Både skvaller och seriösa diskussioner hamnar på väggen på Högskoleläckan, lite som ett klotterplank för forskningspolitik.

Seriöst och skvaller om högskolevärlden

2014-09-02

Facebook, Linked in, Twitter, Instagram och andra sociala medier används allt mer av forskare. Som diskussionsforum för forskning – och för informellt skvaller. Gruppen Högskoleläckan på Facebook har idag över 3 500 medlemmar och ökar stadigt.

Ulf DalnäsSociala medier har förändrat vårt sätt att använda nätet genom att gå från information till interaktion. Forskare kan bolla sina tankar och idéer kring forskning och dess villkor. Eller helt enkelt bara snacka av sig. Skvallra lite.

Att det finns behov visar den populära gruppen Högskoleläckan på Facebook, en sluten grupp för just högskoleskvaller.  ”Här delar vi med oss av seriöst och tramsigt innehåll relaterat till högskolesektorn – medvetna om att det är skvallret som gör oss till människor”, lyder devisen.

Bland de drygt 3 500 medlemmarna finns forskare, lektorer, rektorer, kommunikatörer, journalister, forskningsfinansiärer med flera. Alla med intresse för högskolevärlden.

Det görs ett 10-tal inlägg och kommentarer per dag. Det kan vara allt från länkar till egna blogginlägg och debattartiklar till tips om öppna seminarier och konferenser. Men oftast är det länkar med kommentarer till tidningsartiklar, både svenska och utländska, om någon aktuell fråga inom forskarvärlden. Ibland resulterar det i någon enstaka ”like”, ibland i långa diskussionstrådar som fortsätter under lång tid.

Gruppen har bara växt

Högskoleläckan startades för drygt tre år sedan av Ulf Dalnäs, kanslichef på konstnärliga fakultetskansliet på Göteborgs universitet. Han gillar att diskutera högskolefrågor och var ganska aktiv i sociala medier, bland annat på Facebook med många nya och gamla vänner – många av dem akademiker.

– För att bespara mina andra vänner dessa diskussioner, startade jag en sluten grupp och bjöd in dem jag trodde skulle vara intresserade. På så vis slapp jag använda mitt privata Facebook-konto till dessa frågor. Sedan dess har gruppen bara växt, vilket visar att det är en grupp som fungerar.  

Genom åren har han sett olika frågor segla upp i perioder, som speglat tankar och trender inom olika grupperingar.

– I år har det varit mycket diskussioner om kollegialt styre inom akademin, inte minst i samband med konflikterna kring rektorn vid Uppsala universitet i våras. En annan het fråga har varit de återinförda avgifterna för internationella studenter. Det jag gillar mest är att det är så många olika åsikter som kommer fram.

Själv gör han några inlägg i veckan, ofta grejer som kommer via input från Twitter eller andra medier, och kommenterar närmast dagligen.

– Det är väldigt roligt med högre utbildning, säger Ulf Dalnäs som odlat sitt intresse bland annat som lärare, studierektor, nationell Bologna-expert samt vice president i European League of Institutes of the Arts, ELIA.

Artikel får vingar

Även Vetenskapsrådets tidning Curie har använt Högskoleläckan för att dela relevanta artiklar. Ett exempel är en debattartikel av Kåre Bremer, tidigare rektor vid Stockholms universitet och ordförande i SUHF, som vill slå ihop Stockholms universitet med KTH och KI. Debattinlägget genererade en lång diskussionstråd med 20 kommenterar.

– Det är spännande att se en artikel få vingar och leda till en vidare diskussion. Många av ämnena som Curie tar upp handlar ju om förutsättningar för forskare och andra som arbetar inom högskolevärlden. Och det är inte alltid svart eller vitt, så diskussionerna kan bli långa och väldigt intressanta, säger Carin Carltoft, dialogredaktör på Curie.

– Extra roligt är det att upptäcka att någon annan på läckan hunnit före och lagt ut någon av våra artiklar, vilket händer allt oftare. Samtidigt har diskussioner på Högskoleläckan ibland resulterat i artiklar i Curie.

Enligt Ulf Dalnäs har Högskoleläckan blivit mer än bara ett skvallerforum.

– Jag får ofta mejl från medlemmar som säger att de haft stor användning av gruppen i sitt arbete genom att kunna ställa frågor och få snabb respons. Det finns en stor samlad sakkunskap i gruppen, i och med den breda spridningen från studenter till rektorer och alla myndigheter i högskolebranschen.

Text: Eva Barkeman
Foto: SXC, Ines Sebalj

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter