Havsnivån stiger och det mesta av ökningen beror på smältande glaciärer.

Ny kunskap om is gör klimatmodell säkrare

2014-01-08

Hur fort jordens isar smälter är centralt i klimatforskningen. Kunskap från projektet SVALI ska göra framtidsprognoserna säkrare. Läs den andra av två artiklar i Curie om forskning kring klimatet och kryosfären.

När den internationella klimatpanelen IPCC:s presenterade den första delen av sin nya rapport i Stockholm i oktober var den stigande havsnivån en central fråga. Det mesta av ökningen kommer från smältande glaciärer.

– Men IPCC arbetar med stora osäkerheter i sina modeller. Det är stor skillnad på det lägsta och högsta scenariet. Vårt arbete handlar om att krympa den osäkerheten, säger Jon Ove Hagen.

Han är professor i geovetenskap vid Oslos universitet och projektledare för det nordiska forskningscentret SVALI, som har 18 partners i form av universitet och andra institutioner i de nordiska länderna. 

Studerar växelverkan

SVALI är ett av tre centra i forskningsprogrammet ICCC, Interaction between Climate Change and the Cryosphere. ICCC är i sin tur del av det nordiska Toppforskningsinitiativet (läs mer här). 

Tillsammans med två andra virtuella forskningscentra studerar SVALI växelverkan mellan klimatförändringarna och kryosfären, den del av jordytans vatten som är fruset.

– Vi försöker förstå vilka förändringar som sker i glaciärerna, exakt hur smältningen går till när temperaturen ökar, och hur smältningen bidrar till havsnivåhöjning och avrinning, säger Jon Ove Hagen.

På en global skala är havsnivån det viktiga, men lokalt i de nordiska länderna spelar avrinningen stor roll. Den påverkar kraftverkens dammbyggen och förutsättningarna för byggprojekt, bland annat. 

Smälteffekt svår att beräkna

Hur glaciärerna smälter när temperaturen stiger kan låta som en enkel fråga, men det handlar om ett komplext system, förklarar Jon Ove Hagen. Snöns skick spelar stor roll för hur mycket av solljuset som absorberas och därmed hur stor smälteffekten blir. 

Nyfallen snö absorberar bara omkring 10 procent av strålningen, resten reflekteras. Äldre snö absorberar kanske 30 procent, medan smutsig snö kan absorbera mer än hälften av strålningen. 

En annan faktor är vad som sker med smältvattnet. Det rinner inte genast ut i havet eller ner i marken, utan sipprar ofta ner genom snön och fryser om igen. Då ändrar sig glaciärens struktur och volym, men inte massan. Det räcker alltså inte med satellitmätningar av glaciärernas höjd för att veta hur mycket is som försvunnit – man måste känna till snöns täthet också.

SVALI:s forskare mäter snötäcket med hjälp av GPS på avgränsade områden, och använder uppgifterna för att förbättra beräkningsmodellerna och stämma av mot satellitdata som täcker mycket större ytor.

– Att se hur systemen i naturen reagerar på ändringar i klimatet är vårt huvudfokus. Vi undersöker effekterna, men vi går inte in på förklaringsmodeller, säger Jon Ove Hagen.

Minska osäkerheten

Några nya, spektakulära upptäckter väntar han sig inte, men att minska osäkerheten i dagens modeller är ett viktigt mål. De SVALI-forskare som sköter mätningarna träffar några gånger om året modellerarna i särskilda workshops, där man diskuterar vilka uppgifter som behövs för att förbättra modellerna, och vilka data som är möjliga att få fram.

– En del av det fina med SVALI och Toppforskningsinitiativet är att vi fått så mycket mer konkreta samarbetsprojekt. Det allra tydligaste resultatet är att vi bildat en gemensam nordisk doktorand-skola.

Glaciärforskning, förklarar Jon Ove Hagen, är ett ganska litet forskningsområde vid varje enskilt universitet och högskola i Norden. Men gemensamt är de olika institutionerna starka. 

Genom SVALI har man upprättat avtal som gör det möjligt för doktoranderna att ta kurser vid andra nordiska universitet som automatiskt godkänns vid hemuniversitetet. Dessutom har alla doktorander handledare från minst två partners i projektet, och helst från två länder.

– Doktorandskolan är definitivt ett resultat av SVALI som vi vill vidareutveckla även när programmet är avslutet, säger Jon Ove Hagen.

Läs också i Curie: Nordisk storsatsning på klimatforskning

Text: Lisa Kirsebom
Foto: Peter Prokosch

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter