Landstingen får årligen drygt 1,6 miljarder kronor från staten som ersättning för att de bedriver klinisk forskning.

Så ska ALF-forskning utvärderas

2013-09-03

Varje år betalar staten ut stora summor till landstingen som dessa använder till klinisk forskning. Nu lägger Vetenskapsrådet fram ett förslag där nyttan för hälso- och sjukvården får stor vikt då forskningen utvärderas.

Landstingen får varje år drygt 1,6 miljarder kronor från staten som ersättning för att de bedriver klinisk forskning. Men idag finns ingen samlad bild av hur dessa så kallade ALF-medel används. Forskningen utvärderas inte på nationell nivå.

Regeringen har därför gett Vetenskapsrådet i uppdrag att föreslå hur kvalitén på forskningen kan utvärderas. Nu är utredningen klar. Den 3 september lämnas rapporten till regeringen.

– Det behövs en ny modell, det finns ingen idag. Det är rimligt att regeringen vill se hur effektivt skattemedel används, säger Mats Ulfendahl, som är huvudsekreterare för medicin och hälsa vid Vetenskapsrådet.

Kvalitet och nytta

Enligt förslaget ska ett antal expertpaneler utvärdera forskningen ur tre aspekter: forskningens vetenskapliga kvalitet, dess kliniska betydelse och samhällsnytta samt forskningens förutsättningar.

De två första aspekterna skulle vägas in enligt det uppdrag Vetenskapsrådet fick.

– Men sen har många påpekat att man i utvärderingen också måste ta hänsyn till förutsättningarna att bedriva forskningen, säger Sten Söderberg som är analytiker vid Vetenskapsrådet och projektledare för uppdraget.

Vetenskaplig kvalitet är grunden för de flesta utvärderingar.

– Det som är nytt i Vetenskapsrådets modell är att en väsentlig del i bedömningen utgörs av den kliniska forskningens nytta för hälso- och sjukvården, säger Mats Ulfendahl.

De olika parametrarna väger olika tungt. Viktigast är vetenskaplig kvalitet, som ges en vikt av 60 procent. Forskningens nytta vägs in till 30 procent, och forskningens förutsättningar till tio procent.

Utförliga diskussioner

Fördelningen har diskuterats utförligt, bland annat i den referensgrupp som Vetenskapsrådet har samrått med i arbetet med förslaget. I gruppen har funnits representanter för bland annat SBU, Vinnova, Svenska läkaresällskapet samt Sveriges kommuner och landsting.

– Vi har haft mycket diskussioner om hur aspekterna ska viktas, och tittat på hur de bedöms och viktas internationellt, säger Mats Ulfendahl. 

Utredarna har studerat olika modeller i till exempel Storbritannien, Nederländerna och Australien, liksom regionala system i Sverige.

Den vetenskapliga kvalitén bedöms bland annat utifrån granskning av ett urval av vetenskapliga publikationer, bibliometriska data, hur mycket extern finansiering forskningen får, samt i vilken grad ökad vetenskaplig kvalificering förekommer bland den berörda personalen.

Klinisk betydelse och samhällsnytta bedöms med avseende på spridning av kunskap, samverkan samt effekter av den kliniska forskningen.

Forskningens förutsättningar redovisas och bedöms avseende ledning och styrning, personalens akademiska kvalifikationer och forskningserfarenhet, tillgång till infrastruktur och stödfunktioner, samt deltagande i kliniska interventionsstudier.

Bred panel utvärderar

Utvärderingen ska genomföras av paneler som består av internationella vetenskapliga experter, intressenter från hälso- och sjukvården, patientorganisationer och industrin. Enligt förslaget ska det dels finnas en huvudpanel, dels fyra mindre så kallade sub-paneler.

Forskningen delas in i elva medicinska områden. De fyra panelerna får ansvar för att utvärdera mellan två och fyra områden var per region, efter de tre kriterierna. Huvudpanelen ska sedan väga samman de fyra panelernas bedömningar till en sammanfattande kvalitetsbedömning för var och en av de sju regionerna.

– Huvudsyftet med modellen är att den ska vara kvalitetsdrivande genom att visa hur den ALF-finansierade forskningen bedrivs över hela landet. Jag är övertygad om att om ALF-medlen används bra så ökar också statens engagemang för klinisk forskning, säger Mats Ulfendahl.

Modellen bör dock testas i några regioner innan den genomförs fullt ut, framhåller utredarna.

– Det är en stor apparat som behöver utprovas. Det blir säkrare om den först testas i en pilot, säger Sten Söderberg.

Fler uppdrag

Det förslag som nu läggs fram till regeringen gäller utvärdering av klinisk forskning som finansieras med ALF-medel. Vetenskapsrådet arbetar också med att ta fram en modell för resursfördelning till universitet och högskolor, som enligt regeringens uppdrag innefattar kollegial bedömning. Det uppdraget ska redovisas sista december 2014.

Mats Ulfendal tror inte att samma modell helt och hållet skulle kunna användas för att utvärdera annan forskning.

– Fördelningen kan inte kopieras rätt av. Jag tror man ska vara försiktigare med nyttokomponenten när det gäller annan forskning, så att man inte kräver nytta på kort sikt, säger han.

Fotnot: Staten och landstingen förhandlar just nu om ett nytt ALF-avtal om läkarutbildning och forskning i sjukvården som ska träda i kraft i slutet av 2014.

Text: Siv Engelmark
Foto: Elisabeth Sund

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter