Danica Kragic har forskningsmedel från ERC och har varit både koordinator och principal investigator i större forskningsprojekt. Hon har också ställt upp som granskare i flera projekt, vilket lärt henne mycket.
HORISONT 2020

Ställ upp som granskare

2014-02-18

Funderar du på att söka forskningsmedel från EU? Tveka inte att själv ställa upp som granskare för att få koll på hur en bra ansökan ser ut. Det menar Danica Kragic, professor vid KTH, som haft medel från EU sedan sjätte ramprogrammet.

Det finns mer pengar än någonsin inom EU:s åttonde ramprogram för forskning, Horisont 2020 – 80 miljarder euro. Trots att EU bara står för cirka 5 procent av forskningsmedlen vid svenska universitet, är det attraktiva pengar och innebär ett breddat nätverk för framtida forskningssamarbeten.

Danica Kragic, professor i datalogi vid KTH, har haft medel från EU sedan sjätte ramprogrammet. Hon har ett pågående Starting grant från European Research Council, ERC, och har varit både koordinator och så kallade principal investigator, PI, i större forskningsprojekt.

– 2008 bestämde jag mig för att jag ville prova att vara koordinator i ett stort projekt; jag tänkte att det kunde vara kul… 

Det blev konsortiet GRASP, som handlar om att få en robot att greppa och lyfta ett vattenglas lika bra som en människa. Hon sökte och fick 6,6 miljoner euro 2008-2012 för projektet, ett samarbete mellan åtta universitet i sex länder, samt ett företag. 

Planera ansökan i god tid

Men det gäller att planera en sådan stor ansökan i god tid. Och bara skicka in ansökningar där man verkligen ansträngt sig, för att inte skapa en onödig bedömningsprocess.

– Jag började planera två år före deadline, med mängder av möten med folk. Det viktigaste, och svåraste, var att hitta rätt personer till konsortiet.

Med rätt personer menar hon forskare som är ”doers”, människor som är visionära, strukturerade, och pålitliga, som gillar att samarbeta, men samtidigt inte har för många andra projekt på gång. 

– Dessutom får de inte vara för nära vänner eftersom man ibland tvingas ta tuffa beslut på grund av begränsad budget. Som ledare måste man motivera samarbete, inte tvinga fram det. 

En annan lärdom hon dragit är vikten av att ha en bra administratör i gruppen.

– Man måste kunna koncentrera sig på forskning, inte administration. 

Förutom att själv skriva ansökningar har hon ställt upp som granskare i flera EU-projekt inom sjunde ramprogrammet.

– Det är ett utmärkt sätt att se andras ansökningar, få en inblick i hur bra respektive dåliga ansökningar kan se ut. Dessutom får du följa den forskning som pågår inom ditt fält.

– Många forskare, särskilt kvinnor tror jag, ser uppdraget som granskare som en börda, men se det hellre som en fantastisk möjlighet!

Deltagit i 175 EU-projekt

En annan som har lång erfarenhet av EU-program är Urban Wass på Volvo Group, ett av de företag med flest forskningssamarbeten i Europa. Han har deltagit i 175 EU-projekt sedan 1984. För honom är det självklart att delta även i Horisont 2020, särskilt med den extra satsningen på innovation. 

Han menar att EU-samarbeten leder till högre kvalitet, mer forskning och aktörssamverkan.

– De ger en möjlighet att bygga starkast möjliga lag i konkurrens, och ger en samhällsrelevans när industri och samhälle tillsammans prioriterar behoven. Man får en känsla för vad som är viktigt och vilka begränsningar som finns. Delfinansiering leder också till ytterligare forskning genom ökad tillgång till utrustning, metoder med mera. På kuppen ökar man kontaktnätet och får ny kompetens och nya idéer. 

Han förvarnar om att man måste vara beredd på att det tar lång tid att komma in på banan, men kvaliteten på den egna forskningen blir högre.

Läs också i Curie:

Nästan dubblerad budget för ERC

Björklund: Delta i EU:s ramprogram

Text: Eva Barkeman

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter