När inga forskartjänster fanns att söka i Italien sökte sig Concetta Valerio till svenska Umeå Plant Science Center.

Italiens kris förde henne hit

2013-06-24

Den ekonomiska krisen i Europa slår hårt mot den offentliga sektorn – och mot forskningen i många länder. Anslagen blir mindre och tjänsterna färre. Det märks särskilt i länderna i södra Europa. Allt fler forskare flyttar därifrån.

Många forskare från Sydeuropa söker sig utomlands för att kunna fortsätta sina forskarkarriärer. Enligt tidningen New Scientist pågår en massutvandring av forskare från Spanien. Även flykten från Italien uppges vara stor.

En av de italienska forskare som valt att flytta till ett annat land är Concetta Valerio. Sedan snart tre år tillbaka finns hon i Sverige, vid Umeå Plant Science Center. Hon doktorerade vid anrika universitetet i Bologna i norra Italien – de fyra sista månaderna utan lön. 

Avhandlingen – om stärkelses nedbrytning i växtcellen – blev klar våren 2010, mitt under den ekonomiska krisen. Concetta Valerio planerade att bli kvar i Italien, men hittade inga lediga anställningar på någon institution, vare sig i Bologna eller i andra städer.

– Det är svårt för alla unga i Italien, och inom forskningen märks neddragningarna tydligt. Det fanns och finns inga forskartjänster att söka. Bara en av fem professorer som går i pension ersätts av en ny, berättar hon.

Hela universitet har tvingats stänga

Hon kom till centret i Umeå i september 2010. De offentliga forskningssatsningarna i Italien uppgick det året till 0,61 procent av BNP. (Som en jämförelse satsade Sverige samma år 0,88 procent av BNP) Sedan dess har andelen som går till forskning minskat. I fjol var den 0,54 procent.

– Situationen har blivit värre det senaste året. Fakulteter och hela universitet har tvingats stänga, kurser ställs in. Universitetsforskare demonstrerar på gatorna, säger Concetta Valerio. 

Den ekonomiska krisen i Europa har tvingat fram stora besparingar inom den offentliga sektorn i många länder. För forskningens del märks det i form av sämre finansiering och färre tjänster för forskare.

För några år sedan såg det helt annorlunda ut. De offentliga forskningssatsningarna ökade i nästan alla medlemsländer under tillväxtperioden före krisen, år 2005–2007. Ännu år 2010 steg de mer än BNP i tio medlemsländer. 

Investeringar i forskning lönar sig 

Men året efter, 2011, minskade den genomsnittliga nivån. Trenden ser ut att fortsätta år 2012, visar data från 15 medlemsländer. Siffrorna kommer från EU- kommissionen, som varje år följer upp ländernas investeringar inom området.

– Investeringar i forskning och utveckling är livsviktigt för Europas ekonomi. De länder i Europa som har investerat mycket i FoU har klarat den ekonomiska krisen bättre, säger Michael Jennings, som är kommissionens talesperson för forskning och innovation.

I EU:s övergripande tillväxtstrategi ”Europa 2020” finns fem mål som ska nås senast 2020. Ett av dessa rör forskning och innovation, där målsättningen är att de offentliga och privata investeringarna totalt ska vara tre procent av BNP. I övrigt handlar målen om sysselsättning, utbildning, fattigdomsbekämpning och klimatåtgärder.

Finland och Danmark satsar mest

De offentliga satsningarna på forskning och utveckling i Europa uppgår till mellan 0,15 och 1,03 procent av BNP. Finland och Danmark satsar mest, drygt en procent av BNP, följt av Tyskland, Portugal, Estland, Frankrike, Sverige och Österrike, som ger området mellan 0,8 and 0,91 procent av BNP. Lettland, Malta, Rumänien, Slovakien and Bulgarien satsar minst, alla under 0,25 procent.  

– Budgeten för nästa europeiska forskningsprogram Horisont 2020 är större än för det nuvarande. Men nästan 90 procent av de offentliga forskningssatsningarna görs av de olika ländernas regeringar. Vi måste öka satsningarna på forskning och innovation om vi ska nå målet på tre procent av BNP totalt, offentliga och privata sektorn sammanslaget. Vår konkurrensfördel är kunskap, säger Michael Jennings.

Text: Siv Engelmark
Foto: Kjell Olofsson

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter