Numer samarbetar många forskare i Brasilien med kolleger i andra världsdelar. Till Lucia Lohmans institution för biovetenskap kom 22 utländska delegationer förra året
forskning i brasilien

Stora behov gör det meningsfullt att forska

2014-04-15

Flerdubblad finansiering och ett stort internationellt utbyte har gjort det bättre för forskare i Brasilien på senare år. Men visst finns det fortfarande problem, menar Lúcia Lohmann vid universitet i Säo Paulo. Att forskningsbehovet i landet är så stort gör hennes arbete så meningsfullt. I två artiklar berättar Curie om forskning i Brasilien.

Lúcia Lohmann lämnade Brasilien 1996 för att utbilda sig till forskare i USA. När hon återkom till São Paulos universitet åtta år senare hade mycket förändrats.

– 1996 hade vi bara enstaka datorer på min sektion, och väldigt lite tillgång till internet. Finansieringen av forskning var mycket dålig. Först när jag flyttade hem 2004 förstod jag hur mycket som hade förändrats medan jag var borta. Plötsligt fanns det helt fantastiska förutsättningar att forska.

Flerdubblad finansiering

Medan hon studerat utomlands hade forskningsfinansieringen i Brasilien flerdubblats, och verksamheten i labben hade börjat präglas av forskare som doktorerat eller gjort postdok vid utländska universitet. Där hade de skaffat sig såväl internationella nätverk som kunskap om världsledande, nya analysmetoder.

– Internationaliseringen har verkligen förändrat hur forskning bedrivs här. Tidigare höll sig brasiliansk forskning ofta inom nationen. Landet är så stort att studier av brasilianska organismer verkade fullt tillräckligt. 

Idag existerar inga gränser, menar Lúcia Lohmann. 

– Vi deltar i internationella samarbeten, både med våra grannländer och med universitet och museer i andra världsdelar. Och väldigt mycket mer brasiliansk forskning publiceras i internationella tidskrifter istället för nationellt, på portugisiska.

Hur reagerade den äldre generationen forskare på de här förändringarna?

– Relationen mellan de yngre och äldre forskarna är utmärkt och väldigt kompletterande. 

Inom hennes eget område, biodiversitet, har de äldre forskarna oerhört värdefulla kunskaper om organismerna, baserade på mångårigt fältarbete. 

– Det har resulterat i fantastisk forskning, särskilt när denna kunskap kombinerats med nya analys- och beräkningsmetoder som de yngre lärt sig använda. Det är en väldigt lyckad kombination.

Stort internationellt samarbete

Utöver sin tjänst som biträdande lektor är Lúcia Lohmann också föreståndare för ett kontor för internationella relationer. Tidigare sköttes sådant centralt på universitetet, men idag är det internationella utbytet så intensivt att varje institution behöver en egen nod för internationellt utbyte.

– På 1990-talet var det en enorm sak om det kom en utländsk delegation till institutionen. Nu är det rutin. I fjol tog vi emot 22 stycken, enbart vid institutionen för biovetenskap.

Även karaktären på de internationella samarbetena har förändrats, påpekar hon. Förr innebar det i stor utsträckning att vara värd åt utländska forskare som flög in, samlade in organismer och försvann igen. Idag är det istället ett intellektuellt samarbete.

Bristande kunskaper i engelska

Självklart finns det kvarstående problem, betonar Lúcia Lohmann. Bristande kunskaper i engelska är ett. Det är fortfarande svårt att attrahera utländska studenter och forskare eftersom kurserna nästan helt hålls på portugisiska. Även om vissa initiativ finns för att förbättra engelskakunskaperna i Brasilien finns mycket kvar att göra.

– Vårt andra stora problem är administration och byråkrati. Ett exempel är de reagens som vi molekylärbiologer är beroende av och köper in från utlandet. Ibland har det tagit tullen fyra månader att släppa igenom dem. Vid det laget är bakterierna som vi skulle använda redan i dålig kondition eller döda.

Stannar i Brasilien

Brasilien kan inte heller tävla med USA eller Europa om lönenivån för erfarna forskare. Men trots att Lúcia Lohmann har fått flera propåer från utländska universitet, har hon beslutat sig för att stanna i Brasilien.

– Närheten till organismerna som jag forskar om är en viktig faktor för mig. Och den goda finansieringen och den stora tillgången på entusiastiska studenter, doktorander, postdoktorer samt excellenta kolleger. Men det är en sak till: det känns mest betydelsefullt att jobba här. I USA skulle jag vara ytterligare en forskare som gör intressanta saker. Här är forskningsbehoven så mycket större, och mitt bidrag mycket viktigare.

Text: Anders Nilsson

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter