Nyttan kan dyka upp av en slump - som när Alexander Fleming av misstag märkte att hans bakterieodling avstannat på grund av mögelsvampen penicillium.
Valet 2014

Hur fri ska forskningen vara?

2014-06-04

Vem ska bestämma vad som ska forskas på? Forskarinitierad forskning eller strategiska satsningar från staten/regeringen? Ska forskning alltid ha ett nyttosyfte?Läs riksdagspartiernas svar i Curie.

Centerpartiet

Centerpartiet (C)

– Politiken har till uppgift att peka ut ett antal inriktningar och utmaningar. Vi ser samhällsutmaningar som klimatförändringar, hälsa etc. Vi ser också att Sverige behöver en akademi och forskning öppen mot och i samverkan med det övriga samhället. Inom dessa vida ramar ska det vara upp till forskare och forskarlag att bestämma hur forskningen ska inriktas.

Centerpartiet

Folkpartiet (FP)

– Lärosätenas frihet över forskningsinriktning och strategiska forskningssatsningar måste gå hand i hand. Det är i båda fallen viktigt med forskning som vågar ta risker och arbeta långsiktigt. Även det vi inte kan se den direkta nyttan av kan leda till banbrytande resultat och därmed framgång och konkurrenskraft även på längre sikt.

Bara att tillfredsställa mänsklig nyfikenhet har ett värde i sig. Staten har därför en viktig uppgift när det gäller att värna den fria grundforskningen. Ingen annan aktör i samhället kan göra det med den kraft som krävs för att skapa en stark, fri akademi. Tack vare att forskningsresurserna utökats kraftigt under Folkpartiets ledning finns det möjlighet att både satsa på högre direkta anslag till lärosätena och några utvalda strategiska områden.

Centerpartiet

Kristdemokraterna (KD)

– Nationell och internationell forskningspolitik kan och ska skilja sig åt. Kristdemokraterna ser de enskilda lärosätenas autonomi som viktig, men även de enskilda medlemsstaternas. Sverige ska vara med och bidra, men Sverige förbehåller sig rätten att driva en fristående autonom forskningspolitik på nationell nivå.

Sverige är en kunskapsnation, och vi baserar mycket av vår ekonomi på kvalitativ forskning och spetskompetens. Det är viktigt för det svenska samhället och svenskt näringsliv med en hög kunskapsnivå. Därför är forskning på bred nivå viktig, men också att Sverige bidrar med konkurrenskraftig nyttiggörande av forskningsinnovationer som genereras. Det är viktigt med en bred bas, hög kunskapsnivå. Fokus på forskningsinnovationer bör dock vara just ur ett nyttoperspektiv.

Centerpartiet

Miljöpartiet (MP)

– Om vi menar allvar med att skapa de bästa förutsättningarna för svensk forskning måste vi också inse betydelsen av en strategisk satsning även på grundforskning, tvärvetenskap och mindre forskningsmiljöer. Då främjar vi framväxten av nya framgångsrika forskningsmiljöer och inte bara de redan etablerade. Samtidigt behöver vi genom medelstilldelningen och forskningsanslagen tydligare visa att vi vill se en förändring angående de negativa konsekvenser som excellenssatsningarna till så kallade strategiska forskningsmiljöer haft för jämställdheten inom den svenska högskolan. Delegation för jämställdhet i högskolan framförde redan 2010 att satsningarna i mycket liten grad kommit forskande kvinnor till del. Detta måste åtgärdas.

Centerpartiet

Moderaterna (M)

– Den ska vara fri. Forskning och utbildning ska ha en självständig roll i samhället så att forskningsfrågor fritt kan formuleras, även om det innebär att normer ifrågasätts och att obekväma frågor ställs. Samtidigt finns det vissa områden i samhället och näringslivet som har stora behov av avancerad kunskap och forskningskompetens och det kan då finnas anledning att från statens sida göra riktade satsningar.

Vi vill understryka att det inte finns något egentligt motsatsförhållande mellan att den fria forskningen behöver ha goda villkor och att forskningens resultat ska leda till nytta. Fri forskning av hög kvalitet skapar förutsättningar för framtidens innovationer och bidrar därmed till näringslivets produktivitet och konkurrenskraft, offentliga verksamheters effektivitet och till utvecklingen av nya varor och tjänster samt exportmöjligheter. Forskning av hög kvalitet bidrar också till att utveckla demokratiska, kulturella och bildningsmässiga värden i samhället. Den utgör grunden för kunskapssamhällen och för en högre utbildning av god kvalitet.

Centerpartiet

Socialdemokraterna (S)

– Utbildning, forskning och innovation ska stå i bildningens tjänst och vara ett värn för den fria och skapande tanken. Forskningen måste därför vara fri och forskningsstyrd. Men ett viktigt perspektiv är naturligtvis att det behövs kunskap baserad på forskning från samtliga vetenskapsområden för att finna lösningar på samtidens stora utmaningar såsom åldrande befolkningar, globala strukturomvandlingar, klimatförändringar, energikriser, livsmedelsförsörjning, fattigdom, krig och säkerhetshot. Då måste vi kunna prioritera samverkan och våga prioritera särskilt viktiga forskningsområden.

Vi socialdemokrater pekar ut Life Science och klimat- och energiforskning. Humanistisk kunskap och samhällsvetenskap och konstnärlig forskning drar ofta det kortaste strået då dess betydelse för kommersialisering och utveckling av nya tjänster och varor underskattas. Staten måste alltid ha ett särskilt ansvar att värna och utveckla de forskningsområden som inte på samma sätt som andra är kommersialiserbara eller på andra sätt kan attrahera externa medel.

Centerpartiet

Sverigedemokraterna (SD)

– Det är viktigt att det finns ett bra samspel mellan politiken och forskarvärlden. Politiken ska peka ut inriktningen men fördelning ska avgöras av människor med kompetens. Utgångspunkter ska vara bredd och att det finns en samhällsekonomisk nytta med investeringarna.

Centerpartiet

Vänsterpartiet (V)

– Forskarsamhällets frihet att själv formulera och söka svaren på frågeställningar är en viktig princip för forskningspolitiken. Både forskningens kvalitet och nytta är beroende av att politiker inte styr ämnesområde, inriktning, avgränsning, metod osv. När det finns behov av att lösa aktuella politiska problem bör forskningsuppdrag förmedlas via myndigheter och liknande institutioner. När det finns ett stort samhällsintresse kan det i vissa fall vara motiverat med en mer detaljerad styrning. Det kan t.ex. handla om satsningar på utbildnings- och genusvetenskap.

Det måste finnas tydliga rågångar mellan forskning och kommersiella intressen. Den samverkan som högskolan är skyldig att ha med det omgivande samhället, däribland näringslivet, får inte leda till att högskolans forskare frånsäger sig rätten att formulera problem, ställa frågor, välja metoder och publicera forskningsresultat. Forskning kan inte alltid ha ett direkt nyttosyfte och stöd till forskning ska inte göras beroende av detta.

Fotnot: Enkätsvaren kommer från respektive partis forskningspolitiska talesperson.

Läs fler partisvar om forskningspolitiken:

Vilken är den viktigaste forskningspolitiska frågan?

Ska fokus ligga på bredd eller spets?

Hur ska svensk forskning finansieras?

Text: Eva Barkeman
Foto: IBL

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter