Omfattande kritik har framförts i media mot regeringens förslag på ombildning till högskolestiftelser.

Högskolestiftelser – förslaget skjuts upp

2013-11-05

Regeringen föreslog i somras att landets universitet och högskolor ska kunna omvandlas till privata stiftelser. Efter massiv kritik till förslaget har regeringen nu backat för att utreda förslaget närmare. Men lärosätena behöver ökad autonomi – på något sätt.

Av landets totalt 51 högskolor, universitet och enskilda anordnare av högskoleutbildning, drivs idag 34 av dem som myndigheter. Men som statlig myndighet kan det vara svårt att ha verksamhet utomlands, till exempel kräver många av EU:s forskningsprojekt delägande i konsortier.

Syftet med förslaget om stiftelsereformen är att ge lärosätena större handlingsfrihet, till exempel för att kunna äga bolag, ta emot och förvalta donationer samt bygga upp egna ekonomiska tillgångar utan begränsningar. 

Chalmers tekniska högskola i Göteborg och Högskolan i Jönköping blev stiftelsehögskolor 1994, men sedan 1996 års stiftelselag kan man inte bilda nya stiftelser för statliga lärosäten. 

Med en ändring i denna lag kan lärosätena omvandlas till privata stiftelser och bli en egen juridisk person med ökad frihet. 

Inte ordentligt genomarbetat

Men förslaget har inte fallit i god jord. Under hösten har ett stort antal debattartiklar skrivits i media, både från lärosäten, fackliga företrädare och enskilda forskare. Den viktigaste kritiken är att förslaget inte är ordentligt genomarbetat, särskilt med tanke på den genomgripande effekt det skulle få.

– Många delar i förslaget är inte ordentligt utredda och det är svårt att förstå vad konsekvenserna kommer att bli, till exempel när det gäller anställningstrygghet, studentinflytande och framtida statlig finansiering, säger Marianne Granfelt, generalsekreterare på SUHF.

Förslaget är just nu ute på remiss. Remisstiden förlängdes från 10 oktober till 15 november på begäran från bland andra Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF).

Men det är inte säkert att SUHF själv kommer att lämna något remissvar.

– Nej, vi kan bara svara som förbund med det som alla lärosäten kan stå bakom. SUHF ska representera samtliga medlemmar, och det blir väldigt svårt att formulera ett svar om vi inte hittar någon tydlig gemensam ståndpunkt, säger Marianne Granfelt.

Lärosätena måste vara aktiva

Hon räknar med att alla lärosäten kommer att säga sitt som svar på remissen. Om SUHF lämnar ett svar så blir det inte på det liggande förslaget utan för att poängtera att frågan om ökad självständighet vid lärosätena är oerhört viktig. Det är alla medlemmar överens om.

– Lärosätena måste själva vara aktiva och tala om vad som behövs avseende ökad frihet. Stiftelser är kanske ett sätt att lösa detta men i förslaget sägs stiftelseformen bara vara aktuellt för några lärosäten, medan behoven kan finnas hos alla. Regeringens autonomiutredning, Självständiga lärosäten, SOU 2008:104, som tar upp olika verksamhetsformer, kan vara bra att återkomma till för att hitta alternativ. 

Under våren kommer SUHF att arbeta mycket med dessa frågor, bland annat genom diskussionsforum, för att diskutera vilka behov som finns och vad som menar med autonomi, och därefter fundera kring lösningar.

Förslaget ska utredas mera

Ändringen i stiftelselagen förslogs ursprungligen träda i kraft 1 juli 2014. Men i slutet av oktober backade regeringen för att utreda förslaget om högskolestiftelser ytterligare, främst vad gäller konsekvenserna för de anställda, studenternas rättigheter, möjligheten att ansvara för studentlägenheter samt reglerna kring stiftelsernas ekonomiska redovisning till staten

Det betyder att planerna på ombildning till stiftelser skjuts fram åtminstone ett halvår eller ett år.

Men forskningsminister Jan Björklund tror fortfarande på stiftelsereformen.

– Regeringen är inriktad på att öka universitetens självständighet och autonomi från staten. Därför finns det anledning att gå vidare med planerna på att möjliggöra för universitet och högskolor att omvandlas från förvaltningsmyndigheter till stiftelser, säger Elin Boberg, pressekreterare hos Jan Björklund.

Text: Eva Barkeman
Foto: Curie