Temperaturen stiger i den forskningspolitiska debatten.
valet 2014

Forskningspolitiken hettar till

2014-04-22

– Temperaturen i debatten om forskningspolitik har stigit den senaste tiden, säger Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet.Men han tror inte att höstens val är den största anledningen.

Mats Benner

– Forskningspolitiken är ingen profilerad fråga för oppositionen, och inte särskilt kontroversiell just nu. Regeringen har ganska rejält grepp om området och har de senaste åren stoppat in mycket pengar i forskningen. Men debatten har smugit sig in ändå. När problemet med underfinansierad forskning är löst, uppstår nya problem.

Diskussionen rör karriärvägar, strategiska satsningar, intern styrning, kvalitetsutvärderingssystem… Hur universitetsvärlden mår, helt enkelt!

– Jag trodde nästan att det var omöjligt att få en bredd i den forskningspolitiska diskussionen, men det är förvånansvärt detaljerat och initierat om villkoren för svensk forskning. Nu handlar det om kvalitativa aspekter snarare än kvantitativa – pengar.

Handlar om fördelningen

Mats Benner gissar att framtida forskningspolitiska diskussioner kommer att handla om fördelningen av resurserna, snarare än om mer pengar.

– Man behöver skruva här och var för att förbättra villkoren för unga forskare och hur man ska skapa förnyelse i forskningen.

Vilken tycker du är den viktigaste forskningspolitiska frågan?

– Viktigast är att avgöra vem som ska stå för basresurserna till unga forskare som ska utvecklas till toppforskare; forskningsråden eller universiteten själva?  Idag står lärosätena mest för administration, medan bra forskning är beroende av extern finansiering. Det innebär att universiteten tappar kontrollen över hur man anställer och befordrar. Det blir pengarna som styr rekryteringen snarare än risktagande. Vi ser också att svenska forskare tappar kvalitet i internationell jämförelse. Universitetens roll måste stärkas genom forskningspolitiken och forskningsrådens roll borde vara att toppa upp verksamheten, inte ersätta universitetens kvalitetsansvar, säger Mats Benner.

Konkurrensen kan gå ut över kvaliteten

Han vill se en minskad andel externfinansiering vid lärosätena.  Frågan är hur en sådan omställning ska göras rent praktiskt.

– Det verkar ha gått in hos forskningspolitiker från olika läger att man inte kan fördela resurser bundna till treårscykler vid universiteten. Det är bra att Vetenskapsrådet och andra forskningsråd sjösätter långsiktiga program för yngre forskare, men det blir undantagen som bekräftar regeln – och visar på problemet. Det finns en risk att konkurrensutsättning går ut över kvaliteten. Det gäller att höja kvaliteten på utförarsidan. Det gäller inte bara forskningspolitik utan all politik, som skola och vård. Jag tror det blir ett paradnummer i debatten framöver.

Curie har frågat de åtta riksdagspartierna om deras hållning i en rad forskningspolitiska frågor. Första frågan är:
Vilken är den viktigaste forskningspolitiska frågan för ert parti?

Text: Eva Barkeman
Foto: Matton