Det sociala mediet Researchgate har delvis tagit över bibliotekets roll att dela och sprida vetenskapliga publikationer, menar bibliotekarien Erik Stattin.

Researchgate i topp bland forskare

2014-11-03

Bland de sociala medier som riktar sig till forskare ligger Researchgate i topp. Kanske beror det på att den automatiskt ansluter användare.

Erik Stattin, biträdande avdelningschef på Karolinska institutets bibliotek, kallar det inte ens Researchgate, utan ”RG”. Han är inne på RG omkring en gång i veckan, mycket för att han som bibliotekarie behöver hålla sig uppdaterad om hur det fungerar.

– Researchgate tar lite över det som vi på biblioteket hjälper till med, att dela och sprida vetenskapliga publikationer.

Det kan ibland bli en legal gråzon gentemot förlaget om en forskare får lägga upp sina artiklar på Researchgate, men än så länge verkar det inte utgöra något större hinder.

Erik Stattin visar Researchgates funktioner: förutom att skapa en profilsida för forskaren med dennes publikationer, finns ett frågeforum kallat Q&A, ungefär som Yahoo answers. Frågor sorteras efter ämnesområde och Erik Stattin följer bland annat frågor inom informationsvetenskap. Slutligen kan man söka efter forskare i nätverket.

Automatisk anslutning

Plattformen Researchgate har de senaste åren blivit ett av de mest framgångsrika sociala medierna bland de nätverk som är särskilt inriktade på forskare. En enkät gjord av tidskriften Nature i augusti visar att den ligger i topp. Erik Stattin tror det beror på att Researchgate automatiserat många funktioner och i synnerhet att sajten kan skapa en forskarprofil utan att forskaren själv tagit initiativ till det.

Han är ändå övervägande positiv till Researchgate och motsvarande sociala nätverk. Samtidigt vill Erik Stattin påpeka att det är osäkert hur Researchgate kommer att finansieras när investeringspengarna tar slut. Han tror inte det blir genom att samla information om användare, som Facebook gör. Mer troligt är annonser eller medlemsavgifter.

Erik Stattin får ofta frågan från forskare hur man hindrar Researchgate från att skicka så många mejl. Sajten skickar så mycket att det upplevs som spam. En författare till en vetenskaplig artikel får dessutom automatiskt en profilsida på Researchgate när en medförfattare lägger upp artikeln.

Används mest av naturvetare

Enligt Researchgates hemsida finns det 4 500 användare på Karolinska institutet, KI. Det är svårt att avgöra om den uppgiften stämmer eftersom det verkliga antalet forskare på KI hela tiden varierar. Siffran är dock inte helt orimlig enligt Karolinska institutets informationsavdelning – just nu finns omkring 4 000 forskare på lärosätet och ytterligare fler har eller har haft en e-postadress anknuten till KI.

Enligt en enkät i Nature används Researchgate framför allt av forskare inom naturvetenskap, men inte av forskare inom språk, samhälle och konst.

Kanske är det dessutom framför allt forskare inom biomedicin som använder Researchgate. Erik Stattin har den känslan, men är osäker.

– Medicinska forskare har inte haft en tradition att dela med sig av information, som till exempel fysiker har haft. Det gör att det fanns en lucka för Researchgate att fylla just för dem.

Toppanvändare på KI

Niklas Långström, professor i psykiatrisk epidemiologi, är den forskare på Karolinska institutet som har flest nedladdningar per vecka via Researchgate. Han gick med för mer än två år sen. Den som är medlem på Researchgate kan gå till hans profilsida och själv ladda ned de allra flesta av hans artiklar i fulltext, istället för att skicka mejl för att be om det.

– Jag har hittills haft 15 400 nedladdningar på RG, så många mejl hade jag självklart inte orkat svara på.

Hans forskningsområde, att hitta orsaksfaktorer till våld och sexuella övergrepp, intresserar många.

­Niklas Långström använder Researchgate nästan enbart för att dela artiklar i fulltext. Han är inne 1-2 gånger i veckan.

– Jag använder till exempel aldrig Q&A, där är alldeles för basala frågor.

Inte heller använder han den för att kontakta forskare, det gör han via konferenser och mejl. Han brukar dock svara på mejl som sajten skickar, när de vill att han ska verifiera om en forskare är legitim. Han ser att nätverket börjar bli mer etablerat.

– Det senaste året har det blivit vanligare att se tyngre namn.

Twitter också viktigt för forskare

Researchgate liknar varken Facebook eller Twitter, klargör Erik Stattin. Det är långsammare, statiskt och där finns inget nyhetsflöde som i Facebook.

– Man kan likna det vid en akademisk CV-sajt, säger Erik Stattin.

Niklas Långström är aktiv i flera sociala medier. Han går in på Twitter och Facebook cirka 3-4 gånger om dagen för att se vad som händer och göra inlägg.

På Twitter kan han till skillnad från Researchgate vända sig till journalister och allmänhet och länka till artiklar. En annan skillnad är att på Researchgate representerar han Karolinska institutet, men på Twitter representerar han sig själv, även om han ofta taggar KI.

På Facebook har Niklas Långström mer vänner och bekanta än kolleger, men han försöker hålla en någorlunda seriös och representativ nivå även där. Samtidigt märker han att det lättsamma går hem.

– Lägger jag upp en kul bild på Twitter får den kanske 50-60 klick medan en länk till en vetenskaplig artikel får 20 klick.

Text: Anja Castensson
Foto: Göteborgs universitet / Lars OA Hedlund / Stefan Zimmerman

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter