Fler kvinnor än män droppar av någonstans på vägen mellan studentliv och professur.
Jämställdhet

Vart tar kvinnorna vägen?

2013-09-05

Kvinnor är fortfarande underrepresenterade inom forskning, enligt en jämställdhetsanalys från EU.Men det går åt rätt håll.I Sverige har andelen kvinnliga professorer ökat från 14 procent till 23 procent de tio senaste åren.

Fler personer än någonsin har akademisk examen idag. Satsningen på utbildning och forskning syns tydligt i hela Europa. 

EU:s jämställdhetsrapport, “She Figures 2012 – Gender in Research and Innovation”, den första sedan 2003, visar att det finns en trend med ökande andel kvinnor inom de flesta fält, även om det går långsamt.

Under perioden 2002-2010 ökade antalet kvinnliga doktorer med 3,7 procent per år, medan samma siffra för män bara var 1,6 procent.

2010 tog fler kvinnor än män doktorsexamen inom alla områden utom naturvetenskap och teknikvetenskap, de båda områden med överlägset flest disputerade.

Kvinnor flest bland studenterna

Totalt sett tar fler kvinnor än män högskoleexamen inom EU (59 procent). Men redan på doktorsnivå är kvinnorna i minoritet (46 procent). Och på professorsnivå är andelen kvinnor bara 20 procent.

– Jag måste säga att siffrorna i rapporten visar att vi är långt från en jämställdhet inom forskningen. Det är beklagligt för kvinnliga forskare och dåligt för Europa, kommenterar forskningskommissionären Máire Geoghegan-Quinn i rapporten.

Samma mönster i Sverige

Samma mönster finns i Sverige även om vi ligger högt i den internationella statistiken. EU-rapporten visar att störst andel kvinnor i kunskapsintensiva verksamheter finns i 1) Luxemburg, 2) Island, 3) Malta, 4) Sverige och 5) Storbritannien. 

I Sverige är andelen kvinnliga professorer 23 procent (2011), att jämföra med 20 procent i EU. 

Inte oväntat är andelen svenska kvinnliga professorer högst inom humaniora och samhällsvetenskap (29 procent) och lägst inom naturvetenskap och teknik (14 procent). (Se grafik nedan.)

Andelen kvinnor på professorsnivå i landet har ökat de senaste tio åren, från 14 procent 2001 och 17 procent 2006 till dagens 23 procent. Den största ökningen finns inom medicin och hälsa, där andelen kvinnliga professorer nästan fördubblats på tio år (15 procent år 2001, 20 procent år 2006, 27 procent år 2011).

Samtidigt har andelen kvinnliga studenter legat kvar konstant kring 60 procent. (Det totala antalet studenter har ökat kraftigt.) 

Bättre på doktorsnivå

På doktorsnivå ser det lite bättre ut än på professorsnivå, precis som i övriga Europa. Andelen kvinnor som tog doktorsexamen i Sverige 2011 var 49 procent totalt, men lägre inom naturvetenskap och teknik (36 %).

– För att ändra på professorsnivå måste man först ändra på doktorsnivå, säger Sven Stafström, huvudsekreterare för naturvetenskap och teknikvetenskap vid Vetenskapsrådet. Det går åt rätt håll, och där tror jag den svenska befordringsreformen 1999 har spelat roll för att det nu går lite snabbare. Tidigare fick man vänta på en ledig professorsstol, men nu blir man befordrad på rätt meriter.

– Dessutom har universiteten gjort insatser för att rekrytera och stödja kvinnliga forskare. På sikt slår det igenom, men det är en långsam process som kräver förändringar på många håll inom akademin. 

Även EU-rapporten slår fast att det finns en ”generationseffekt”, eftersom könsobalansen är större bland äldre akademiker.

– Siffrorna visar att gapet minskar sakta över åren, men obalansen mellan könen inom forskning löser sig inte av sig själv. Vi måste därför fördubbla våra ansträngningar. Jag har arbetat hårt för att få in jämställdhet som en självklar del i EU:s strategiska arbete med European Research Area (ERA), säger Máire Geoghegan-Quinn i rapporten. 

Andelen kvinnliga professorer har ökat de senaste tio åren, allra mest inom medicin och hälsa. (Källa: Universitetskanslerämbetet.)

Trots att kvinnorna är i majoritet bland högskolestudenterna utgör de mindre än en fjärdedel av professorerna. Siffran har dock ökat de senaste tio åren. (Källa: Universitetskanslerämbetet.)

Text: Eva Barkeman
Foto: Matton (toppbilden), Sandra Rodin (grafiken), Eva Barkeman (diagrammen)