Den svenska läkaren Mariam Claeson har arbetat med global hälsa i 30 år, bland annat i Bhutan.

Med världen som arbetsplats

2013-09-10

Svenska läkaren Mariam Claeson har arbetat i bland annat Bhutan och Etiopien, för Norsk mission, Världshälsoorganisationen och Världsbanken. Med 30 års erfarenhet av global hälsa i bagaget rekryterades hon förra året till Bill & Melinda Gates Foundation – alltjämt med världen som arbetsplats.

Mariam ClaesonLäkaren Mariam Claeson, folkhälsoexpert och ställföreträdande chef för barn- och mödrahälsa på Bill & Melinda Gates Foundation, lever ett på många vis ovanligt liv. Efter läkarexamen från Karolinska institutet och en kortare vistelse inom barnkirurgi på St Görans sjukhus i Stockholm åkte hon under tidigt 1980-tal till Bhutan i södra Asien och ett vikariat på ett sjukhus särskilt inriktat mot spetälska.

– Då saknades utbildad vårdpersonal, tillgång till vaccinationer och enkla rutiner kring hygien. Med jämförelsevis små medel kan man göra stor skillnad och det är en insikt jag burit med mig alla år.

Fann sin plats

Under en kort tid därefter arbetade Mariam Claeson för biståndsorganet Sida, på internationella barnenheten på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Men det var inom Världshälsoorganisationen och senare Världsbanken som hon fann sin plats.

Från mitten av 1980-talet arbetade hon i olika positioner – från fältarbete i Etiopien för Världshälsoorganisationen, till ledare för folkhälsoprogrammet och därefter regional koordinator för hiv på Världsbanken. De sista tre åren bodde hon i Indien.

Förra året värvades Mariam Claeson till Bill & Melinda Gates Foundation och posten som biträdande chef på programmet för barn- och mödrahälsovård.

När hon beskriver sin arbetsdag låter det inte helt olikt ett vanligt jobb.

– Det är mycket möten förstås. Jag reser ungefär en tredjedel av tiden och två tredjedelar är jag på kontoret i Seattle.

Sedan år 2010 har stiftelsen donerat motsvarande 23 miljarder kronor till hälsa och utveckling, och är därmed tongivande inom global hälsa. Inom ramen för programmet för barn- och mödrahälsovård investerades 5 miljarder kronor mellan 2010 och 2012. Mycket pengar, men det finns också många hål att fylla.

Försöker påverka

Mariam Claeson ser sig inte som en maktmänniska.

– Men ibland kan jag önska att jag hade mer makt att förändra. Det vi gör är att försöka påverka de som har inflytande i rätt riktning.

I fokus är länderna Malawi, nordöstra Nigeria, Etiopien samt Bihar och Uttra Pradesh i Indien. Forskare, ideella organisationer och beslutsfattare kommer med idéer och förslag till stiftelsen och över året bedöms och granskas inkomna handlingar. Projekten bör passa ihop med övergripande strategi och målsättningar: att minska mödra- och barnadödlighet, bidra till fattigdomsbekämpning och ge alla människor en chans till god hälsa och produktivt liv.

– Vi ser gärna förslag som går ut på att hitta nya lösningar för att öka efterfrågan, tillgång och användning av kända interventioner. Det handlar om effektiva och lokalt accepterade metoder för att minska infektioner bland spädbarn, till exempel genom amning och effektiv antibiotikabehandling. Här behöver vi jobba tillsammans och på plats, nerifrån och upp.

Metodik och kvalitet

En annan viktig aspekt som vägs in i bedömningen av forskningsförslag är metodik och kvalitet. Solid metodologi, validerade mätinstrument och relevanta parametrar är måsten för att kunna utvärdera både forskning och tillämpning.

Projekten som Mariam Claeson och hennes kolleger stödjer har inflytande i stor skala, de påverkar människors hälsa och livsvillkor både indirekt och direkt. Men alla som sysslar med den här formen av verksamhet måste också förhålla sig till fenomen som exempelvis korruption, ojämlikhet och patriarkala sturkturer.

Hur skyddar man sig från att göra skada?

– Genom att agera lokalt, ha bra kontakt och arbeta genom organisationer som har god lokal kännedom och förankring. Vi stödjer också folkrörelser, till exempel kvinnogrupper, som arbetar lokalt. Vi inspireras av att träffa folk i våra prioriterade områden och engagemanget måste komma underifrån.

– För mig är det viktigt att människor har möjlighet att göra sina röster hörda, får valmöjligheter och inflytande över sin hälsa och livskvalitet. Att vi inte bara blir filantroper med ovanifrånperspektiv, utan att vi också lyssnar.

Text: Anne Brynolf
Foto: Nature Picture Library / IBL Bildbyrå