Internet har inte bara inneburit nya möjligheter att i demokratisk anda komma till tals utan också nya möjligheter att hota människor. Konstnären Lars Vilks har utsatts för hot flera gånger – i hans fall har det också skett handgripligen. Bilden visar delar av hans konstverk Nimis.

När yttrandefriheten kränker integriteten

2014-06-25

Trots att vår lagstiftning förbjuder hot och förtal fylls nätet av hotelser och personliga påhopp. Problemet är att ta reda på vem som finns bakom de anonyma hoten, utan att kränka integriteten. Frågorna diskuteras under politikerveckan i Almedalen.

Folke Tersman

Internet har gett många fler möjlighet att yttra sig och på så sätt gynnat den demokratiska debatten. Baksidan är personliga påhopp, hot och kränkningar, vilket drabbar exempelvis journalister och forskare som deltar i debatten.

– I en demokrati finns en grundläggande idé om jämlikhet. Därför är det bra att yttrandefriheten ökar. Alla har lika stora möjligheter att få inflytande, säger Folke Tersman som är professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och som tidigare har lett projekt om överstatlig, global, demokrati.

Under politikerveckan i juli i Almedalen deltar han i ett så kallat Samspråkseminarium som handlar om kopplingen mellan yttrandefrihet och integritet. En fråga är vad man ska göra med avarter som hotelser. Folke Tersman pekar på att den lagstiftning som finns egentligen är tillräcklig för att stävja dessa. Dödshot är olagligt, ofredande likaså. Man får inte förtala människor eller hetsa mot folkgrupp.

Problemet med internet är att man sällan vet vem som ligger bakom. I syfte att ta reda på det riskerar man att kränka människors personliga integritet.

– Man måste göra en avvägning mellan möjligheten att sätta dit någon och risken att den personliga integriteten kan komma att kränkas. Det handlar om hur långt polisen får gå för att ta reda på vem som hotar, säger han.

Utökad efterforskning kräver öppenhet

Människor värnar om den privata sfären. Vi vill inte att myndigheterna ska kolla vad vi har för oss på nätet. Metoderna som kan hota medborgarnas integritet kan dock förenas med demokratiska principer, enligt Folke Tersman.

– Polisen kan få utökade möjligheter att undersöka anonyma avsändare om detta kombineras med åtgärder som ökar öppenheten kring deras arbete. Journalister, forskare och medborgare måste kunna granska polisens metoder. Det är fullt möjligt att avidentifiera individer och garantera sekretess vid en sådan granskning, säger han.

Han har egna erfarenheter av att bli hotad. År 2010 bjöd den filosofiska institutionen vid Uppsala universitet in konstnären Lars Vilks att hålla en föreläsning. Den fick dock avbrytas när Vilks blev överfallen av en man i publiken.

Universitetet beslutade senare att föreläsningen skulle hållas igen. Då var Folke Tersman institutionens prefekt. Beslutet möttes av kritik från bland andra imamen i Uppsala. Det kom också protester och hot per mejl från Sverige och utlandet. Några reagerade och påpekade att universitetet utsatte alla för en stor risk.

– Jag förstår den starka reaktionen, men vi var tvungna att genomföra föreläsningen. Det är en del av universitets roll att stå upp för yttrandefriheten och värna värden som öppenhet, pluralism och öppen granskning, säger Folke Tersman.

Ett annat exempel är ett debattinlägg han själv skrev i Dagens Nyheter, om den diskussionen som följde när FN:s klimatpanel 2007 lämnat en sammanfattning av kunskapsläget om klimatet.

– Det blev nästan chockartat många reaktioner på inlägget som jag själv tyckte var mycket moderat, säger han.

Granskar argumentation

Inlägget berörde hans egen forskning. Den handlar bland annat om hur man underbygger argumentation då man inte har fakta som stöd för ett beslut. Ibland måste man fatta besluten utan att veta vad som är det rätta. Vi kan exempelvis inte vänta tills vi är säkra på att mänskliga utsläpp orsakar växthuseffekten innan vi begränsar dem. Vi måste minska utsläppen för att vara på den säkra sidan.

Men framför allt studerar han argumentation med utgångspunkt i en diskussion som pågår bland matematiker. De är oeniga i några fundamentala frågor.

– Det finns olika tolkningar, som var och en ger upphov till olika problem, till exempel när det gäller frågan om hur vi kan ha kunskap i matematik, och ännu finns ingen enighet.

Den debatt han deltar i under politikerveckan i Almedalen, Visby, arrangeras av ett antal forskningsfinansiärer, bland annat Vetenskapsrådet.

– Folk ska få tycka vad de vill även när vi inte tycker som de. Men vi måste slå vakt om respekten, säger Folke Tersman.

Text: Siv Engelmark
Foto: Nimis: Per-Olov Eriksson/Naturfotograferna/IBL, Folke Tersman: Caroline Andersson