Charlotte Erlanson-Albertsson har forskat fram ett aptithämmande spenatextrakt. Hon berättar gärna om sin forskning men vill inte själv marknadsföra produkten.
kommersialisera forskning

Håll isär forskning och produkt

2014-05-08

Charlotte Erlanson-Albertsson i Lund har fått se sin forskning gå hela vägen från labbänken till butikshyllan. Nu balanserar hon mellan rollerna som hälsoexpert och produktskapare. Läs den andra av fyra artiklar i Curie om att kommersialisera forskning.

Professor Charlotte Erlanson-Albertsson är glad. Nyss startade försäljningen av Aptiless, ett spenatextrakt i pulverform som ska minska aptiten. Det bygger på hennes och maken Per-Åke Albertssons forskning.

– Det känns roligt att ha nått hela vägen fram, för det trodde jag aldrig. När man är mitt i det ser man bara en massa hinder.

Charlotte Erlanson-Albertsson forskar på aptitreglering och började för tio år sedan experimentera med galaktolipider, ämnen som visat sig hämma aptiten. Först arbetade hon med en syntetisk substans, men ville ta fram en naturlig produkt och fick oväntad hjälp. Hennes man, som forskar kring fotosyntesen bland annat, berättade att galaktolipider finns i thylakoider, ett slags membran i gröna växters celler. 

Inväntar studie om effekten

Thylakoiderna testades i provrör, på djur, och slutligen på människor. De verkade fungera. Två publicerade korttidsstudier på människor visar ökad frisättning av mättnadshormoner och dämpade hungerkänslor. Två långtidsstudier väntar på publicering.

Och ute i hälsokostaffärerna finns nu ett spenatpulver – som dock inte säger något om effekterna. Hälsopåståenden får man bara göra om produkten har genomgått en särskild typ av studie godkänd av EFSA, den europeiska livsmedelsmyndigheten, och den studien är inte avslutad. 

– Nu när vi har kommersialiserat får vi inte säga något om effekten förrän studien är klar. Jag kan tala om min forskning och vad den visar, men på burken får det inte stå något mer än att den innehåller ett spenatextrakt.

Sköter inte marknadsföringen

Charlotte Erlanson-Albertsson är en flitigt anlitad expert i kost- och hälsofrågor och dyker ofta upp i olika medier. Men då tar hon aldrig upp spenatpulvret.

– Nej, jag kan ju inte göra reklam för mig själv. Om en journalist frågar om produkten berättar jag om forskningen, men är jag där som expert brukar de aldrig fråga om det. Och jag är väldigt på min vakt och tänker på vad jag säger hela tiden. 

Det har hänt, för inte särskilt länge sedan, att hon efter medieinslag fått frågan om det kommer någon produkt ur forskningen. Den som frågar har alltså missat spenatpulvret. Då är Charlotte Erlanson-Albertsson mycket nöjd – det är ju det ultimata beviset på att hon inte ägnat sig åt någon reklam under intervjun. Bolagsledningen som driver marknadsföringen är inte alltid lika nöjd.

– Haha, nej, de puffar på ibland, ”kunde du inte sagt att det är fantastiskt att vara med på den här resan…?” Men det vill jag inte. Man måste hålla isär rollerna för att vara trovärdig.

När nu produkten finns till försäljning har det blivit vanligare att hon får frågor om den, och då kan hon berätta om studierna bakom.

– Folk vill höra den vetenskapliga bakgrunden, de vill inte köpa en produkt de inte vet något om. Att jag får de frågorna gör mig tacksam mot dem som sköter marknadsföringen – för det upplever jag inte att jag gör själv, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.

Ingen konflikt

Alla kommersialiserande forskare upplever inte någon krock mellan forskar- och marknadsförarrollen. I Umeå finns Fredric Lindström, disputerad i signalbehandling vid Umeå universitet och vd för bolaget Limes Audio med åtta anställda. De utvecklar mjukvara för bland annat högtalartelefoner.

Innan Fredric Lindström startade företaget var han industridoktorand. Hans dåvarande uppdragsgivare fick honom att förstå potentialen i mjukvaran han tagit fram. Tillsammans med en kollega startade han bolaget och har i hög grad drivit utvecklingen själv.

– Jag har inte upplevt någon konflikt, men jag förstår att en del kan göra det. Jag vet också att det funnits en tid när kommersialisering inte uppmuntrades på samma vis som nu, men vi har haft gott om påhejare hela tiden.

Medan Fredric Lindström främst använde sin första kund som stöd för att komma igång, tog Charlotte Erlanson-Albertsson hjälp av Lunds universitets innovationskontor. Där skrevs patentansökningar och affärsplaner.

– Det här var ju en helt ny värld för oss. Jag har fått en del kommentarer att vi borde vänt oss till andra affärsutvecklare, att universiteten inte kan sånt… Men det tycker jag absolut inte. Det var det bästa vi kunde göra.

Universitets namn i marknadsföringen

Bolaget som säljer Aptiless använder dessutom Lunds universitets namn i sin marknadsföring. Det har universitetet ingenting emot.

– I grunden tycker vi att det är positivt att man berättar att en produkt har sitt ursprung vid Lunds universitet. Det är ju en av universitets uppgifter att nyttiggöra forskning och bidra till att skapa arbetstillfällen, säger Caroline Runéus, kommunikationschef vid Lunds universitet.

Om universitetet någon gång skulle invända mot hur dess namn används av de egna forskarna, så kan man använda sig av varumärkeslagen. Det konstaterar Caroline Runéus efter att ha rådfrågat universitetets jurister.

– Detta har aldrig hänt såvitt vi vet, så våra jurister fick undersöka vad som gäller. Världen ändrar sig fort och vi måste ha koll på lagar och regler så att vi agerar korrekt som myndighet, säger Caroline Runéus.

Tacksam över lärarundantaget

Så forskarna bakom Aptiless hade glädje av universitetet som tidigt stöd, och som draghjälp vid marknadsföringen. Men när det gäller finansieringen krävdes andra krafter. Därför är Charlotte Erlanson-Albertsson tacksam för det svenska lärarundantaget. Det innebär att forskaren äger sina resultat och kan ta egna initiativ för att ta en produkt till marknaden.

– Universitetet skickade riskkapitalister till oss, men ingen av dem var tillräckligt intresserad för att satsa på något som inte var riktigt färdigt. Och forskning är ju aldrig färdig. Istället fick jag kontakt med en privat finansiär, Anders Struksnes, som förstod vikten av det vi gjort och kunde ställa upp med pengarna för att göra en färdig produkt.

Patenten kring thylakoiderna ligger i Charlotte Erlanson-Albertssons och makens eget bolag. De licensierar ut rätten till marknadsföring till ett svenskt bolag, som i sin tur licensierar vidare rätten till försäljning av spenatpulvret. I forskarnas bolag fortsätter arbetet. Bland annat är forskarna nyfikna på om det går att påverka suget efter socker, alkohol och nikotin. Återstår att se om det blir fler produkter i framtiden.

Läs mer i Curie om att kommersialisera forskning:

Forskare behöver entreprenörers hjälp

Fler patent söks på internationell nivå

Text: Lisa Kirsebom
Foto: Mikael Risedal, bild på spenat: Matton

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter