Brun Ulfhake forskar om varför åldrandet är en så ojämlik process. Hans anfader, karolinen Brun, blev 105 år.
mÄNNISKANS ÅLDRANDE

Åldrande en ojämlik historia

2014-03-24

Människans medellivslängd har ökat dramatiskt de senaste 100 åren – men fortfarande är åldrandet en ojämlik process. En del lever tills de är över 100 år medan andra dör i förtid. Både individer och våra organ och vävnader åldras i olika takt. Läs andra delen av fyra i Curies artikelserie om åldrande.

Idag lever vi i en tid då allt fler människor blir allt äldre. Den kraftigt höjda medellivslängden under 1900-talet kommer sig av samhällsfaktorer som gynnsammare livsvillkor och en förbättrad sjukvård. Men hur vi åldras och hur gamla vi blir beror också på vår arvsmassa och vårt beteende i kombination med omvärldsfaktorer. 

Varför åldrandet fortfarande är en så ojämlik process är något som professor Brun Ulfhake och hans forskargrupp vid Karolinska institutet vill ta reda på.

– Tidigare trodde man att förlust av nervceller hade stor betydelse för i vilken takt vi åldras, men det är bara en del av förklaringen. Skillnader mellan individer ökar ju äldre vi blir och verkar hänga samman med att cellernas förmåga att svara på signaler förändras i olika takt, säger han.

Om man ser till Brun Ulfhakes egen historia borde han själv ha ypperliga förutsättningar för att bli riktigt gammal. Hans anfader Brun, en karolin med samma namn, blev 105 år. Och det var för över 300 år sedan, då medellivslängden var cirka 30 år.

– Det räcker inte med att jag har en släkting som blev så gammal. Man måste titta på mina föräldrar och i sin tur deras föräldrar. Om alla dessa blev riktigt gamla skulle jag också ha goda genetiska förutsättningar, säger Brun Ulfhake.

Bonus att bli över 30

Under större delen av människans och våra förfäders livstid på omkring nio miljoner år har vår livslängd legat runt 20–30 år. Det är fram till den åldern människan är som friskast och vanligtvis förskonad från sjukdomar 

– Man skulle kunna säga att allt över 30 år är en bonus, säger Brun Ulfhake. Det är fram till 30- årsåldern som vi är som friskast och som mest förmögna att reproducera oss. Sedan är det dags för nästa generation att ta över. Sanningen är att ju kortare generationsväxling desto större chans att det utvecklas nya spännande kombinationer av individer.

Det som händer i kroppen när vi blir gamla är att underhålls- och reparationssystemen inte räcker till längre. När celler skadas eller dör klarar inte kroppen av att reparera dem eller att bilda nya. 

Celler dör olika snabbt i olika delar av kroppen. Till exempel byts hudceller ut så gott som hela tiden. Andra organ som hjärtat och hjärnan byter ut sina celler i mycket långsam takt eller inte alls. När vi dör har ungefär hälften av cellerna i hjärtat bytts ut, medan delar av hjärnbarken är exakt desamma som vid födseln.

Samtidigt med en ökad celldöd får äldre människor ofta inflammationer i olika vävnader och organ, vilket i sin tur blir ytterligare en påfrestning.

– Vi vet att organens bindvävsskelett är en akilleshäl när vi blir äldre. Det är en vävnad uppbyggd av stora molekyler, som omsätts långsamt, och där förnyelsen och reparationen av celler inte längre hänger med.

Sinnesförnimmelser försämras

Konsekvenser av detta blir bland annat att många äldre får sämre flås, lättare sliter av senor och blir stelare.

– Alla sinnesförnimmelser försämras när vi blir äldre. Det enda som håller sig intakt livet ut är vår förmåga att känna smärta, vilket kan tyckas vara en dålig ”deal”. Kanske är det priset för att vi kan uppfatta så komplexa förnimmelser med våra fem sinnen, säger Brun Ulfhake.

Även om vi åldras individuellt ökar medellivslängden stadigt. Barn som föds i väst på 2000-talet kan se fram emot en medellivslängd på 100 år om förbättringarna av människans livsvillkor fortsätter som på 1900-talet.

– Men varje individ måste fråga sig vilken nytta det är med att just jag blir över 120 år? Vi måste fundera på hur samhället skulle klara av en sådan åldrande befolkning och det väcker också många etiska frågor. Personligen tycker jag att vi ska sträva efter ett liv i hälsa. Att bli gammal bara för att sitta i en stol med en massa krämpor är det ingen mening med.

Lågt energiintag förlänger livet

Hur ska man då tänka om man vill bli så gammal och så frisk som möjligt? Ulf Brunhake tar ett aktuellt exempel i tiden, fasta. Ett lågt energiintag förlänger både livet och förbättrar hälsan. Det är åtminstone belagt hos nästan alla djurarter som har undersökts. Evolutionen har premierat arter med god förmåga att gå på sparlåga, snarare än ett liv i överflöd.

– Ur ett överlevnadsperspektiv är det idealiskt att ligga lite under den rekommenderade mängden kalorier. Vi är optimerade för ett lågt kaloriintag. Tidigare var tillgången på näring omöjlig att förutsäga. Personer som hade förmågan att tillgodogöra sig energi snabbt och lagrade fett på ett effektivt sätt hade mycket större chanser att överleva.

Att våra gener har stor betydelse för vår överlevnad står klart i takt med att forskarna kartlägger allt större delar av vår arvsmassa. Idag finns tekniker för att kartlägga de olika generna och se vilka konsekvenser olika kombinationer av gener kan få för vår hälsa och för risken att utveckla olika sjukdomar.

– Vi närmar oss snabbt den dag när vi kan se allt som händer i en cell och vilka sjukdomar man är predestinerad att drabbas av. Det väcker också frågor om etik och integritet. Om hur mycket vi vill veta och vilket ansvar som kan läggas på den enskilda. Om jag fortsätter att röka när jag vet att jag löper risk för att drabbas av lungcancer är det då mitt eget fel om jag blir sjuk?

Allt är inte förutbestämt

Det finns, som Brun Ulfhake säger, ett starkt genetiskt inspel vad gäller vår förväntade livslängd. Men det är inte samma sak som att säga att allt är förutbestämt. Ett exempel är enäggstvillingar som föds med en identisk arvsmassa, men sedan blir allt mindre lika ju äldre de blir. 

Ett annat exempel är hur män och kvinnors respektive medellivslängd påverkas av samhälls- och miljöfaktorer. 

– Det finns en stark miljöpåverkan också, förutom vårt genetiska maskineri. Under 70-talet kunde vi se hur männens livslängd närmade sig kvinnornas. Det var när männen slutade röka och kvinnor började röka och dricka som män. 

Och vilken betydelse har de cirka 100 000 nya kemikalier som har introducerats de senaste 150 åren för vår förväntade livslängd? 

– Det finns mängder av frågor kvar att besvara innan vi känner till alla faktorer som styr vårt åldrande. Jag känner mig privilegierad som får vara med och forska i en sådan spännande tid, säger Brun Ulfhake.

Läs mer i Curie om åldrande:

Stora framsteg för forskning om äldre

Bra matvanor gör äldre friskare

Lovande resultat men långt till botemedel

Text: Carina Järvenhag
Foto: Jyrki Sivenius