Strålkniven används vid behandling av tumörer på Karolinska universitetssjukhuset och uppfanns av professor Lars Leksell. (Obs! personerna på bilden är inte intervjuade i artikeln.)
Medicinteknik

Satsa mer på forskningssamverkan

2013-09-23

Sverige har en stolt tradition inom medicinteknik. Men om vi ska ta tillbaka en tätplats krävs att det bli mer meriterande i forskarvärlden att samverka med samhället utanför akademin. Det menar docent Lennart Philipson, ordförande i Svensk förening för medicinsk teknik och fysik  och forskningsdirektör vid Örebro läns landsting.

Pacemakern och strålkniven Elekta är exempel på viktiga medicintekniska innovationer som tagits fram i svenska samverkansprojekt. Pacemakern utvecklades genom ett samarbete mellan Rune Elmqvist, läkare och ingenjör, och hjärtkirurgen Åke Senning på Karolinska sjukhuset i Stockholm. Där opererades den första implanterbara pacemakern in i en patient 1958.

Strålkniven Elekta är en av de största uppfinningarna inom neurokirurgin. Den gör det möjligt att operera i hjärnan utan att behöva öppna skallbenet och föra in traditionella kirurgiska instrument. Strålkniven togs fram i samarbete mellan Lars Leksell, professor i neurokirurgi vid Karolinska sjukhuset och strålfysikern Börje Larsson. 1968 installerades den första på Sophiahemmet i Stockholm.

– Vi har en stolt tradition på det medicintekniska området i Sverige, men vår position har blivit svagare. Om vi ska kunna undvika att medicintekniska företag lämnar Sverige måste förutsättningarna för breda forskningssamarbeten bli bättre, säger Lennart Philipson.

Regeringen bör agera

Sverige har idag mellan 450 och 500 medicintekniska företag som sysslar med forskning.

– För dem är det angeläget att samarbeta med vårdmiljöer som vill ligga i framkant, när det gäller medicinsk teknik. Även företag med svenska huvudägare har ibland svårt att etablera samarbeten i Sverige.

Sjukvården har på senare år mer och mer inriktats på vårdproduktion, medan forskningsuppdraget ibland kommer i kläm. Men ska den medicintekniska utvecklingen drivas framåt måste forskningen bli en naturlig del i vården, menar Lennart Philipson.

– Det finns en insikt om detta på universitetssjukhusen. Men det måste också finnas praktiska möjligheter att avsätta tid till forskning i vården. Det är en viktig nöt att knäcka för sjukvårdshuvudmännen, säger han.

År 1997 gjordes ett tillägg i högskolelagen om att Sveriges lärosäten, förutom att forska och utbilda, också ska samverka med det omgivande samhället. Men Lennart Philipsson menar att detta tredje uppdrag inte fått genomslag, eftersom det inte är meriterande i den akademiska världen att ha arbetat med samverkansprojekt eller tillämpad forskning.

– Fortfarande väger det tyngre att ha publicerat många rapporter och artiklar när högre tjänster ska tillsättas. Här måste regeringen gå in och se till att forskarnas karriärer gynnas av samverkan.

Starka direktiv behövs

Vinnova finansierar forskningsprojekt som kopplar samman akademi, näringsliv och offentlig sektor. Framtidens hälsa är ett av fyra områden som stödet riktas till. År 2006 gjorde Vinnova tillsammans med Stiftelsen för Strategisk Forskning och Vetenskapsrådet utlysningen Medicinsk teknik för bättre hälsa, riktat till forskningsprojekt i bred samverkan.

– Det ledde till att flera bra projekt kom igång. Men resultatet kan vi avläsa först om några år, förklarar Pontus von Bahr, programmanager på Vinnovas avdelning Hälsa.

Andra satsningar från Vinnova är Innovationsslussar och Testbäddar. De går i korthet ut på att dels ta tillvara och utveckla idéer från vårdpersonal och dels etablera vårdmiljöer där företag kan komma in och testa nya koncept, produkter eller tjänster. Pontus von Bahr menar att vårdens ersättningsmodeller är en del av förklaringen till att företag fortfarande har svårt att hitta samarbeten med vården i Sverige.

– Det behövs starka direktiv från sjukvårdsledningarna och ekonomiska medel från såväl regeringen som landstingen om man ska kunna frigöra vårdpersonal för forskning.

Vårdens kvalitet är också beroende av en sådan utveckling. Avdelningar som forskar och är öppna för innovationer ger bättre vård, säger han.

En annan aspekt på problemet som Pontus von Bahr lyfter fram är att den globala konkurrensen har ökat även på detta område.

– Det är också en anledning till att medicintekniska företag söker sig utanför Sverige. De vill samarbeta med de bästa inom sitt område oavsett var i världen de finns, säger han.

Läs också i Curie: Distansträning hjälp för strokepatienter

Text: Yvonne Busk
Foto: Ingela Wåhlstrand

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter