Maria Grazia Carelli undersöker sambandet mellan människors perspektiv på tiden och deras beteende.

Vår syn på tiden påverkar beteendet

2014-03-11

Människors inställning till dåtid, nutid och framtid kan avslöja en benägenhet för depression eller ångest. Forskare i Umeå använder MR-kamera för att studera vilka delar av hjärnan som påverkas av goda eller dåliga minnen och av oro eller hopp inför framtiden.

Två Umeåforskare är först i världen med att använda MR-kamera för att undersöka om det finns ett samband mellan människors tidsperspektiv och aktiviteten på olika ställen i hjärnan. De två forskarna är professor Maria Grazia Carelli vid psykologiska institutionen, Umeå universitet, och docent Carl Johan Olsson vid Umeå centrum för funktionell hjärnavbildning.

Kameran visar var i hjärnan förbrukningen av syre i blodet ökar när nervcellerna stimuleras. Informationen kopplas till vedertagen kunskap om vilka regioner som styr olika typer av funktioner och mentala processer.

Enkätsvar avslöjar hjärnaktivitet

Problemet med liknande studier har varit att belägga exakt vid vilken tidpunkt som försökspersonerna har sina tankar, när blodets syreförbrukning ökar i ett visst område av hjärnan. Forskarna i Umeå har använt ett strukturerat frågebatteri för att styrka sambandet med olika reaktioner.

– Testet aktiverar olika områden i hjärnan för dåtid, nutid och framtid, förklarar Maria Grazia Corelli.

Försökspersonerna undersöktes i en MR-kamera samtidigt som de värderade olika påståenden på en tregradig skala. De fick bland annat ta ställning till om de brukar älta händelser som de helst vill glömma, eller om ljud och dofter väcker underbara minnen.

Tidigare forskning har visat på samband mellan till exempel vår personlighet och aktiviteter i prefrontala cortex, ett område i hjärnbarken, där information om våra erfarenheter och långsiktiga mål bearbetas.

Preliminära resultat av undersökningarna med MR-kamera bekräftar att regionen är inblandad när det gäller positiva förväntningar.

Tidsprofil påverkar beteendet

I studien användes Zimbardo Time Perspective Inventory, ZTPI. Det är en enkät med ett 50-tal påståenden om personliga erfarenheter från dåtid och nutid samt tankar om framtiden. 

Resultatet av varje individuellt test karaktäriserar försökspersonen enligt fem olika tidsprofiler. Nostalgiker har en ljus syn på det förflutna och en nära relation med familj och vänner, grubblare har bitit sig fast i gamla oförrätter. Hedonister lever för stunden och är inte rädda för att ta risker. Fatalister kan också leva i nuet, men tror inte att de själva kan påverka sina liv. Framtidsorienterade personer strävar efter att uppnå sina mål.

Maria Grazia Carelli har introducerat ytterligare en framtidsorienterad tidsprofil med negativa förväntningar. Hon och hennes kolleger har hittat paralleller mellan personer som ser mörkt på det förgångna och andra som har lika negativa förväntningar på framtiden. 

Båda grupperna undviker att fatta beslut eller överlåter det åt andra. Betydligt mer handlingskraftiga är individer som ser ljust på dåtid, nutid eller framtid.

Det finns också ett samband mellan negativa tidsperspektiv och depression eller ångest.

– Vi har visat hur oro förekommer oftare bland försökspersoner med en negativ tidsorientering, konstaterar Maria Grazia Carelli.

Samma mönster i hela världen

Maria Grazia Carelli ingår i ett nätverk av forskare i 24 länder, som använder ZTPI. I början av 2014 publicerade de en artikel, där de visar att tidsprofilerna har ungefär samma mönster i länder med vitt skilda kulturella traditioner och livsvillkor. Forskarna drar därför slutsatsen att instrumentet är en ”gyllene standard” för fortsatta studier.

– Vår inställning till tid påverkar hur vi beter oss, vilka beslut vi fattar och vilka risker vi är villiga att ta. Vissa är mer framtidsorienterade, andra lever mer i nuet eller det förflutna. Det påverkar vårt sätt att tänka, säger Maria Grazia Carelli.

Frågebatteriet fungerar inte bara inom forskning. Det kan också användas kliniskt – till exempel inom psykoterapi.

– Man kan göra en individuell profil som visar om en person är alltför upptagen av framtiden eller det förflutna. Om vi blir medvetna om våra tidsperspektiv kan det hjälpa oss att reflektera.

En flexibel tidsprofil är utmärkande för personer med en god psykisk hälsa.

– Alla har en övervikt åt det ena eller andra hållet. Men en fixering vid ett tidsperspektiv kan tyda på problem. Människor med en balanserad tidsprofil verkar lyckligare och mår bättre än andra, säger Maria Grazia Carelli. 

Små barn kan rita tidslinjer

Maria Grazia Carelli fick inspiration till forskningen om tid när hennes dotter var liten och undrade vad som menas med imorgon.

Den gängse uppfattningen var länge att barn inte har samma tidsuppfattning som vuxna. Maria Grazia Carelli har dock kunnat visa att barns upplevelse av tid är mer exakt än de kan uttrycka i ord.

– Förskolebarn kan inte verbalisera hur länge en händelse har pågått. Men även små barn kan återskapa ett skeende genom att rita tidslinjer. Det kan man tänka på om de ska vittna i en rättegång, säger Maria Grazia Carelli.

Text: Carin Mannberg-Zackari
Foto: Jan Lindmark