Doktoranderna Charlotta Dahlborg (vänster) och Danielle Lewensohn (höger) kartlägger KI-forskares patent.
KommersialiserA Forskning

De bygger databas över forskares patent

2014-05-14

Trots att det talas alltmer om kopplingen mellan forskning och innovationer finns inget enkelt sätt att ta reda på hur många patent som söks av forskare vid lärosäten. Nu bygger dock två doktorander en databas över uppfinnare och patent vid Karolinska institutet som ska minska kunskapsbristen. Läs den sista av fyra artiklar i Curie om att kommersialisera forskning.

Det finns inga krav på svenska lärosäten att samla information om anställdas patent och uppfinningar. Inte heller behöver forskare rapportera om de har sökt patent. 

Det innebär att det är väldigt svårt att ta reda på hur många patent som forskare vid lärosäten söker. Enda sättet är att söka på alla anställdas namn i patentdatabaser. Och det är precis vad ett par doktorander vid Karolinska institutet har gjort. 

– Vi vill fylla det kunskapsglapp som råder när det gäller patent sprungna ur svenska lärosäten. Vi ser ett stort behov av att kartlägga lärosätenas patentering för såväl nationell som internationell jämförelse och driver frågan, säger Danielle Lewensohn. 

Tillsammans med Charlotta Dahlborg har hon byggt en databas med information om patent och uppfinnare från KI. Genom att kartlägga KI-forskares patent vill doktoranderna bland annat studera vilka medicinska områden uppfinningarna täcker, vilka forskargrupper som står bakom och hur de samverkar med näringslivet, 

Forskarna, som finns vid enheten för bioentreprenörskap vid KI, har använt två patentdataleverantörer som samlar data från de internationella patentverken. Dessa data har matchats med listor över alla 7110 forskare som varit anställda på KI mellan 1995 och 2010.

– Vi har undersökt vilka av forskarna, som var anställda under denna period, som står bakom ett eller flera patentansökningar och/eller beviljade patent.  

Kartläggningen genererade över 4000 patentdokument där en KI-forskare stod som uppfinnare under den aktuella perioden.  Dessa dokument motsvarar lite drygt 700 uppfinningar. Flertalet ansökningar har lämnats via det europeiska patentverket eller genom det internationella patent cooperation treaty (PCT). 

Utvärdera uppfinningsrikedom

Databasen Karolinska Institutet Intellectual Property (KIIP) innehåller uppgifter över uppfinningar från Karolinska institutet, samt om de forskare och organisationer som idag äger uppfinningarna. Patenten har sitt ursprung i någon av KI:s 22 akademiska institutioner. 

Syftet med projektet är bland annat att utreda metoder för att utvärdera forskares uppfinningsrikedom och att ta reda på vilka som äger KI-patenten och om de bytt ägare.

– Över hälften av uppfinningarna ägs av små och medelstora företag, elva procent av individuella forskare, tio procent av multinationella bolag och sex procent av KI:s innovationskontor. 

Övriga ägs bland annat av andra universitet och organisationer. Nästan 90 procent av uppfinningarna överförs från de ursprungliga uppfinnarna till en annan organisation eller företag, mer än hälften till små och medelstora bolag.

Totalt 703 uppfinningar från KI har patentsökts under perioden, fördelade på 437 uppfinnare. Några är speciellt uppfinningsrika. Åtta procent av uppfinningarna – 35 personer – finns bakom hälften av uppfinningarna. 

– Vi kunde se att antalet nya uppfinningar ökade mellan 1995 och 2002, då de når en topp. Möjligen har detta att göra med den ökning av biomedicinska patent som skedde internationellt. En annan orsak kan ha varit att det just då fanns relativt mycket riskkapital tillgängligt för high-tech och biotekniska projekt. 

Under sexårsperioden därefter har antalet uppfinningar legat på mellan 40 och 60 per år.

Få överlever

Forskarna har även studerat de europeiska patentansökningarnas överlevnad. År 2013 hade runt 35 procent blivit godkända. Av dessa är 23 procent aktiva. Detta innebär att över hälften av de europeiska patentansökningarna antingen inte ännu beviljats eller att har dragits tillbaka. 

– Överlevnad har i andra studier visat sig vara kopplat till ett patents värde. Bakom finns antagandet att patentinnehavare endast betalar årsavgifter om de väntar sig en vinst tack vare ett patentskydd.

Det var alltså bara drygt var femte patentansökan under 2013 som resulterade i ett patent som fanns kvar efter undersökningsperiodens slut.

– Det går inte att uttala sig om huruvida graden av överlevnad för patenten är bra eller dålig. För det krävs fler studier där man följer upp strategi och kommersialisering av patenten, säger Danielle Lewensohn.

Läs mer i Curie om att kommersialisera forskning:

Forskare behöver entreprenörers hjälp

Håll isär forskning och produkt

Fler patent söks på internationell nivå

Text: Siv Engelmark
Foto: Privat

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter