Idag finns flera typer av bakterier som utvecklat motståndskraft mot de vanligaste sorterna av antibiotika.Ett exempel är MRSA (gula stafylokocker) som är den vanligaste orsaken till sårinfektioner. De kan också orsaka blodförgiftning och infektioner på hjärtklaffarna.

Globalt hot mot bot av infektioner

2014-09-04

Antibiotika i miljön kan bidra till att antibiotikaresistens utvecklas och sprids över jorden. – Med dagens resistensutveckling är risken överhängande att vi snart inte kan bota många vanliga infektioner. Det skulle innebära en situation som liknar den vi hade innan antibiotikan kom, säger professor Joakim Larsson.

Antibiotikan flödar i världen. I många länder tjänar läkare pengar på att skriva ut antibiotika till patienter – om det ens krävs recept. Enorma mängder antibiotika ges till köttdjur för att de ska växa bättre. Allt detta gör att resistenta bakterier frodas. 

– Vi riskerar att kastas tillbaka till en preantibiotisk era. Risken är överhängande att vi inom en snar framtid inte kommer att kunna bota flera vanliga infektioner, säger Joakim Larsson som är professor i miljöfarmakologi vid Göteborg universitet. 

För 70 år sen var de flesta sjukdomsalstrande patogener inte resistenta. Idag har många blivit det, antingen på grund av att deras eget DNA har muterat eller så har de förvärvat resistensgener från andra ofarliga bakterier.

Letar efter resistensgener

Joakim Larsson och hans forskargrupp studerar hur läkemedel och andra miljögifter sprids till miljön och vilka effekter de kan ha där. Ett av deras pågående projekt är No Cure, där de med stöd av Vetenskapsrådet letar i miljön efter nya resistensgener mot karbapenemer, kraftfulla antibiotika som ofta används som en sista utväg. 

– En kunskap om vilka resistensgener vi riskerar möta i vården i morgon gör att vi kanske kan vara bättre förberedda. 

Även om Sverige ligger bra till tack vare god hygien och god kontroll på antibiotikaanvändningen så sprids resistenta bakterier hit. Därför måste alla länder ta sitt ansvar – och det är svårt. 

Ökad resistensutveckling är den stora risken med läkemedelsutsläpp till miljön, när det gäller människa. Men djur kan skadas på andra sätt. Två gam-arter har i stort sett utrotats i Indien och Pakistan eftersom de ätit av död boskap som behandlats med diklofenak, en antiinflammatorisk substans med njurskador som biverkan. 

– Ingen hade förutsett att det var en spridningsväg, det kom som en blixt från en klar himmel. Den historien lär oss att det är svårt att förutsäga hur läkemedel når miljön.

Indiska vattenprover en chock

Forskare har länge studerat utsläpp från kommunala reningsverk, men det var först när Joakim Larsson lät analysera indiska vattenprover som man insåg hur extrema utsläpp från läkemedelstillverkning kan vara. 

Proverna hade samlats in av hans medarbetare miljövetaren Cecilia de Pedro i Hyderabad – ett av världens största centra för tillverkning av läkemedelssubstanser. Ett av de mest anmärkningsvärda fynden var ett dagligt utsläpp av 45 kilo ciprofloxacin, ett av världens mest använda antibiotikum. 

Det motsvarar fem gånger Sveriges dagsförbrukning. Koncentrationerna i det renade avloppsvattnet översteg till och med nivåerna i blodet hos patienter som tar läkemedlet.

– Halterna var så höga att jag fick dubbelkolla med ett annat labb för att vara säker på att bli trodd. Ett stort problem är att det i princip saknas gränsvärden för hur mycket läkemedel man får släppa ut från en läkemedelsfabrik.

Förändrad syn

Fynden skapade stor uppmärksamhet och ändrade synen på hur läkemedel sprids i miljön och vilka halter som kommer ut. Halter som är miljoner gånger högre än i kommunala reningsverk. 

Nu finns förslag på åtgärder som skulle kunna minska utsläppen: krav vid upphandling av läkemedel att tillverkarna ska ha övervakningsprogram även hos underleverantörer och förslag om att ändra reglerna kring generikautbyte (att apoteken kan byta ut en föreskriven medicin mot den billigaste kopian) så att inte bara pris utan även miljöaspekter ska räknas in. 

Dessutom arbetar man inom EU för att med hjälp av GMP, god tillverkningssed, kunna ställa miljökrav även utanför Europa. Joakim Larsson tror också på ökad transparens så att tillverkarna blir tvungna att redovisa var och av vem deras produkter tillverkas. 

Men även om det finns hopp om att kunna minska utsläppen till miljön så ser det mörkt ut på resistensfronten.

– Antibiotikaresistens är ett av de största hoten mot folkhälsan globalt idag. Vi kommer kanske att kunna bromsa utvecklingen men vi kan sannolikt inte stoppa den. Det kommer att bli sämre innan det blir bättre. 

Text: Helena Östlund
Foto: Science Photo Library / IBL Bildbyrå, Helena Östlund

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter