Män och kvinnor som ringer sjukvårdsrådgivningen bemöts olika och samtalen leder till olika resultat.
sjukvårdsrådgivning:

Olika villkor för män och kvinnor

2014-01-08

Män får läkartid. Kvinnor får goda råd. Ny forskning visar att män och kvinnor som ringer sjukvårdsrådgivningen uttrycker sig olika, bemöts olika och får olika resultat av sina samtal. Nu utvecklas ett instrument som ska stärka telefonsjuksköterskors genuskompetens.

 ”Att utveckla svenska telefonsjuksköterskors genuskompetens” är ett forskningsprojekt som pågår mellan 2010 och 2014, med stöd av Vetenskapsrådet. I ett första steg analyseras nu 800 inspelade, autentiska telefonrådgivningssamtal.

– Vi vill undersöka om det finns en medvetenhet hos sjuksköterskorna om begreppet genus, alltså om kön och de sociala konstruktioner som hänger ihop med det. Vi tittar på skillnader i hur samtalen förs och vad de leder fram till, beroende på om det är män eller kvinnor som ringer. 

Det berättar Inger K. Holmström, professor i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola, som i tio år forskat kring olika aspekter av telefonrådgivning. Idén att särskilt lyfta fram genusperspektivet fick hon när hon arbetade med en intervjuundersökning kring hur sjuksköterskor såg på sitt arbete och mötet med patienter i telefon. 

– Den visade att det fanns olika föreställningar hos sjuksköterskorna som var kopplade till kön. De sa saker som att ”Det är lättare att prata med en annan kvinna” och ”Pappor har inte koll på någonting”. Det var observationer som fick mig att vilja undersöka detta mer systematiskt, förklarar hon.

Könsbundna skillnader

Den nu aktuella, ännu opublicerade, analysen visar på könsbundna skillnader, både när det gäller samtalens innehåll och utfallet av dem. Materialet är indelat efter orsak till samtalet, till exempel feber eller magsmärtor. Och de täcker in olika typer av boendemiljö – från landsbygd till tätorter och större städer.  

Kommunikationsanalyser visar att män ofta styr in samtalet på biomedicinska fakta som feber, hosta och andra konkreta symptom. Kvinnor talar mer om känslor, som oro och trötthet. 

– Någonting händer i samtalen som också leder till olika utfall. Det har vi tittat på i en särskild studie. Vi har sett att män oftare fick en läkartid. Och det kan inte förklaras med att de var sjukare. Kvinnorna fick i stället råd om egenvård och uppmanades att vänta och se.

– Resultaten är intressanta i relation Hälso- och sjukvårdslagen som säger att vi ska ha god vård på lika villkor för alla medborgare, säger Inger K. Holmström. 

Nu har ett andra steg i projektet inletts. Det handlar om att utveckla ett instrument som dels kan mäta genuskompetens hos vårdpersonalen och dels användas i utbildning. Det utgörs av ett antal frågor och påståenden om fiktiva patienter som deltagarna får reflektera kring. 

I ett första steg ska frågeinstrumentet testas av de som arbetar med telefonrådgivning. Men Inger K Holmström ser framför sig att det också ska kunna användas i andra vårdsammanhang och omfatta fler aspekter än genus. Vårdpersonalens föreställningar kring ålder, etnicitet och socioekonomisk bakgrund hos de vårdsökande kan också tänkas påverka hur samtal förs och hur utfallet av det blir. 

Vårdmöten inom hemtjänst 

Vårdmöten inom hemtjänst och hemsjukvård är ett annat område som intresserar Inger K. Holmström. Från i höst arbetar hon med ett internationellt projekt kring det. De tre deltagande länderna, Sverige, Norge och Holland, tillämpar alla den så kallade kvarboendepricipen. 

200 ljudinspelningar av autentiska vårdsituationer ska samlas in i varje land. De ska belysa hur kommunikationen ser ut mellan äldre vårdtagare och den som kommer från hemtjänst eller hemsjukvård. Speciellt ska man titta på de tillspetsade situationer som kan uppkomma när mötet inte fungerar smidigt. Vårdtagaren kanske inte vill äta, duscha eller ta sin medicin, samtidigt som personalen arbetar under stark tidspress.

Också detta projekt ska leda fram till ett utbildningsverktyg, i form av video- och webbaserade scenarier. Inger K. Holmström hoppas att det kan bli till stöd för vårdpersonal och hjälpa dem som arbetar i äldres hemmiljö att använda den tid de har till förfogande så bra som möjligt.

Text: Yvonne Busk
Foto: Dorte Kjeldmand / Karin Eckemark

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter