I COBRA-projektet ska forskarna studera hur hjärnans dopaminsystem förändras med hjälp av avbildningstekniken positronemissonstomografi.

Roliga tider för hjärnforskning

2013-11-20

Två nya storsatsningar på forskning i USA och Europa ska lära oss mer om hjärnan. Professor Lars Nyberg vid Umeå universitet är en av forskarna som deltar i det europeiska projektet. Läs den andra av två artiklar i Curie om internationella satsningar på hjärnforskning.

– Det är roliga tider för hjärnforskning, säger Lars Nyberg, och syftar på de två storsatsningar på hjärnforskning som presenterats under året; det amerikanska projektet Brain Research through Advancing Innovative Neurotechnologies, BRAIN, och EU:s initiativ The Human Brain Project, HBP.

Lars Nyberg är professor i neurovetenskap vid institutionen för integrativ medicinsk biologi samt institutionen för strålningsvetenskaper vid Umeå universitet. Han är en av de svenska forskare som medverkar i HBP.

– Vår forskargrupp är med i ett delprojekt med titeln ”kognitiv arkitektur”, som handlar om de system i hjärnan som ligger till grund för kognitiva förmågor och hur dessa system interagerar. Vi bidrar med studier av minnesfunktioner, säger han.

Göra informationen lättillgänglig

Ett mål med HBP är att samla och inkorporera det vi vet om hjärnan, stora mängder forskningsdata, i avancerade datormodeller och göra informationen lättillgänglig för forskare även utanför konsortiet.

– Vi är många som försöker förstå hjärnan men vi kan eller hinner ofta inte utbyta resultat med varandra. Med de verktyg som HBP siktar på skulle forskningen kunna gå framåt mycket snabbare, säger Lars Nyberg.

Vid intervjutillfället har han just kommit hem från ett flera dagar långt uppstartsmöte för HBP i Schweiz.

– Något som framgick tydligt är att det finns stora förhoppningar om att HBP och BRAIN ska kunna samverka. När det gäller förståelsen av något så komplext som hjärnan är det bara en fördel om problemen angrips från olika håll, säger han och förklarar:

– Medan kärnan i HBP framför allt är att integrera befintlig kunskap om hjärnan och identifiera områden där nya datainsamlingar behövs, fokuserar BRAIN på införskaffandet av nya experimentella forskningsdata. Det råder ingen konkurrens mellan de båda projekten.

Studerar åldrande och minne

Lars Nyberg är sedan många år tillbaka föreståndare för Umeå centrum för funktionell hjärnavbildning, UFBI, som delvis finansieras av Vetenskapsrådet, och driver hjärnavbildningsstudier vid Umeå universitet samt Norrlands universitetssjukhus.

– En mängd projekt ryms inom UFBI men några av de största och mest långsiktiga är Betula och COBRA, där vi studerar åldrande och exempelvis minnesfunktion, säger han.

Betula-projektet har pågått i 25 år och omfattar över 4 000 deltagare. COBRA, Cognition, brain and aging, är däremot ett helt nystartat projekt som ska löpa under en tioårsperiod och kommer att omfatta cirka 200 personer.

Lars Nyberg och hans kolleger har i Betula-projektet genomfört longitudinella minnesfunktionsstudier, där man följer individer över tid. Resultaten skiljer sig från många internationella tvärsnittsstudier, där man istället har jämfört yngre personer med äldre.

– Vi har visat att episodminnet, som tar hand om våra personliga minnen, är ganska stabilt upp till 60 års ålder för de allra flesta. Resultat från tvärsnittsstudier har däremot tytt på att detta minne börjar försämras redan i 20-årsåldern.

Stora individuella skillnader

Han berättar vidare att Betula-studier även har visat att det finns stora individuella skillnader vid vilken ålder minnet börjar försämras. En hypotes är att signalmolekylen dopamin är inblandad i dessa.

– Dopamin har länge kopplats ihop med motoriska funktioner, som vid Parkinsons sjukdom, men fler och fler forskningsresultat tyder på att dopamin även är viktigt för våra kognitiva förmågor, säger han.

I COBRA-projektet avser forskarna studera hur hjärnans dopaminsystem förändras över tid med hjälp av avbildningstekniken positronemissionstomografi, PET.

– PET är en komplicerad och dyr teknik och att använda den i ett longitudinellt perspektiv är mycket ovanligt. Detta gör COBRA-projektet unikt, säger Lars Nyberg.

Förändringarna av dopaminsystemet kommer att analyseras i relation till kognitiva funktioner, livsstilsfaktorer och andra hjärnförändringar, som ska studeras med den mer vanligt förekommande tekniken magnetresonanstomografi, MRI.

Både Betula- och COBRA-projektet har fått ekonomiska bidrag av Vetenskapsrådet.

Text: Lisa Reimegård
Foto: Mikael Stiernstedt

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter