Dammbyggen påverkas av klimatfaktorer som issmältning, snö och permafrost.

Nordisk storsatsning på klimatforskning

2014-01-08

Klimat, miljö och energi står i fokus i de nordiska ländernas största gemensamma forskningssatsning någonsin. Läs den första av två artiklar i Curie om forskning kring klimatet och kryosfären.

”Toppforskningsinitiativet” är ett ganska ambitiöst namn. Men så handlar det också om en ovanlig satsning.

– Det unika är att vi faktiskt lägger alla pengarna i en hög, där alla får söka, säger Magnus Friberg, forskningssekreterare på Vetenskapsrådet.

Han var involverad redan när de nordiska regeringarna fattade beslut om initiativet 2007 och leder kommittén för ett av de största underprogrammen, ICCC. Förkortningen står för Interaction between Climate Change and the Cryosphere. Där undersöks hur kryosfären, allt fruset vatten i atmosfären och på jorden, växelverkar med klimatförändringarna.

– I internationella samarbeten är det vanligt att alla betalar sin egen forskning, eller också ska varje land ha tillbaka lika mycket som de stoppar in. Ofta ställer vi finansiärer det kravet, och det blir alltid svårt. Det här sättet har visat sig fungera bäst. Det har faktiskt inte varit något gnissel alls, säger Magnus Friberg.

Totalt satsar de nordiska länderna mer än en halv miljard svenska kronor. Alla forskargrupper har finansiering från annat håll också. Pengarna från Toppforskningsinitiativet ska främst användas till doktoranders och unga forskares projekt, och till själva samarbetet. 

Närmare varandra

Målet är att göra starka nordiska forskningsgrupper ännu bättre genom att knyta dem närmare varandra, och att utbilda nästa generations forskare. Vid sidan av kryosfären finns projekt kring bland annat biodrivmedel och nanoteknik. 

Magnus Friberg förklarar att gruppen som utformade kryosfär-utlysningen ville göra något inom klimatområdet som inte var för brett. 

– Om man gör det här på fel sätt får man starka forskningsmiljöer som går samman, skickar in något, får en bra utvärdering… Och sedan går de hem med sina pengar och fortsätter göra det de gjorde förut. Den stora utmaningen för oss i programkommittén var att se till att inte varje grupp tar hand om sin bit, utan att alla skulle vara delaktiga i nästan allting. 

Nordiskt intresse

Kryosfärens växelverkan med klimatet är globalt betydelsefull, men i de nordiska länderna finns dessutom ett regionalt intresse. Vi har alla kryosfär på vintern, i större eller mindre utsträckning. Dammbyggen, skogsbruk, byggande och turism är några exempel på aktiviteter som påverkas av issmältning, snö och permafrost.

Resultatet av ICCC-utlysningen blev tre Nordic Centres of Excellence: DEFROST, som fokuserar på permafrost, CRAICC som undersöker hur aerosoler och sot samverkar med kryosfären, och SVALI som studerar glaciärer (se artikel här). 

Varje centrum fick närmare 40 miljoner kronor och totalt är omkring 360 forskare och doktorander involverade. De har gemensamma utbildningsprogram för doktorander och postdoktorer, de delar data och möts i workshops.

Fungerar som ett klister

Klimatforskare från flera länder anlitas som vetenskapliga rådgivare för ICCC-programmet. En av dem är Isabelle Bey, chef för Centrum för modellering av klimatsystem vid universitetet ETH Zürich. I november tillbringade hon ett par dagar i Lund med att höra centerforskarna rapportera om hur arbetet går framåt.

– Datainsamling och klimatmodellering har länge skötts i olika forskargrupper aktiva inom olika områden, exempelvis atmosfär och kryosfär. Nu är det verkligen viktigt att de förs tätare samman för att vi bättre ska förstå klimatsystemet som helhet. ICCC uppmuntrar samarbete mellan de nordiska länderna, men fungerar dessutom som ett klister som håller ihop de olika forskningsfälten, säger Isabelle Bey.

Som utomstående betraktare tycker hon att allt tyder på att samarbetena fungerar så bra som man hade hoppats. 

– Det här programmet verkar väldigt framgångsrikt, kanske för att ni har stora kulturella likheter och liknande finansieringssystem för forskningen.

Vill samarbeta med näringslivet

Toppforskningsinitiativet ville samarbeta även med näringslivet. Det fanns till och med pengar avsatta särskilt för det. Det gick inte lika bra.

– Inom ICCC blev det inte så mycket av det, trots att vi försökte. Oljeindustrin är intresserad, de har mycket transporter i Nordvästpassagen, och försäkringsbolagen bryr sig eftersom de måste tänka på översvämningar, kollisioner med isberg, angrepp i skogen… Men när vi bjudit till exempel skogs- och vattenkraftsindustrin till informationsmöten har de inte dykt upp, säger Magnus Friberg.

Toppforskningsinitiativet avslutas 2014 efter fem år. Då sätts det på prov en sista gång: fortsätter gränsöverskridandet när pengarna tar slut?

– Just nu ser det ut som att forskarna kommer att fortsätta samarbeta. I så fall har programmet varit en stor succé, säger Magnus Friberg.

Läs också i Curie: Ny kunskap om is gör klimatmodell säkrare

Text: Lisa Kirsebom
Foto: Bengt Ekman / Naturfotograferna / IBL Bildbyrå

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter