Fiskerinäringen spelar fortfarande en viktig roll för Skottlands ekonomi. Många traditionella industrijobb försvann dock under 1960- och 1970-talet vilket ledde till en hög arbetslöshet.

Brist på mening ger skottar sämre hälsa

2014-09-15

Den 18 september röstar skottarna om Skottland ska vara ett självständigt land. Skottarna har i snitt sämre hälsa än resten av Europa eftersom många förlorat sin känsla av att ingå i ett sammanhang. Det menar sir Harry Burns, före detta Chief Medical Officer för den brittiska regeringen.

– Oavsett utfallet av omröstningen så är det viktigaste att vi gör det bästa av läget, för att göra Skottland till ett av de bästa länderna att växa upp och leva i, säger Harry Burns, som är numera professor i global hälsa vid University of Strathclyde i Glasgow.

Arbetslöshet påverkar hälsan

Under de senaste 20 åren har det skotska hälsoläget har inte förbättrats i samma takt som i övriga länder i Europa. Anledningen verkar vara arbetslösheten som uppstod när mycket av landets industri som varv- och stålindustrin stängdes ner under 60 och 70-talet.

– Det handlade om traditionella jobb som människor var stolta över. De förlorade inte bara sina jobb men också känslan av att bidra med något viktigt till samhället, säger Harry Burns.

Samtidigt som många blev arbetslösa förändrades också de skotska städerna. Många hus revs och hyresgästerna flyttades istället till nybyggda 20-våningshus i utkanten av städerna.

– Husen som revs ner var inga bra hus, de var ganska fallfärdiga, men människorna som bodde där hade en gemenskap och kunde hjälpa varandra. Utöver att ha tappat meningen i sitt yrkesliv ledde det även till en fysisk isolering av de redan arbetslösa.

Andra områden i Europa som drabbades av en liknande industriell kris lyckades att fylla tomrummet som uppstod genom att bygga upp ny industri. I Skottland hände aldrig detta och många människor förblev arbetslösa och bidragsberoende.

– Det vi ser nu är en generationsöverskridande överföring av livsstilen och dess följder. Vi ser mycket ohälsa bland landets 15-45-åringar. Många har problem med alkohol eller använder droger, säger Harry Burns och påpekar att det gäller den del av befolkningen som bor i de mest utsatta områdena.

Från sjukdom till hälsa

Harry Burns är utbildad kirurg och lade märke till problematiken när han jobbade på ett sjukhus i Glasgow. På dödsattesterna kunde han skriva orsaker som hjärtsvikt eller leversjukdom men aldrig arbetslöshet eller undermåligt boende. Han tyckte också att det var konstigt att läkarkåren enbart fokuserade på vad som leder till ohälsa.

– Som Chief Medical Officer vid regeringen vände jag på frågeställningen och ville veta vad som leder till bra hälsa. För att kunna göra det startade jag stora befolkningsstudier som tog hänsyn till både livsstilen och de sociala omständigheterna.

Slutsatsen blev att ett meningsfullt och hanterligt liv leder till en större kapacitet att hantera yttre påfrestningar. Människor som känner att de lever ett meningslöst liv utan kontroll är däremot mer känsliga för kronisk stress och dess följder (se även faktaruta för biologiska faktorer).

Högre nivå av kortisol

Studierna visade bland annat att befolkningen i fattiga områden hade en högre nivå av hormonet kortisol som stimulerar försvarsmekanismer. Dessa kan yttra sig i våldsamt eller destruktivt beteende, till exempel missbruk av alkohol och droger.

Flera vetenskapliga studier har visat att anknytning till någon föräldrafigur är oerhört viktigt för hjärnutvecklingen när ett barn växer upp. Föräldrarnas missbruk av alkohol och droger leder till att anknytning inte sker och det påverkar utvecklingen av områden i hjärnan som hippocampus och den prefrontala kortexen som är viktiga för inlärning och beteende.

Det finns en korrelation mellan ogynnsamma livshändelser och negativt utfall. Ju fler dåliga saker som händer under barnets uppväxt, desto större är benägenheten för våld och missbruk av alkohol och droger. Detta kan, enligt sir Harry Burns, vara en förklaring till den generationsöverskridande överföringen av livsstil inom de fattigaste grupperna i Skottland.

Förändringar av arvsmassan

Det är numera även känt att stress påverkar den så kallade epigenetiken, förändringar av arvsmassan som styr vilka gener som slås av eller sätts på. Dessa förändringar kan gå i arv och därmed påverka nästa generation.

Just nu följer Harry Burns och hans forskarkolleger ungefär 10 000 människor inom ett samhälle över en tidsperiod av 10-15 år. De utvärderar olika faktorer för att komma fram till de riskfaktorer som kan förutsäga ett negativt utfall (som kriminalitet och missbruk av droger). Dessutom pågår en detaljerad forskningsstudie på en grupp av 700 personer inom den fattigaste delen av befolkningen.

– Vi vill veta hur en låg socioekonomisk status korrelerar med biologiska fenomen som en ökad förekomst av inflammation och förändringar av DNA:t. På så sätt kan vi få fram biologiska markörer för sociala omständigheter, säger Harry Burns.

Engagera, involvera och inkludera

Sedan början av året jobbar sir Harry Burns som professor i global hälsa vid University of Strathclyde i Glasgow. Han är involverad i såväl forskning som i olika samhällsprojekt för att vända den negativa hälsotrenden. Projekten riktar sig såväl mot barn och ungdomar i skolan som till äldre. Det gemensamma målet är att bryta den onda cirkeln av isolering och uppgivenhet.

– Det viktigaste är att hitta ett sätt att involvera människor genom att bygga upp ett förtroende och att ge dem en känsla för att de har ett val och kan förändra sina liv. Vi har sett att unga människor som har suttit i fängelse kan bryta cirkeln av kriminalitet och våld när de väl inser att de har ett val.

Han vill inte spekulera i om ett skotskt oberoende skulle gynna befolkningens hälsa men menar att närhetsfaktorn kan spela en roll.

– Jag har varit i Sverige en hel del och gillar hur sjukvården styrs av de enstaka landstingen. Det för med sig att besluten tas på en lokal nivå och att invånarna känner både att de är fysisk nära beslutsfattarna samt att de kan påverka.

Hans råd till politikerna är att involvera befolkningen.

– När människorna har kontroll över sina liv, kan göra aktiva val och känner att vad de gör spelar roll i samhället så gynnar det både samhället och hälsan.

Text: Natalie von der Lehr
Foto: Mary Evans / IBL Bildbyrå, University of Strathclyde

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter