Helst hade Eric Lander velat bygga Broad Institute utan väggar. Istället blev det öppna ytor med mötesplatser och glasväggar som går att skriva på.

Forskningsinstitutet utan väggar

2013-06-03

Eric Lander är känd som en av huvudpersonerna bakom kartläggningen av den mänskliga arvsmassan. Med det i bagaget blev han en av de ledande drivkrafterna bakom Broad Institute i Cambridge, Massachussets, som bedriver vetenskap på ett nytt sätt. I den första av tre artiklar om Broad Institute i Curie delar han med sig av sina tankar om vad som gör en kreativ forskningsmiljö.

– Broad bygger på det vi lärde oss under det humana genomprojektet. Sex länder, många olika labb och flera discipliner åstadkom tillsammans kartläggningen av den mänskliga arvsmassan, något som man trodde var omöjligt, säger Eric Lander, direktör för Broad Institute.

Hans egen och Broads ledstjärna är att dela med sig. Att dela med sig av sina egna idéer, av information och resultat. Forskning ska bedrivas i en gemenskap, i det han kallar för community, snarare än i enstaka forskargrupper som är omgivna av tjocka väggar.

Helst hade han velat bygga Broad utan väggar, istället blev det mycket glas och öppna ytor med mötesplatser. Soffgrupper, kaffebarer, glasväggar som går att skriva på, allt ska bidra till att barriären för att dela med sig sänks.

– Vi begränsas enbart av våra egna idéer. För att få nya idéer, formulera och finslipa dem behövs det ett forum där forskarna kan prata med andra som inte tänker likadant. Olika idéer kan vara pusselbitar, tillsammans blir de någonting större.

Bygga en kreativ miljö

Enligt Eric Lander finns det två modeller för hur ett forskningsinstitut kan se ut. Det kan antingen vara ett hotell där varje forskare har ett eget rum och enbart vid vissa tillfällen träffar andra forskare i lobbyn eller baren.

Den andra modellen är mer familjär, forskarna bildar en gemenskap som delar med sig, pratar och bråkar med varandra. Det är det Broads stora forskningsprogram är till för.

– Varje vecka träffas forskarna inom programmet och delar med sig. Det kan vara resultat som är långt ifrån att publiceras, idéer eller andra tankar.

Vad kommer kreativiteten ifrån? Är det byggnaden, kaffemaskinerna, väggar som man kan skriva på eller den välkomnande lobbyn?

– En fin byggnad hjälper, en kaffebar hjälper men det är gemenskapen av forskarna som utgör kärnan av kreativiteten, betonar Lander.

Han återvänder hela tiden till vikten av att dela med sig, att vara en del av en större gemenskap. Dessutom behövs självklart smarta forskare.

– Mitt råd är att rekrytera unga forskare som har en vision, som är generösa och delar med sig och som är effektiva. Skapa och belöna gemenskapskänslan, erbjud förutsättningar för att lösa vetenskapliga problem. Det gäller att skapa ett gravitationsfält som drar till sig de bästa. Efter ett tag kommer forskarna för varandra.

Behövs något speciellt

För att kunna dra till sig de bästa förmågorna i början behövs det någonting speciellt, något som andra institut inte har. För Broad var det öppenheten och tvärvetenskapen som skapades i andan av det humana genomprojektet.

– Det är omöjligt att vara för ambitiös här. Ingenting är omöjligt.

Med det refererar Lander till infrastrukturen och resurserna. Förutom institutets egna plattformar ger samarbeten med andra institut, universitet och sjukhus tillgång till experter inom alla tänkbara ämnesområden.

– Vi har ett gemensamt mål och är motsatsen till ett forskningshotell. Alla delar med sig av sina idéer och även data, säger Eric Lander.

Han lutar sig tillbaka i soffan i hörnkontoret på sjätte våningen. Bakom honom syns MIT:s karakteristiska arkitektur. Alldeles bredvid Broad ligger Whitehead Institute där en stor del av det humana genomprojektet genomfördes. Ännu har attentatet på Boston Marathon inte inträffat och staden lyser med all sin smarthet i vårsolen.

Från data till kunskap

För att kunna ta itu med den största utmaningen inom dagens biomedicinska forskning, att översätta all data till klinisk nytta, behövs det framförallt två kompetenser: dataanalys och okonventionella idéer om hur man kan gå vidare.

– Unga forskare måste lära sig hur man använder datan som genereras. Resultat från individuella experiment måste kombineras med många olika lager av information. När någonting är svårt att förstå är det en bonus, det är då det händer någonting spännande, förklarar Lander.

För att kunna testa de mer utmanande idéerna har Broad en liten fond för pilotprojekt. Efter pilotfasen utvärderas projektet om det är värt att ta vidare till en större skala.

– Alla trodde att det humana genomprojektet var en galen idé. Det var det också, men vi gjorde det och på samma sätt kommer nästa generation ta sig an nya projekt och lösa dagens och morgondagens utmaningar.

Nöjd med experimentet

Broads sätt att bedriva vetenskap har beskrivits som ett experiment. Experimentet har nu pågått i ungefär tio år. Det är fortfarande ett ungt institut som försöker leva som det lär – rekrytering av unga förmågor som tänker olika samt en ung fakultetsstyrelse med en viss omsättning.

Text: Natalie von der Lehr
Foto: Len Rubenstein, Tony Cenicola / The New York Times / Redux

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter