Med klinisk behandlingsforskning menas stora kliniska studier där man kan se patientnytta inom en definierad tidsrymd. Kostnaderna för sådana studier är ofta stora.

Vårdens behov ska stå i fokus

2014-07-01

Sverige har unika förutsättningar för klinisk behandlingsforskning men trots det är många viktiga medicinska frågor obesvarade, delvis till följd av brist på forskningspengar. Nu satsar regeringen och landstingen stort för att ändra på detta.

Jan Andersson är forskningsdirektör vid Stockholms läns landsting och en av ledamöterna i en nystartad kommitté för klinisk behandlingsforskning vid Vetenskapsrådet. Kommittén har bildats för att stödja stora kliniska studier med tydlig patientnytta.

– Många olika utredningar har visat att Sverige inte längre är lika framstående i jämförelse med andra länder när det gäller klinisk behandlingsforskning. Våra befolkningsregister utgör en stor konkurrensfördel. Men den här typen av studier är dyra, eftersom de tar tid och involverar många människor, inte sällan från såväl akademi som kommuner och landsting. Fram tills nu har finansieringsmöjligheter ofta saknats, säger han.

Stat och samtliga landsting satsar tillsammans

Kommittén för klinisk behandlingsforskning består av sex representanter från landstingen och lika många från universiteten, plus en oberoende ordförande. Universitetsrepresentanterna och ordförande är utsedda av regeringen, delvis efter förslag från Vetenskapsrådet och Vinnova. Enligt Jan Andersson är det första gången som staten tillsammans med samtliga 21 landsting har enats om en gemensam satsning på forskning.

– Vi är ett litet land. För att få ihop tillräckligt mycket patientmaterial för att kunna konkurrera på internationell nivå och ta oss an viktiga medicinska frågeställningar i syfte att fylla hälso- och sjukvårdens kunskapsluckor måste vi samarbeta över landstingsgränserna. Det har varit svårt att få till tidigare, små landsting har oroat sig för att bli utnyttjade och stora har inte sett något behov av samarbete. Men nu finns motivationen och genom kommittén även de ekonomiska förutsättningarna.

Patientfokus är viktigast

Klinisk behandlingsforskning kan handla om allt från att förbättra befintliga metoder för behandling och uppföljning till att utveckla ny teknik för diagnostik eller nya organisationsformer för hälso- och sjukvården.

– Det rör sig definitivt inte bara om klassiska läkemedelsstudier, även om det naturligtvis också kan förekomma. För kommittén är patientfokus viktigast. Vi vill att de projekt vi finansierar har som målsättning att utmynna i resultat som kan komma till klinisk användning inom fem års tid, säger Jan Andersson.

100 miljoner kronor finns avsatt för 2014 års bidrag och ett enskilt projekt kan beviljas upp till 20 miljoner kronor per år i maximalt tre år.

Jan Andersson ger flera exempel på var hälso- och sjukvårdens kunskapsluckor kan hittas.

– Benskörhet är ett stort problem i Sverige och ändå saknas omfattande nationella observationer som belyser hur osteoporos bäst kan förebyggas, screenas för och behandlas. I Sverige finns även omkring 6 400 ovanliga sjukdomar men ingen strategi för screening, trots att säkert över 400 000 är drabbade. Och en ny metod för bråckoperationer skulle behövas för kvinnor. Idag genomförs dessa operationer på precis samma sätt för båda könen, trots att utfallet är sämre för kvinnor.

Svårt hinna forska, behandla och undervisa

Någon som redan idag ägnar sig åt klinisk behandlingsforskning är Gerd Holmström, professor i oftalmiatrik vid Uppsala universitet samt överläkare och sektionsansvarig för barnögonsjukdomar och skelning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Enligt Gerd Holmström är tillvaron som klinisk forskare tuff rent tidsmässigt eftersom forskningen ska hanteras parallellt med klinisk verksamhet och undervisning. Att det dessutom tillkommer ekonomiska hinder är något som ytterligare försvårar forskningsmöjligheterna, menar hon.

– Forskningsbidragens storlek är ofta kopplad till tyngden hos de vetenskapliga tidskrifter som forskningen finns publicerad i. Och vi kliniker har här ingen chans att tävla med grundforskarna, vars tidskrifter värderas mycket högre.

Även hon poängterar att kliniska studier ofta är både mer tidskrävande och kostsammare än andra forskningsprojekt. Därför ser hon mycket positivt på den nya satsningen på klinisk behandlingsforskning och tror att behovet är stort.

– Min egen forskning har hittills bedrivits med hjälp av mindre bidrag från olika ögonfonder och så kallade ALF-medel. Hade jag fått forskningsbidrag i den här storleksordningen för 15 år sedan hade det garanterat resulterat i ännu tyngre forskning, säger hon.

Studier på nationell nivå

Gerd Holmström har bland annat ägnat sig åt att epidemiologiskt kartlägga sjukdomen ROP (retinopathy of prematurity), retinopati hos för tidigt födda barn, samt att studera barnens synfunktion under uppväxten. Prematuritetsretinopati kännetecknas av kärlförändringar i ögats näthinna och kan leda till blindhet om behandling uteblir. Flera av studierna har skett på nationell nivå i samarbete med andra kliniker och forskare i landet.

– Vi har till exempel tittat på hur många som får den här näthinnesjukdomen bland extremt tidigt födda barn i landet och vilka riskfaktorer som finns. Barnens synfunktion har sedan följts upp. Vi har nyligen publicerat resultaten av en 2,5-årsuppföljning och håller just nu på att avsluta 6,5-årsuppföljningen, säger hon och fortsätter:

– Andra studier är kopplade till den ROP-screening av alla barn som föds i Sverige före graviditetsvecka 31. Den drog vi igång i slutet av 1980-talet i syfte är att fånga upp dem som är i behov av behandling i tid och sedan utvärdera utfallet och på sikt jämföra olika behandlingar.

Gerd Holmström är även ansvarig för ett nationellt kvalitetsregister för prematura barn med retinopati, SWEDROP, som hon initierade 2006. Enligt henne är registret det enda i världen i sitt slag.

– Registret ger en unik möjlighet att evaluera och kontinuerligt modifiera screening av ROP i vårt land och att följa olika behandlingsaspekter.

Text: Lisa Reimegård
Foto: Matton

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter