Berndt Björlenius, KTH, har ägnat sig åt vattenforskning i 25 år. Nu håller han i försöken där en mobil anläggning för rening av läkemedelsrester ska testas i full skala.

Ny teknik renar vatten från läkemedel

2014-09-09

Våra reningsverk klarar inte av att rena bort alla läkemedelrester som hamnar i toaletten. De kommer ut i vattendragen och kan skada fiskar och andra organismer. Men det finns fungerande teknik som nu ska testas i full skala på reningsverket i Knivsta. Inom tio år kan landets alla reningsverk vara utbyggda – om politikerna bestämmer sig.

Berndt Björlenius har under de senast åren ägnat all kraft åt en container med fem meter höga torn. Inte vilken container som helst utan en avancerad mobil reningsanläggning för läkemedelsrester, som ska hjälpa forskarna att utveckla de allra bästa metoderna.

– Idag kan vi rena i grova slängar 50-60 procent på de bästa reningsverken. Men vi tycker att det är för lite, vi har som mål att komma upp i 98 procent, säger Berndt Björlenius, som är projektledare vid industriell bioteknologi på KTH och har ägnat sig åt vattenforskning i 25 år.

Fann 24 olika läkemedel

Att läkemedelsrester kommer ut i avloppsvatten beror på att allt inte tas upp av våra kroppar utan en del kissas ut. Den största koncentrationen finns i åar och vattendrag närmast reningsverken. Men det stannar inte där.

På forskningsfartyget Briggen Tre Kronor tog forskare under förra sommaren prover från ett antal platser runt Östersjön. De fann 24 olika läkemedel, både längs kusterna och ute på öppet hav. Detta var något nytt, tidigare har man inte trott att det gick att spåra läkemedelsrester i havet.

Den vanligaste substansen var karbamazepin som finns i bland annat epilepsimedicin och som är svår att bryta ner. Med tanke på att vattnet i Östersjön har en omloppstid på över 30 år uppskattar Berndt Björlenius att 50 ton karbamazepin ligger och skvalpar ute i havet.

Läkemedelshalterna är så låga att det inte är skadligt att dricka vattnet, men forskarna vet ännu inte om vi kan påverkas indirekt genom att äta fisk.

– Vi vet inte riktigt vad det har för konsekvenser. Det krävs några års ytterligare forskning för att ta reda på det.

Påverkar fiskar

Men halterna påverkar fiskar och andra organismer som lever i vatten. Eftersom vattenlevande djur andas vatten med gälar får de i sig stora mängder. Läkemedel som forskarna har sett är särskilt riskabla är hormoner från bland annat p-piller, antidepressiva och lugnande. Ämnena har liknande påverkan på djur och människa.

Försöksanläggningen har flyttats runt mellan flera reningsverk för att testas under olika förhållanden. Detta är det mest omfattande testet av olika reningsmetoder och genomförs inom forskningsprojektet MistraPharma.

Dessutom har Havs- och Vattenmyndigheten, HaV, nyligen beviljat pengar för att bygga ut reningsverket i Knivsta med avancerad rening av kemiska ämnen. Avloppsvattnet går där ut i den känsliga miljön i Knivstaån mitt i samhället.

– Vi kommer att använda våra resultat från pilotkörningarna för att designa fullskalesteget i Knivsta, säger Berndt Björlenius, som kommer att hålla i försöken där KTH, SLU, Umeå universitet och Göteborgs universitet är partners.

Renas med ozon

Elva olika reningsmetoder har körts parallellt i försöksanläggningen och under nästa år kommer analyser att visa vilken som är bäst. Men redan nu talar mycket för att det blir ozon i kombination med aktiverat kol och det renar inte bara läkemedel utan även andra kemiska ämnen.

Ozonrening sker genom att syrgas först leds genom elektriska urladdningar och därefter in i avloppsvatten där ozonet slår sönder molekyler. Det är en enkel metod men den tar inte bort riktigt alla ämnen och bör därför kombineras med aktiverat kol. Organiska molekyler binder hellre till kol – lika binder lika.

Sverige ligger bland de främsta i världen på läkemedelsrening. På lång sikt hoppas Berndt Björlenius att läkemedel ska tillverkas på ett hållbart sätt så att de enklare kan brytas ner. Men i väntan på det krävs att befintliga reningsverk kompletteras. Han beräknar att det kommer att kosta omkring 250 kr per person och år, kanske lite mer för små reningsverk.

– Så länge vi använder kemikalier och läkemedel så borde vi ta den kostnaden. Det är vår skyldighet och tekniken finns. Men det kräver att politikerna sätter ner foten, att ny lagstiftning införs och att gränsvärdena för utsläpp blir tuffare.

Text: Helena Östlund
Foto: Jyrki Sivenius

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter