Flera tusen skolelever har deltagit i ett forskningsprojekt om att kartlägga höstens ankomst i olika delar av Sverige.

Elever fyller databas med höstfärger

2013-12-04

Med medborgarforskning kan mängder av data samlas in över stora geografiska områden. Växtekologen Kjell Bolmgren är en av de forskare som nyligen fått hjälp att kartlägga höstens ankomst i olika delar av Sverige.

I september och oktober gav sig flera tusen skolelever ut i skog och mark för att delta i Forskarfredags höstförsök. Deras uppgift var att observera träd och rapportera till en databas när träden gick in i olika stadium av höstlövsutveckling.

– Tack vare eleverna har vi fått ögonblicksbilder från hela landet och ett rikt underlag för flera trädslag. Vi forskare skulle aldrig ha kunnat vara på så många platser samtidigt, säger forskaren Kjell Bolmgren vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Han är växtekolog och initiativtagare till Höstförsöket, som sker via mötesplatsen ForskarFredag som finansieras av bland andra Vetenskapsrådet. 

När nu insamlingen är avslutad konstaterar Kjell Bolmgren att cirka 2000 unika träd studerats, med en bra spridning över landet från Abisko till Trelleborg. Eleverna har matat in närmare tolvtusen observationer i databasen och skickat 4000 foton av träden i olika höstfaser. Till det har ett par hundra asplöv skickats in med vanlig post för genetiska studier.

Naturens kalender ändras

Kjell Bolmgren studerar årstidsbundna händelser hos växter och djur, bland annat för att förstå hur global uppvärmning påverkar och kommer att påverka naturens kalender och samspelet mellan olika arter. 

– Vi vet att vårtecken kommer cirka en vecka tidigare nu än för 50 år sedan, men hösten vet vi mindre om. Kanske är växtsäsongen en vecka längre på hösten också. Här behövs mer forskning, till exempel när det gäller hur träden vet att de ska sätta igång processen att förbereda sig för vintervila.

Kjell Bolmgren kommer nu att jämföra hösten 2013 med historiska data för höstlövsutveckling. Hans kollega, växtgenetiker Stefan Jansson vid Umeå universitet, forskar på reglering av höstlövsfaser hos asp. Han kommer att analysera generna i de asplöv som eleverna skickat in, bland annat för att se om de relevanta generna skiljer sig åt över landet. 

Den tredje forskaren i projektet är Lars Eklundh, naturgeograf vid Lunds universitet. Han utvecklar metoder för att följa höstens utveckling med hjälp av satellitbilder. Elevernas observationer och foton ger honom möjlighet att jämföra vad han tror sig se på bilder från rymden, med hur det verkligen såg ut på marken samma dag.

Medborgarforskning ger möjligheter

Tack vare internet finns stora möjligheter att ta hjälp av allmänheten i forskningsprojekt. Till exempel har frivilliga engagerats att klassificera galaxer från foton som tagits av Hubbleteleskopet. I ett annat projekt knappar hugade in historiska väderdata från olika delar av världen i en databas, utifrån gamla sjöfarares loggböcker. 

– Ett exempel från min bransch är rapporterna från IPCC – International Panel on Climate Change – där en del av underlagen bygger på data från allmänheten, säger Kjell Bolmgren.

Han vill inte kalla metoden Crowd Sourcing, eftersom begreppet har fått lite negativ klang på sistone, att människor utnyttjas utan ersättning. 

– Vi ser det istället som Citizen Science – Medborgarforskning – där frivilliga bidrar med data till forskning som vi inte annars skulle kunna göra. Och vi försöker dela med oss av vår kompetens och de forskningsresultat som det resulterar i. Till Höstförsöket har vi till exempel tagit fram en lärarhandledning som vi hoppas att lärarna har användning för i sin undervisning.

Roligt med riktig forskning

Snart kommer de skolor som deltagit att få besvara en enkät. Då får Kjell Bolmgren veta vilka årskurser han främst har att tacka.

– Jag gissar på en slagsida åt de yngre åldrarna i skolan, men jag vet att även gymnasieklasser deltagit. Då har Höstförsöket gjorts i samband med diskussioner om till exempel biologisk mångfald, klimat och ekosystemtjänster. 

Han har fått en del mejl och sett några artiklar och tv-inslag med elever och lärare.

– Mitt intryck är att eleverna verkar tycka att det är roligt att vara med i riktig forskning. Att klasserna har fått en helt annan motivation för att det handlar om ett riktigt vetenskapligt experiment.

Text: Eva Annell
Foto: Andy Horner / Naturfotograferna / IBL Bildbyrå

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter