I en alzheimersjuk hjärna klumpar proteinet beta-amyloid ihop sig till plack mellan cellerna. Vid sjukdomen bildas också ett trådliknande trassel, tangles, inne i cellerna av proteinet tau (rött och rosa).
Människans Åldrande

Lovande resultat men långt till botemedel

2014-04-02

Två nya läkemedelsstudier har gett lovande resultat för personer med mild demens, men ännu finns ingen bot. Göteborgsprofessorn Kaj Blennow efterlyser fler kliniska studier och mer pengar till forskningen om alzheimer som är den sjukdom som kostar samhället mest. Läs sista delen av fyra i Curies artikelserie om åldrande.

Alzheimer är en av våra stora folksjukdomar och drabbar minst 100 000 svenskar varje år. Ännu finns ingen bot, men Alzheimer beskrevs i litteraturen redan för över hundra år sedan. Men det är inte förrän de senaste decennierna som forskarna har börjat komma sjukdomen på spåren. Det som händer i en alzheimersjuk hjärna är dels att proteinet beta-amyloid klumpar ihop sig till plack mellan cellerna. Och dels att ett trådliknande trassel, tangles, bildas inne i cellerna av proteinet tau. De sjukliga förändringarna gör att kontakterna mellan nervcellerna fungerar allt sämre. 

– Vi vet vad som händer – att man har plack eller tangles – men vi vet ännu inte vad som startar processen, säger Kaj Blennow, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och en av landets främsta hjärnforskare.

Demens allt vanligare

Demens är en grupp av sjukdomar som blir allt vanligare i och med att allt fler uppnår hög ålder, och alzheimer är den vanligaste. Idag sker behandlingen med så kallade bromsmedicinerna. De bromsar dock inte sjukdomen utan lindrar bara symptomen under en period. 

– De förändrar inget annat än tillfälligtvis. De har ingen dramatisk effekt, man kan säga att om patienten inte försämras så är det bra.

Hoppet står istället till nya mediciner som kan bota alzheimer. Det pågår en lång rad studier runt om i världen på läkemedel som endera ska motverka bildningen av plack eller lösa upp placken. Problemet är att läkemedel som verkat lovande ännu inte fungerat så bra som man hoppats. De kan bota alzheimermöss – men att bota människor är mycket mer komplicerat. 

Men nyligen presenterades två internationella kliniska studier på två olika antikroppar som kan motverka beta-amyloidens verkningar, studier som Kaj Blennow varit delaktig i. De visade på goda resultat för personer med mild demens, men inte för dem med svårare symptom. 

– Det vi hoppas på är att vi har varit för sent ute i sjukdomsförloppet och behandlat patienter som varit för sjuka. Redan vid mild till måttlig demens har man ganska stora förändringar i hjärnan, det tar tio-femton år innan symptomen börjar visa sig. Vi har kanske också behandlat för kort tid, tolv – arton månader. Vi måste kanske behandla tre – fyra år istället.

För att ställa diagnosen alzheimer ska patienten vid en klinisk undersökning uppvisa dåligt minne och språk och ha försämrats över tid. Andra sjukdomar som hjärntumörer, hjärnblödning eller MS ska uteslutas. För att vara riktigt säker krävs också test av biomarkörer som prov på ryggmärgsvätska (likvor) och magnetröntgen. 

– Även om man har dåligt minne och andra symptom så finns det många olika förklaringar. Om man inte testar biomarkörer har det visat sig att 20 – 30 procent får fel diagnos.

Kaj Blennows forskargrupp arbetar mycket med att utveckla diagnosmetoderna, främst nya och förbättrade likvoranalyser, som används dels i diagnostik och dels i läkemedelsprövningar över hela världen. 

Höga samhällskostnader

Samhällskostnaden för alzheimer är högre än för de stora folksjukdomarna hjärtinfarkt, stroke och cancer tillsammans – men trots det får alzheimer bara omkring två procent av forskningsmedlen som dessa sjukdomar får.

– Om man tittar samhällsekonomiskt så är det konstigt. Politikerna måste vakna som de gjort i andra länder och patientföreningarna måste bli starkare. Från att tidigare ha legat i frontlinjen går vi alltmer back i Sverige eftersom det inte satsas på klinisk forskning.

Kaj Blennow menar att vi behöver mer långsiktig forskning i Sverige, stora kliniska studier. Sådana studier pågår i bland annat USA där man följer upp patienter och testar med biomarkörer för att följa sjukdomsförloppet och förstå hur sjukdomen utvecklas.

Inför framtiden pågår forskning efter olika spår. Dels fortsatta försök med läkemedel som kan minska plackbildningen, dels försök att vaccinera mot beta-amyloid respektive tau. Man forskar också om genen apoE4 som kraftigt ökar risken att drabbas, men som vi ännu inte vet så mycket om.

– Jag är optimistisk, jag hoppas att vi kan lyckas med läkemedel om vi behandlar tidigare och under längre tid. Då är fungerande mediciner inte så långt borta, kanske inom fem-sju år. Kan vi bara skjuta sjukdomsförloppet framåt fem år har vi vunnit oerhört mycket.

Läs mer i Curie om åldrande:

Stora framsteg i forskningen om åldrande

Åldrande en ojämlik historia

Bra matvanor gör äldre friskare

Text: Helena Östlund
Foto: Science Photo Library / IBL Bildbyrå samt Johan Wingborg