Det svenska forskningsstödet till låginkomstländer omfattar såväl akademiska strukturer som så gott som alla forskningsområden. Vetenskaplig bredd och grundforskning är betydelsefullt för att låginkomstländerna ska kunna minska fattigdomen. Att det finns handledare, utrustning, bibliotek, etc är fundamentalt för att forskning ska kunna bedrivas. Bildens studenter från Simad Universityi Somalia köar för att ta sin examen.
FORSKNING I LÅGINKOMSTLÄNDER

Många vill forska i och om låginkomstländer

2013-05-27

Att forska i och om låginkomstländer lockar. Antalet ansökningar om U-forskbidrag ökade med mer än 40 procent i år jämfört med 2012. Från och med i år ansvarar Vetenskapsrådet helt och hållet för U-forsk, men Sida fortsätter att vara den största svenska finansiären av forskningssamarbeten med låginkomstländer. Det här är den första av tre artiklar om forskning i och om låginkomstländer.

Intresset bland svenska forskare för forskning med relevans för låginkomstländer ökar. När ansökningstiden för Vetenskapsrådets U-forskbidrag gick ut i slutet av april hade runt 380 ansökningar kommit in – en ökning med mer än 40 procent jämfört med 2012.

– Framför allt är det inom områdena global hälsa samt allmän samhällsvetenskap som fler forskare sökt i år, säger Anna Vallstedt Haeger, forskningssekreterare på Vetenskapsrådet.

I år ansvarar Vetenskapsrådet för första gången helt och hållet för U-forskbidraget, vars syfte är att stärka svensk forskning av särskild relevans för låg- och medelinkomstländer. Ansvaret låg tidigare hos Sida, även om Vetenskapsrådet under de senaste två åren har hanterat ansökningar inom global hälsa för Sidas räkning. Sida fortsätter dock att vara den största svenska finansiären av forskningssamarbeten med låginkomstländer, men Sida inriktar sig inte på enskilda projekt utan på större program för samarbeten och kapacitetsbyggande, förklarar Hannah Akuffo vid Sidas enhet för forskningssamarbeten.

– För att individer ska kunna bedriva forskning behövs det fungerande akademiska institutioner, säger hon. Därför har det skett en förskjutning i vårt forskningsstöd det senaste decenniet, från enskilda individer och projekt till de strukturer som en akademisk miljö behöver, med tillgång till lärare, handledare, utrustning, bibliotek och så vidare.

Inte bara tillämpad forskning om akuta problem

Sveriges övergripande mål med forskningsstöd till låginkomstländer är att bidra till dessa länders fattigdomsbekämpning, förklarar Akuffo. Men det innebär inte att stödet är avgränsat till tillämpad forskning om ländernas akuta problem. Ett välutvecklat forsknings- och innovationssystem med vetenskaplig bredd och god förankring i grundforskning är långsiktigt det som ger länderna bäst möjligheter att minska fattigdomen, och därför omfattas så gott som alla forskningsområden av det svenska stödet. Men en betydande andel av stödet går till särskilt angelägna områden som till exempel global hälsa, lantbruk och klimat.

– Intresset för att samarbeta med forskare i låginkomstländer finns över hela det vetenskapliga fältet i Sverige, vilket är glädjande, säger Hannah Akuffo. Men det är i stor utsträckning samma personer som är involverade som för 10–15 år sedan, och en hel del av dem närmar sig pensionen. Föryngringen har inte varit optimal, med andra ord.

Det beror knappast på bristande intresse hos de unga, tror Akuffo, utan snarare på att det inte finns så mycket pengar att söka, och att det därför varit svårt för unga att välja den vägen.

Vetenskapsrådet ansvarar också för bidraget Swedish Research Links som syftar till att främja samarbeten mellan forskare i Sverige och länder utanför OECD. Även Swedish Research Links hanterades tidigare av Sida. Det är ett mindre bidrag – max 250 000 per år – för extrakostnader för resor, workshops, seminarier, sampublicering, etc.

Totalt kommer årets bidragsbeslut för U-forsk att omfatta omkring 140 miljoner kronor, fördelade på tre (i några fall fyra) år. Räknat per år omfattar U-forsk och Swedish Research Links tillsammans utbetalningar på cirka 170 miljoner kronor. Sidas budget för forskningssamarbeten är cirka en miljard kronor i år.

Text: Anders Nilsson
Foto: EPA/ELYAS AHMED

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter