Matematikutställning M3 visades samtidigt i sammanlagt tjugo städer i Serbien. Syftet var att stimulera intresset för matematik – och det lyckades man med. De geometriska figurerna i M3-projektet (syns i bakgrunden) är byggda av den serbiske konstnären Nedeljko Adžićb.

Så blev matematik populärt

2013-09-19

Med sugrör, bollar och da Vinci-modeller visar ett serbiskt projekt att matematik är mer än tråkiga minnen från skoltiden. Resultatet har blivit medieutrymme, näringslivssponsorer och viktigast av allt, fler studenter till matematikutbildningarna.

Historien börjar med ett Serbien som upplevt krig och finanskris och bestämt sig för att vända utvecklingen genom att bygga upp en kunskapsbaserad ekonomi. Men vill man ha det krävs ingenjörer, uppfinnare, naturvetare, och väldigt få serbiska ungdomar sökte sig till sådana utbildningar.

Och det var inte konstigt. Studier visade att majoriteten hade en bild av naturvetarnas liv som tråkigt, med hårt arbete för låg lön och ett fattigt socialt liv. Få kände till vad en naturvetare egentligen gör och vissa ansåg till och med att de höll på med farliga saker som de dolde för allmänheten. 

Med andra ord var det dags att ändra bilden av naturvetenskap, och 2012 bildades organisationen ”Centre for the Promotion of Science” (CPN) 2012. Aleksandra Drecun anställdes för att leda arbetet. Resultatet blev många projekt med olika inriktningar: biologi, fysik, teknologi. 

Utställning om matematik

Själv råkade jag snubbla över en matematikutställning som tillkommit ett av projekten. Under en semesterresa i Belgrad möttes jag av en grupp geometriska figurer i milda färger i ett skyltfönster. Lokalen innanför var full med sugrör, bollar, barn och vuxna. Jag klev in och där blev jag kvar, för har man väl börjat vika sugrör i roliga mönster är det omöjligt att sluta.

Denna matematikutställning M3, eller ”Maj – matematikens månad” – visades samtidigt i sammanlagt tjugo städer i Serbien.

– För oss är matematik spännande, roligt och framförallt vackert. Så vi tog årets vackraste månad och gjorde det till matematikens månad, säger Aleksandra Drecun.

Inspirationen kom bland annat från en tysk utställning för småbarn, där professor Günther M Ziegler var en av de ansvariga.

– Vi frågade honom vad som var det viktigaste för att lyckas och han svarade direkt: Snygga bilder och en intressant person i centrum.

Många samarbetspartners

Det tog Aleksandra Dracun och hennes kollegor fasta på. Målet är att presentera en ny person varje år, som kan visa hur spännande livet blir om man väljer matematik som yrke. Första året blev det Günther M Ziegler själv, och i år var det professor Cedric Villani. De utvalda forskarna ger föreläsningar, deltar i workshops, och de ska också presentera en bok som vidgar allmänhetens bild av livet som naturvetare. 

Men allt är inte tysk inspiration. Det finns också många inhemska samarbetspartners, exempelvis matematiska institutionen vid Belgrads universitet, skolor som visat särskilt goda resultat, konstnärer och designers.

Förutom den visuella upplevelsen innehåller utställningen många interaktiva moment och workshops, som utgår från ämnesöverskridande teman som ”Matematik i det gamla Egypten”, ”Matematik och renässansmåleri” eller ”Matematik och fåglar”.

Det M3 jag besökte låg i en tillfälligt tom butikslokal som väntade på att byggas om för att ta emot Belgrads första H&M-butik.

– När jag berättar det slutar folk fråga om matematik och vill bara veta när H&M kommer, säger Aleksandra Drecun med ett hjärtligt skratt.

Det är precis där hon vill att matematiken ska vara, i vardagen, omgiven av annat som intresserar människor. Inte instängd i en universitetsbyggnad, dit bara redan intresserade föräldrar tar sina barn.

50 procent fler på matematikinstitutionen

Och resultatet har varit överväldigande. Antalet sökande till matematikinstitutionen har ökat med 50 procent, medieintresset växer hela tiden och flera andra europeiska länder har visat utställningarna. 

Från början fanns ett motstånd bland vissa akademiker som tyckte att CPN:s arbete var oseriöst och inte borde konkurrera om ekonomiska och praktiska resurser. Men, som Aleksandra Drecun säger, ”Ingenting skapar framgång som framgången själv”. Fler studenter och allmänhetens växande intresse har gjort det lättare att få ekonomiskt stöd från serbiska företag. När det blev tydligt vilka möjligheter CPN skapar för naturvetare i Serbien tystnade kritiken.

Men framförallt är Aleksandra Drecun tacksam för de mail och brev CPN får från människor som tagit del av olika projekt. 

– Det är som om intresset för naturvetenskap låg gömt genom alla svåra år. Det behövdes bara att någon fångade upp det, så började det växa av sig själv.

Text: Annika Eriksson
Foto: CPN