Idag finns det stora kunskapsluckor om barns och ungdomars hälsa, särskilt när det gäller underlag för att bedöma förändringar över tid och förstå vad som främjar eller förhindrar en god psykisk utveckling. Många interventionsprogram som används för att förebygga psykisk ohälsa har begränsat vetenskapligt stöd.

Mer kunskap om barns psykiska hälsa

2014-10-29

Fyra statliga forskningsfinansiärer satsar gemensamt på forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa. Nu görs den andra utlysningen inom området. Curie har pratat med några forskare som beviljades bidrag i den första.

Peter Allebeck

Det är Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova som står bakom den satsning på forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa som hittills har bidragit till finansieringen av 15 forskargrupper med fokus på allt från genetik till sociologi.

– Det är imponerande och unikt att fyra forskningsfinansiärer med skilda uppdrag och inriktningar, från grundforskning till mer tillämpad forskning, har kunnat enas i en sådan här bred satsning, säger Peter Allebeck, huvudsekreterare vid Forte och professor i socialmedicin vid Karolinska institutet.

Satsningen sträcker sig mellan 2012 och 2017 och omfattar totalt 50 miljoner kronor per år. En del av de forskare som beviljades bidrag i den första utlysningen har finansiering under sex år, andra bidrag var treåriga. Nu, mellan den 22 oktober och den 19 november, är det åter möjligt att söka projektbidrag inom ramen för denna satsning. 39 miljoner kronor utlyses för perioden 2015–2017.

– Vår förhoppning är att forskningen ska resultera i en bättre förståelse för de mekanismer som ligger bakom psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och ungdomar. Men även att den ska belysa effekten av olika interventionsprogram, bland annat insatser i skolan och metoder för föräldrastöd. Idag har flera interventionsprogram endast ett begränsat vetenskapligt stöd, säger Peter Allebeck.

Anna Sarkadi

Föräldrastöd i förskolan

Anna Sarkadi, docent i socialpediatrik vid Uppsala universitet, var en av dem som beviljades stöd vid den tidigare utlysningen. Hon leder en forskargrupp som bland annat studerar ett program för föräldrastöd i förskolan – Triple P (Positive Parenting Program).

– Vi vill undersöka om det här interventionsprogrammet, som består av exempelvis föreläsningar och individuella samtal, kan förebygga psykisk ohälsa hos barn och vilken hälsoekonomisk betydelse det i så fall har. Det gör vi genom att jämföra grupper som har fått olika mycket stöd eller inget alls, säger hon.

För att mäta barnens psykiska hälsa använder sig forskarna av ett frågeformulär som såväl föräldrar som förskolepersonal får svara på i anslutning till 3-, 4- och 5-årskontrollerna på BVC. Forskarna kommer även att följa barnen några år i skolan, bland annat via läkemedels- och sjukvårdsregister samt via resultat från de nationella proven.

Sedan studien inleddes har forskarna utbildat förskolepedagoger i Triple P. Den första omgången frågeformulär har också samlats in. Under hösten kommer flera tusen föräldrar vid 33 förskolor i Uppsala att erbjudas stöd genom Triple P.

– Föräldrar till drygt 3 000 barn har fyllt i frågeformulären inför BVC-besöket. Tyvärr har 34 procent av dessa svarat nej på frågan om deras data får användas till forskning. Men vi kommer att fortsätta att skicka ut formuläret under 2015 och 2016 också, säger Anna Sarkadi.

Hon och hennes kolleger planerar även att använda forskningspengarna till att utvärdera ett datorbaserat verktyg som används för att intervjua barn och kallas In My Shoes.

I en vetenskaplig artikel visar forskarna att In My Shoes är en välfungerande metod för att få förskolebarn att berätta om en tidigare upplevd händelse.

– I nästa steg ska In My Shoes jämföras med den intervjumetod som polisens barnutredare använder idag för att se om metoderna är tillförlitliga för att hjälpa barnen att återge händelser korrekt, säger Anna Sarkadi.

En annan artikel som forskarna nyligen publicerat beskriver en ny hälsoekonomisk metod för att utvärdera interventionsinsatser.

Rosaria Galanti

Skolmiljöns betydelse i de tidiga tonåren

Rosaria Galanti är professor i folkhälsoepidemiologi vid Karolinska institutet och ansvarar även hon för en stor studie som beviljats medel genom forskningsfinansiärernas satsning.

– Syftet är att belysa skolmiljöns betydelse för barns psykiska hälsa i de tidiga tonåren, framför allt den pedagogiska strukturens inverkan. Men det finns många undersyften, som att jämföra hur det ser ut för flickor och pojkar, vilken betydelse socioekonomiska faktorer har och hur miljö och gener samverkar vid stresshantering, säger hon.

Det pedagogiska och sociala klimatet på skolorna kommer att bedömas med hjälp av verktyget Pesok (Pedagogiskt och socialt klimat). Med hjälp av det får elever och lärare ta ställning till påståenden som bland annat handlar om rektorns ledarskap samt skolans mål och normer.

– Sedan tidigare vet man att höga Pesok-poäng förknippas med bättre elevprestationer. Men hur sambandet mellan den pedagogiska och sociala miljön på skolorna och barnens psykiska hälsa ser ut har aldrig studerats förut, säger Rosaria Galanti.

Enkäter, betyg, register och genanalyser

Barnens hälsa ska bedömas genom att de själva och deras föräldrar besvarar en enkät när barnen går i årskurs sju och sedan årsvis i ytterligare tre år. Betyg från årskurs sex och nio ska också samlas in, och även i denna studie kommer man att hämta information från läkemedels- och sjukvårdsregister. Några elever kommer dessutom att få genomgå genanalyser och lämna salivprover för att mäta stresshormonet kortisol.

– Vi vill undersöka om stress i skolmiljön kan få tysta kortisonrelaterade gener att börja kommunicera och orsaka en permanent förändring av kroppens stressrespons, säger hon.

Forskarna har samlat in tillstånd och data från cirka 2 200 barn och 97 skolor från åtta olika län. Nu väntar rekryteringen av den andra kullen sjundeklassare samt insamling av den andra omgången data från den första kullen.

– Vi har fått fram en bild av hur skolmiljön ser ut på de olika skolorna och nästa år kommer vi att kunna presentera de första resultaten om hur miljön påverkar den psykiska hälsan hos eleverna. Men de stora slutsatserna kan vi inte börja dra förrän 2016, säger Rosaria Galanti.

Inom satsningen på forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa stödjer Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova även forskning som rör exempelvis autism, missbruk, anorexia nervosa och schizofreni. Ansökningar till höstens utlysning ska vara inne senast den 19 november.

Text: Lisa Reimegård
Foto: Matton

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter