Anna-Karin Gustavsson forskar inom biofotonik vid Institutionen för fysik vid Göteborgs universitet. Det handlar om optiska studier av biologiska system.
Årets forskningsartikel

Fysikern som prisas av biokemister

2013-07-04

Doktoranden Anna-Karin Gustavsson vid Göteborgs universitet har fått pris för bästa forskningsartikel under 2012 av tidskriften FEBS Journal. Hennes artikel om studier av energimetabolismen, glykolysen, bedöms som den bästa i kategorin unga forskare.

FEBS, The Federation of European Biochemical Societies, som grundades 1964 är en av de största organisationerna i Europa inom Life Science. FEBS driver fyra vetenskapliga tidskrifter, ordnar kurser och konferenser samt delar ut olika priser.

Anna-Karin Gustavsson är den första svenska forskare som tilldelats priset sedan starten 2004. Priset är på 10 000 Euro och innebär också att hon får presentera sin forskning på den årliga FEBS-kongressen, som i år hålls i St. Petersburg i juli.

– Det är väldigt roligt, både att bli uppskattad för det man gör och att få möjlighet att visa upp sin forskning för så många andra forskare inom fältet.

Vad är en bra forskningsartikel? Handlar det om att hitta rätt formuleringar eller om ett intressant innehåll?

– Det är en kombination, tror jag. Först och främst måste man ju ha något att presentera, men om man inte gör det på ett bra sätt är det ingen som förstår.  Man måste kunna få fram budskapet.

Och budskapet i den prisbelönta artikeln är att hon lyckats utveckla en metod som gör det möjligt att studera metabolisk aktivitet i enskilda celler och att sätta metaboliterna i svängning, så kallad oscillation. Tidigare har man bara kunnat se detta i stora system med miljontals celler.

– Att kunna bekräfta att det sker i enskilda, isolerade celler är nytt, säger Anna-Karin Gustavsson, som tillsammans med kollegor presenterat en matematisk modell för cellernas beteende under glykolysen, den process där socker bryts ner i våra celler för att skapa energi. 

Studerar biologiska system med optik

Glykolysen är en kedja, eller ett nätverk, av kemiska reaktioner. I både människans celler och i jästceller, som Anna-Karin Gustavsson studerar, omvandlas glukos för att skapa användbar energi.

Hennes forskning kan ge en djupare förståelse för glykolysen, hur den fungerar och varför oscillationer sker.

– Det är väldigt roligt för mig som fysiker. Vi kombinerar och utvecklar olika tekniker för att studera biologiska system med hjälp av optiska metoder och mikrofluidik, där celler och deras närmiljö kan kontrolleras. 

De kontrollerade oscillationerna som hon nu kan framkalla och studera hos enstaka celler, syns som ett blinkande rutmönster av celler (se filmen här intill).

Förbereder sin presentation

– Studerar man en population med miljontals celler samtidigt, kollektivt, får man bara ett medelvärde av alla cellers beteende, men tittar man på cellerna en och en kan man se att de uppför sig väldigt olika.  Att studera heterogeniteten är viktigt för förståelsen för hur de biologiska processerna fungerar och kan få implikationer när nya mediciner tas fram.

Just nu har hon dock fullt upp med förberedelserna inför sin presentation och podcast till FEBS-kongressen i St. Petersburg – med vetskapen att det sitter närmare ett dussin nobelpristagare i publiken. 

Det är hennes första besök i Ryssland och hon hoppas ta ledigt några extra dagar och titta på staden som är känd för sina vita nätter. 

Exakt hur hon ska använda de 10 000 Euro vet hon inte än.

– Men jag vill använda dem för att utvecklas som forskare!

Text: Eva Barkeman
Foto: Johan Wingborg

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter