Kreativ forskning kring kreativitet

Kreativa idéer kännetecknas av två saker. Dels ska de vara originella, de ska inte handla om att upprepa vad andra redan gjort. Dels ska de vara meningsfulla, för att skilja dem från den typ av bisarra tankar som associeras med psykisk sjukdom.

Definitionen levereras av Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, som bedriver flera studier inom området kreativitet.

Öppen för nya idéer

Hur känner man då igen en kreativ person? Ett personlighetsdrag som anses vara typiskt för kreativa människor inom alla områden är öppenhet; att man är öppen för nya idéer, nya sätt att göra saker på.

– Kreativa personer har också en god förmåga till divergent tänkande, vilket innebär att man kan hitta många olika lösningar på ett problem, säger Fredrik Ullén som också är internationellt rosad konsertpianist.

Ytterligare en förutsättning för kreativitet är att man behärskar det fält man verkar inom.

– Det är svårt att vara kreativ inom ett visst område utan att också besitta en ganska hög nivå av expertis. För att kunna experimentera i köket krävs till exempel god kunskap om matlagning, säger han.

Fredrik Ullén spekulerar även i en möjlig kreativ fördel med att ha en något avvikande personlighetstyp i den bemärkelsen att man vågar gå sin egen väg.

– Är man väldigt känslig för vad andra tycker och är angelägen om att inte sticka ut är det nog inte så lätt att driva ett kreativt projekt.

Studerar kreativa processer

Fredrik Ulléns forskargrupp studerar kreativitet bland annat genom att undersöka hur hjärnan fungerar under en kreativ process. Här har de valt att studera hjärnorna hos jazzpianister och klassiska pianister när dessa utför musikalisk improvisation.

– Jazzpianisterna har tränat improvisation i åratal och vi ser specifika effekter av den träningen i hjärnan, som vi inte ser hos de andra pianisterna.

Forskargruppen har visat att jazzpianisterna inte har lika hög aktivitet i de delar av hjärnan som är viktiga för koncentration och uppmärksamhet. Samtidigt kommunicerar olika hjärnområden mer med varandra.

– Det verkar som att jazzpianisterna till viss del har lyckats automatisera den kreativa uppgiften, eftersom behovet av kontroll är mindre jämfört med de andra pianisterna. Och den ökade kommunikationen i hjärnan skulle kunna förklara den högre associationsförmågan som ofta kopplas till kreativitet.

Träning gynnar kreativitet

Resultaten från denna studie har ännu endast presenterats på konferenser, men Fredrik Ullén berättar att de redan har uppmärksammats.

– Det här är första gången man har kunnat visa att träning av en viss kreativ uppgift, i det här fallet musikalisk improvisation, kan få specifika effekter på hjärnan. Ofta tänker man kanske på kreativitet som något nyskapande, som inte går att lära sig, men så behöver det alltså inte vara.

Fredrik Ullén poängterar dock att bara för att man tränar upp sin kreativitet inom ett visst område ska man inte räkna med att kreativiteten ökar även inom andra fält.

– Så kallade spridningseffekter brukar generellt inte vara stora eller breda men just när det gäller kreativitet tycker jag att det behövs mer forskning.

Psykisk sjukdom och kreativitet

I en annan studie har Fredrik Ullén och hans kolleger studerat hjärnans dopaminsystem i relation till olika fallenhet för divergent tänkande.

– Det är ganska väl belagt att personer med schizofreni har rubbningar i bland annat dopaminsystem. Och flera studier tyder på att det finnas en koppling mellan psykisk sjukdom och kreativitet. Därför ville vi undersöka detta närmare, säger han.

Forskarna valde att studera den del av hjärnan som heter thalamus. Den tar emot en stor mängd information, bland annat från våra sinnen, och bedömer vilka signaler som är tillräckligt viktiga för att skickas vidare.

– Det är känt att personer som lider av schizofreni har färre dopaminreceptorer av typ D2 i thalamus och vi fick ett liknande resultat för friska försökspersoner med hög förmåga till divergent tänkande, säger Fredrik Ullén och fortsätter.

– Andra forskare har föreslagit att färre D2-receptorer skulle kunna orsaka sämre filtreringsförmåga i thalamus, med följden att mer information än normalt tillåts passera. Kanske är det ett sådant extra högt informationsflöde hos friska högkreativa individer som bidrar till att de ser samband som inte alla ser.

Fredrik Ullén driver också ett relativt nystartat forskningsprojekt, som beviljats drygt 29 miljoner kronor från Riksbankens Jubileumsfond, i samarbete med Svenska tvillingregistret. Här studerar forskarna betydelsen av arv och miljö för en mängd fenomen, bland annat kreativitet. De första resultaten kommer att presenteras på en konferens i Australien i december.