Vetenskapsfestivalen Sci Fest arrangerades i år för tredje gången i Uppsala under två dagar i februari och mars.

Vetenskap för alla

2014-03-27

Lasershow, såpbubblor, robotar, levande djur, forskare och trollkarlar – det ska vara kul att gå på vetenskapsfestival. I det långa loppet ska upplevelsen bidra till allmänbildningen genom att sprida kunskap på vetenskaplig grund. Det handlar om en demokratisk rättighet, tycker arrangörerna.

Det bubblar i de nybyggda multihallarna vid Fyrishov – tusentals besökare är här för att lära sig mer om årets tema ”Hållbar energi”.

– Alla har någon relation till temat energi. Det går att lyfta på många olika sätt, från individnivå till samhället. Dessutom är det ett stort forskningsområde i Uppsala, säger Tobias Blom, projektledare för Sci Fest vid vetenskapsområdet för naturvetenskap och teknik på Uppsala universitet.

Från roligt till nyttigt

Det är tredje året för Sci Fest som har inspirerats av en liknande festival i Joensuu, Finland. 

– Framförallt vill vi förmedla en wow-känsla, att vetenskap är kul. Barnen får prova på forskningen och träffa unga människor, som gymnasieelever, studenter och doktorander som visar upp sin forskning. Sedan vill vi så klart öka intresset för naturvetenskap och teknik, i slutändan handlar det om att säkra kompetensförsörjningen inom dessa ämnen i framtiden, säger Tobias Blom.

Festivalen består av olika aktiviteter som workshops, stationer, shower och samtal med forskare. Det är mycket hands-on: besökarna får ta på vetenskap, genom att klappa ett djur, bygga en solcell, en pyramid eller en robot. Efter festivalen kommer det som man kan kalla för ”minds-on”, att koppla ihop upplevelserna med kunskap.

– Festivalen lever vidare i undervisningen, många lärare använder sig av material från oss för att bygga vidare på upplevelserna. Många efterlyser också att få reda på nästa års tema i god tid för att kunna förbereda sig, berättar Tobias Blom.

Feedback från besökarna är viktigt för att kunna utforma och förbättra nästa års evenemang.

– Det finns inget bra verktyg för att mäta effekten av festivalen men vi kan till exempel se att vissa klasser som har varit med på SciFest bokar in sig på en aktivitet för skolor hos oss på Teknat samverkan, det är förstås väldigt roligt, säger Tobias Blom.

På rätt plats med rätt tema

Vetenskapsfestivalen i Göteborg arrangeras varje år sedan 1997 och vänder sig till skola, allmänhet och bransch. Festivalen inspirerades från början av Edinburgh Science Festival, numera hämtas inspiration även ifrån andra festivaler inom kultur och musik.

För att fånga allmänhetens intresse har framförallt två framgångsfaktorer utkristalliserats under åren: att lyfta fram ämnen som berör de flesta människor och att finnas på rätt plats. 

Årets tema ”agera, reagera, interagera” ska dels belysa hur människor reagerar i olika situationer, dels hur människor interagerar med tekniken samt var gränsen mellan människan och maskin går. Exempel på tidigare teman är kärlek, livets mening och lek.

– Tanken är att många ska kunna identifiera sig med temat och att det ska betyda något på ett mänskligt plan. Det ska inte finnas ett svar utan flera beroende på vilken vinkel man väljer, förklarar Jennie Turner, programansvarig för det öppna programmet vid Vetenskapsfestivalen i Göteborg. 

Den rätta platsen kan vara ett shoppingcenter, en rockklubb eller ett pariserhjul. I pariserhjulet, som kallas för Vetenskapsrouletten, träffar man en forskare för ett samtal under färden i gondolen. Det finns många fördelar med den formen av möten jämfört med en klassisk föreläsning i universitetsmiljö, menar Jennie Turner.

– Vi vill överraska, när du kliver in i gondolen vet du inte vem du kommer att träffa och vilket ämne det handlar om. Det blir ett personligt möte under färden där du kan prata och fråga på ett helt annat sätt. Du kliver sedan ur gondolen med ny kunskap och har kanske upptäckt ett nytt spännande ämne. Pariserhjulet är också en symbol för den tvärvetenskapen som festivalen erbjuder.

Kunskap – en demokratisk rättighet

Förutom att fånga upp och öka intresset för vetenskap finns det en djupare tanke bakom Vetenskapsfestivalen och liknande evenemang.

– Det är en oerhört viktig mötesplats. Festivalen skapar ett öppet diskussionsklimat baserat på kunskap och tar bort onödiga filter som kanske hindrar människor från att läsa vidare. Kunskap är en demokratisk rättighet och motorn för all utveckling, påpekar Jennie Turner.

De utvärderingar som gjorts visar att Vetenskapsfestivalen inspirerar och ökar intresset för forskning och vetenskap. Besökarna kommer för att lära sig mer och många tycker att det är viktigt och värdefullt att möta akademin. Lärarna i skolprogrammet är mycket positiva, många jobbar vidare med det de lärt sig.

Det är dock svårt att mäta en mer långsiktig effekt, till exempel om och hur många unga som läser vidare på högskolan på grund av inspiration från Vetenskapsfestivalen.

Den verkliga utmaningen

Marknadsföring är en viktig aspekt för att nå ut till olika grupper. Det gäller att synas på olika platser och att verka i olika kanaler. Något som kostar mycket pengar.

– Dessutom måste vi ha en ekonomisk bas som gör det möjligt att köpa in tjänster som teknik, spännande aktiviteter eller för att betala lokalhyra och medverkande. Om vi är hänvisade till det vi kan få gratis kan vi inte göra det vi vill, poängterar Jennie Turner.

Den verkliga utmaningen för Vetenskapsfestivalen ligger enligt henne inte längre i att förändra allmänhetens attityd till vetenskap. Istället måste de som kan påverka ekonomiskt förstå vikten av evenemanget.

– Vi har i alla år varit övertygade om att festivalen måste vara en fredad plats vad det gäller kommersiella intressen. Det är viktigt att människor får gratis tillgång till evenemanget. Men för att säkra det för framtiden behövs att fler partners, inom såväl näringslivet som från politiskt håll, går in och stöttar. Det handlar om deras framtid också. 

Text: Natalie von der Lehr
Foto: Teddy Thörnlund