheter.

– Lukter vi inte känner igen upplever vi som äckliga, men man kan vänja sig vid vad som helst, till och med surströmming, säger Jonas Olofsson som är norrlänning och själv en inbiten surströmmingsälskare. 

Tappat luktsinnet

I likhet med en muskel kan luktsinnet förtvina, men det kan också tränas upp.

– Personer som tappat luktsinnet, till exempel på grund av en infektion i övre luftvägarna, kan få hjälp att återhämta luktsinnet genom att sniffa på en viss lukt i tre månader, enligt en studie av våra tyska kolleger. Det pekar på att luktsinnet är föränderligt – det är väldigt fantastiskt egentligen! Det går ju inte för en blind att på motsvarande sätt återhämta synen genom att stirra på saker…

Luktsinnet blir ofta allt sämre med åren. Jonas Olofsson och hans kolleger vid Stockholms universitet och Umeå universitet har undersökt luktsinnet hos friska seniorer (65-80 år gamla), bland annat genom att låta dem koppla ihop olika distinkta lukter, till exempel kryddpeppar, med rätt namn (av fyra olika alternativ).

Hos alla personer var kunskapsminnet intakt, liksom den kognitiva förmågan för åldern. Men fem år senare hade de med sämst luktsinne börjat få symtom på demens.

– Vi tror att luktsinnet dalar först, och följs sedan av sjunkande kognitiva förmågor som orienteringsförmåga, säger han.

Visat på samband

I andra studier har Jonas Olofssons forskargrupp visat ett samband mellan dåligt luktsinne och en gen som är aktiv hos personer med alzheimer. De som har denna högriskgen drabbas i snitt mer av demens än andra, även om inte alla drabbas.

– Det går inte att rå över genetiken, och demens är svårt att förebygga rent medicinskt. Men luktsinnet kan tränas upp även om det inte är lika återhämtningsbart hos äldre som hos yngre.

Forskarna har sett att de som övar upp sitt luktsinne även förbättras i andra funktioner som inte är kopplade till lukt.

– Det är ett drömresultat för oss, säger Jonas Olofsson. På så vis skulle kanske försämringen av de kognitiva förmågorna kunna förskjutas även om man bär på genen.

Användas som enkel diagnos

En mätning av luktsinnet skulle kunna användas som en enkel diagnos, menar han. Genom tidiga indikationer på demens skulle man kunna underlätta en bedömning och sätta in åtgärder i tid.

Enligt Jonas Olofsson är konceptet för alla hjärnträningsprogram att bygga upp en reserv så att hjärnan kan stå emot den negativa utvecklingen vid hög ålder.

– Vi vet redan att personer med intellektuellt stimulerande jobb har lägre risk att bli diagnosticerade med demens. Även motion och andra livsstilsförändringar kan minska risken för demensutveckling hos äldre.

De vars hjärnor åldras allra bäst har ofta det gemensamt att de är optimistiska och socialt utåtriktade, de söker sig till intellektuellt utmanande situationer – sådant som är nytt och gärna mångsidigt.

Tagit fram luktspel

Jonas Olofsson och hans kollegor använder sig av ett ”luktspel” för barn för att träna luktsinnet hemma med sina föräldrar. Spelet fungerar som ett slags memory, men istället för att identifiera två likadana bilder är uppgiften att matcha två identiska lukter ur små teburkar. Det gäller att få barnen att lära känna lukten och bli nyfikna på doften av ny mat.

– Spelet kan också användas bland äldre. Med ett bättre luktsinne skulle de inte bara förbättra upplevelsen av mat och dryck och därmed få ökad aptit, utan även hålla hjärnan i trim på andra sätt och öka livskvaliteten. Det är ett ganska roligt spel!

Jonas Olofsson är en av flera forskare som deltar på Vetenskapsrådets kvartalsseminarium om dofters betydelse den 7 november.

– Vi vill visa att forskning som drivs av nyfikenhet kan leda till nya tillämpningar som man inte kunde ana innan kunskapen fanns. Dessutom är det spännande att lära mer om dofter och hur de hänger ihop med smakupplevelser, säger arrangören Kerstin Sahlin, huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap vid Vetenskapsrådet.

Text: Eva Barkeman
Foto: Matton

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter