Den amerikanska vetenskapsjournalisten Annalee Newitz skriver om massutdöenden och hur vetenskapen kan rädda oss från framtida katastrofer. Här föreläser hon på konferensen Innovation in Mind.

Konsten att undgå nästa katastrof

2013-12-12

Livet på jorden har nästan utrotats vid fem tillfällen. Hur kan revolutionerande forskningsupptäckter rädda oss från nästa stora katastrof? Om det skriver och föreläser Annalee Newitz, amerikansk forskare i socialvetenskap som sadlade om och blev vetenskapsjournalist.

Annalee Newitz är amerikansk vetenskapsjournalist och driver sajten io9.com. Hon har ett närmast ”nördigt” intresse för massutdöenden och gav tidigare i år ut boken ”Scatter, Adapt and Remember: How Humans Will Survive”. I boken beskriver hon hur revolutionerande forskningsupptäckter ska rädda oss från nästa stora katastrof.

Att en global katastrof kommer att inträffa hyser Annalee Newitz inga som helst tvivel om. Frågan är snarare när det kommer att ske och vad som orsakar den.

Fast ingetdera bekymrar Annalee Newitz nämnvärt. Hon känner sig trygg i sin förvisning om att mänskligheten har utmärkta chanser att överleva en kommande katastrof. Och det med vetenskapens och forskningens hjälp.

Grundforskning är absolut nödvändigt för att det ska bli någon tillämpad forskning, menar hon. Och förutsättningen för nya, stora genombrott är gränsöverskridande projekt.

– Utan multidisciplinära studier har vi ingen framtid, säger Annalee Newitz.

Intresserad av katastrofer

Hur kommer det sig att en före detta forskare inom socialvetenskap fördjupar sig i ett naturvetenskapligt ämne som massutdöenden?

– Katastrofer förekommer i film, litteratur och science fiction, något som jag alltid varit intresserad av, säger hon. Men det har alltid stört mig att de aldrig varit verklighetstrogna. Så jag blev nyfiken på om det faktiskt hade hänt något liknande i historien.

När hon fördjupade sig i ämnet upptäckte hon att livet på jorden nästan utrotats vid fem tillfällen!

– Jag blev oerhört fascinerad. Inte av utdöendet egentligen, utan av dem som blev kvar. De överlevande. Vilka var de? Varför överlevde just de?  

Som exempel nämner hon cyanobakterierna.

– De har överlevt alla fem massutdöendena, påpekar hon. Kanske för att de har egenskaper som gör att de kan överleva i nästan vilken miljö som helst. Det var de som en gång utvecklade fotosyntesen och därigenom började producera syre.

Utvecklingen blev visserligen katastrofal för samtida organismer, konstaterar Annalee Newitz.

– Men efter diverse anpassningar visade det sig ju leda till fantastiska framgångar! Det brukar vara så, att efter en katastrof följer nya livsformer och nya anpassningar.

Tillit till vetenskapen

Kan man då verkligen hysa så stor tillit till vetenskapen som räddare av mänskligheten?

– Absolut, säger Annalee Newitz. Vi har idag tillgång till historien och kan analysera vad som hände vid tidigare katastrofer. Och det har ju faktiskt gjorts en hel del banbrytande forskning som redan nu räddar människor.

Som exempel nämner hon utvecklandet av byggnader som står emot jordbävningar

– Även dessa rasar när det är riktigt illa, men de håller sig stående några timmar längre. Det gör att folk hinner lämna byggnaden innan den faller ihop.

Hjälp att ta fram vaccin

Ett annat exempel är teoretiska modeller av hur pandemier (världsomspännande svåra sjukdomar) sprids, vilket hjälpt epidemiologer att ta fram vaccin och läkemedel.

– Om man tänker sig just massutdöenden så ser jag klimatförändringen som det största hotet, och där kan man ju nämna alternativa energikällor som räddande exempel. Jag tror att vi i nästa sekel kommer att använda främst energikällor som inte påverkar klimatet.

Är forskningen idag tillräckligt kreativ för att den ska kunna hjälpa oss att överleva en rejäl megakatastrof?

– Ja, till stor del, men det saknas vissa komponenter. Däribland en länk mellan allmänhet och det som händer på forskningslaboratorierna. Det bedrivs spännande och viktig forskning på universitet och institutioner samtidigt som mänskligheten är i behov av mer kunskap och utveckling.

Men kontakten är nästan obefintlig mellan allmänheten och forskarna, menar Annalee Newitz.

– Med vissa undantag så klart! Forskningen skulle kunna bli så mycket mer kreativ om forskarna hade en dialog med allmänheten.

Hitta lösningar på befolkningsökningen

Annalee Newitz tror också att det är vetenskapen som kommer att hitta lösningar på de problem som följer med den globala befolkningsökningen, det vill säga brist på mat, vatten och energi.

– Jag tror att vi kommer att se flera tekniska genombrott på det agrikulturella området, som motverkar svältkatastrofer. Vi använder redan satellitteknik för att förutsäga missväxt de kommande tio åren, baserat på vattenmängden i ett område. Och forskning inom syntetisk biologi har lett fram till grödor med sjukdomsresistens, extra högt näringsinnehåll och tolerans mot extrema temperaturvariationer.

Text: Åsa Langefors
Foto: Gunnar Menander

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter