Äldre människors livserfarenheter är en tillgång för yngre generationer, betonar Laura Fratiglioni. Många pensionärer är aktiva i föreningar och frivilligorganisationer och hjälper familjemedlemmar med till exempel barnpassning.
Människans åldrande

Stora framsteg för forskning om äldre

2014-03-24

Allt fler människor blir allt äldre. Forskningen om åldrandet har tagit stora kliv framåt under de senaste decennierna. Men fortfarande finns mycket kvar att göra för att förbättra människors hälsa på äldre dar. Läs den första delen av fyra i Curies artikelserie om åldrande.

När Laura Fratiglioni började sin bana som neurolog i Italien i slutet av 1970-talet fanns inte mycket kunskap om äldres liv och hälsa. Sedan dess har forskningen kring åldrandet närmast exploderat.

– När jag började studera demens visste vi verkligen lite. Om jag tänker tillbaka på vad som hänt under de sista 20 åren så är det fantastiskt. Om vi fortsätter att investera tid, tankar, energi och pengar inom det här forskningsområdet så kommer vi att nå stora framsteg.

Idag är Laura Fratiglioni professor i geriatrisk epidemiologi och föreståndare för Aging Research Centre, ARC, som är ett nationellt tvärvetenskapligt centrum för forskning om åldrandet.

Ny syn på äldre

Vår syn på äldre och åldrande har förändrats mycket under en relativt kort tidsperiod. För bara sådär femtio år sedan var bilden av äldre människor en grupp skröpliga åldringar som låg i sina sängar på sjukhem. Men när den geriatriska forskningen kom igång växte en annan bild fram, av pigga, aktiva och engagerade pensionärer som gärna bor kvar hemma.

Svenskarnas medellivslängd har ökat med nästan tio år, från 73 till 82 sedan 1960. Det innebär att vi lever närmare en fjärdedel av våra liv efter 65. Många av oss som är yngre kommer att bli minst 90 år. 

– Det betyder att vi har lyckats skapa ett bra samhälle med bra mat, bra utbildning, bra hälsovård, bra medicinska insatser och försiktighet med risker, säger Laura Fratiglioni.

Japan, Italien och Sverige tillhör de länder som har proportionellt flest antal människor över 65 och Sverige har den högsta andelen äldre över 85. Många debattörer har varnat för att samhället kommer att ställas inför stora utmaningar med allt större andel äldre. Men Laura Fratiglioni tycker att vi ska se fördelarna istället.

– Jag blir trött på att man pratar om det negativa, för det ger inte en sann bild. Det är som ett isberg, man ser bara det problematiska ovanför ytan men inte det positiva som finns under ytan. Äldre människors livserfarenheter är en fantastisk tillgång för yngre generationer.

Hon påpekar att många pensionärer är aktiva i föreningar och frivilligorganisationer och hjälper familjemedlemmar med barnpassning och annat. Många fortsätter också att arbeta.

Knäckfråga utan säkert svar

En knäckfråga – som ingen har ett säkert svar på – är om dessa många äldre kommer att hålla sig friska längre upp i åren eller bli mer sjuka. 

– Visst finns det problem, antalet personer som kommer att få kroniska sjukdomar ökar om fler blir äldre. Men vi kanske kan kompensera för det, om vi lyckas minska antalet människor som blir sjuka. Men då måste vi sätta igång många preventiva strategier – det finns saker att göra.

Forskare vid Aging Research Center har nyligen publicerat en studie som visar att människor med låg sjukdomsrisk, det vill säga som inte har några riskfaktorer kopplade till hjärta och kärl och som är fysiskt och socialt aktiva, lever hela 5,5 år längre än de som har flest riskfaktorer. 

Mycket har gjorts för att förebygga hjärtrelaterade sjukdomar och kärlsjukdom, men vi kan göra mer, menar Laura Fratiglioni. Människor måste redan i medelåldern börja tänka på sin hälsa inför ålderdomen, undvika övervikt och motionera. Och för dem som ändå drabbas av diabetes eller högt blodtryck ska vi tillhandahålla bra behandling. 

– För dem som närmar sig 80 och börjar bli lite trötta, är det viktigt att vi ger dem stimulans och engagerar dem, så att de kommer ut på en promenad och får samtala varje dag. Att vi inte lämnar människor ensamma hemma.

Mångåriga forskningsprojekt

Forskarna vet ännu inte säkert varför vi åldras. Det finns teorier om olika faktorer som gör att kroppen inte längre klarar att kompensera för skador som uppkommer genom livet. Det kan exempelvis vara skador på grund av inflammatoriska mekanismer, oxidativ stress eller skador som har med blodkärl och cirkulation att göra.

För att förstå orsaker och samband krävs stora databaser med data om många människor som följs under lång tid, longitudinella studier. Sverige har flera sådana mångåriga forskningsprojekt. 

Den så kallade H70-studien startade 1971 i Göteborg med en stor grupp 70-åringar som sedan fyllts på med fler. Kungsholmsprojektet startade 1987 och bjöd in alla Kungsholmsbor som då var 75 och äldre. Den ingår numera i The Swedish National Study on Aging and Care, SNAC, som startade 2000 och omfattar 8000 personer från 60 år och uppåt i ett antal kommuner i Nordanstig, Blekinge och Skåne, 

Betulaprojektet startade 1988 i Umeå med syfte att studera hur minnet utvecklas genom åren. Sedan dess har det utvidgats till att även handla om demens och en sjätte datainsamling har inletts. 

Viktigt förstå samband

Just detta att försöka förstå relationen mellan olika faktorer: biologi, genetik, livsstil och miljöpåverkan, är ett av de viktigaste forskningsfälten inför framtiden menar Laura Fratiglioni. 

– Jag tror inte att man förlänger sitt liv bara genom att ta en vitamintablett. Det är mycket viktigare att se hur mat hänger ihop med andra livsstilsfaktorer, som att vara fysisk aktiv, inte röka och vara måttlig med alkohol, säger hon.

Även genetiska faktorer påverkar vår hälsa. Vissa människor löper större risk att få en sjukdom på grund av en ohälsosam livsstil, medan andra kan leva ett ohälsosamt liv år efter år utan negativa konsekvenser. Genetiken spelar roll, men bara för att man föds med en viss genuppsättning är det inte kört. Gener är inte stabila, de kan aktiveras och inaktiveras. Och en hälsosam livsstil kan modifiera genetiska effekter.

– Vi pratar idag mycket om ”personalized medicine”, att försöka förstå vad som skiljer olika personer åt, även om man har samma livsstil. Varför drabbas människor på olika sätt av sjukdomar? Det kan vara ren otur, men vi har hela livet på oss att påverka hur vår hälsa blir på äldre dar, konstaterar Laura Fratiglioni.

Läs mer i Curie om åldrande:

Åldrande en ojämlik historia

Bra matvanor gör äldre friskare

Text: Helena Östlund
Foto: Photoresearchers/IBL Bildbyrå, Stefan Zimmerman