Torka och översvämningar gör att problem med vattenburna sjukdomar ökar dramatiskt. I det sammanhanget behövs läkares och medicinska forskares riskanalyser för olika hälsoproblem, menar Johan Rockström vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet. Bilden är från Bombay, Indien.

Läkare tar plats i klimatdebatten

2013-05-23

Hälsoargument kan vara avgörande för politiska beslut som påverkar klimatet. Professor Johan Rockström och Gunhild Stordalen, disputerad forskare i medicin och VD för en forskningsstiftelse, anser att läkare och medicinska forskare bör höras mer i debatten. Deras kunskaper kan påverka allt från vilken mat som produceras, till hur vi planerar nya samhällen.

Klimat och global hälsa hänger samman. Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, tror att vi kan få se dramatiska förändringar i världshälsan när temperaturen stiger.

– Sjukdomar som varit relativt låsta i vissa zoner börjar flytta på sig. Det finns till exempel risk att tropiska sjukdomar äter sig in i södra Europa, upp mot mellaneuropa, säger Johan Rockström.

Mer extremt väder ökar risken för stora utbrott av infektionssjukdomar, och värmeböljor skördar fler liv. Problemen förvärras av att klimatförändringarna interagerar med befolkningsökning och urbanisering.

– Uppvärmningen flyttar på bakterier och virus, samtidigt som en svårare situation på jorden gör det nödvändigt att flytta på människor och handla mer med jordbruksprodukter mellan regioner. Vi riskerar att få snabba, överraskande förlopp och mer turbulens, säger Johan Rockström.

Redan idag finns stora problem med grundläggande sjukdomar som diarréer, främst i tropikerna där världens fattigaste bor.

– Vattentillgången är generellt det första offret för ökade temperaturer. När torka och översvämningar blir vanligare kommer problemen med vattenburna sjukdomar öka dramatiskt.

Läkare har tunga argument

När Svenska Läkaresällskapet anordnade kongressen ”Global Health – beyond 2015” för en tid sedan var Johan Rockström en av talarna. Han ser gärna att läkare och medicinska forskare blir bättre på att integrera klimat- och miljöförändringar i det medicinska arbetet. De kan till exempel mer aktivt arbeta tvärvetenskapligt med riskanalyser för olika hälsoproblem, som vad som kan hända vid ändrade temperatur- och nederbördsmönster.

– Läkarkåren kan också bli duktigare på att kliva fram i klimatdebatten. De kan uttrycka att de är oroliga och lyfta fram hälsoargumenten för att inte acceptera fortsatt global uppvärmning. Hälsa är ett starkt argument som alla förstår, säger Johan Rockström.

Lyfta fram win-win-lösningar

Med på kongressen Global Health – beyond 2015 var också Gunhild Stordalen, läkare och disputerad forskare i medicin. Hon är VD för norska stiftelsen GreeNudge som initierar och finansierar forskning om beteendemässiga åtgärder som ger klimatvinster. Gunhild Stordalen lyfter fram en annan koppling mellan hälsa och miljö. Att industrialiseringen och urbaniseringen – den vi hittills sett – både ger klimat- och miljöproblem, och bidrar till fetmaepidemin och explosionen av kroniska livsstilsrelaterade sjukdomar. Insatser på det ena området kan därför också ge vinster på det andra.

Ett exempel är att bygga samhällen där det är lätt att promenera och cykla, vilket både ger mindre utsläpp av växthusgaser och goda hälsoeffekter. Buller och lokala luftföroreningar minskar, samtidigt som människor rör på sig mer.

– Läkare borde i högre utsträckning föra upp sådana win-win-lösningar på dagordningen och förse politikerna med argument. Hälsoargumenten är viktiga för att katalysera förändring, eftersom åtgärderna snabbt förbättrar människors hälsa. Klimateffekten som kommer längre fram kan däremot kännas avlägsen, säger Gunhild Stordalen.

Idag bor hälften av världens befolkning i städer och andelen växer snabbt.

– Det är otroligt viktigt att vi planerar för att det ska vara lätt att göra hållbara och hälsosamma val när vi bygger nytt, som att placera trappor så att det känns naturligt att välja dem istället för hissen.

Puffa i rätt riktning

GreeNudge satsar på forskning om vad det är som får oss att välja det klimatvänliga alternativet. Vilken liten puff – ”nudge” – vi behöver för att agera klimatsmart, till exempel äta mindre nötkött. Produktionen av nötkött släpper idag ut stora mängder växthusgas i atmosfären och här finns en tydlig koppling till folkhälsa.

– Högt intag av rött kött ökar risken för livsstilssjukdomar som tarmcancer, hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Att byta till mer frukt och grönt är en win-win; bättre hälsa och mer energieffektiv matproduktion än när man går omvägen via djurmagen. Kan vi reducera köttförbrukningen gör vi en otroligt viktig insats, säger Gunhild Stordalen.  

Bättre luft ger bättre hälsa

Hon har fler exempel på klimatpolitiska åtgärder med ”positiva hälsobiverkningar” som kan framhållas bättre av läkare. Ineffektiv eldning i fattiga länder är ett problem för både det globala klimatet och den lokala luftkvaliteten. 1,4 miljarder människor saknar elektricitet och lagar mat med hjälp av ved eller träkol. Omkring 2 miljoner människor, främst kvinnor och barn, dör varje år av luftvägsbesvär på grund av luftföroreningar inomhus.

– De flesta av dessa dödsfall kan undvikas med mer effektiva förbränningsanläggningar eller så kallade ”clean cooking stoves” – små portabla anordningar för renare matlagning. Sådana insatser minskar dessutom utsläppen av växthusgaser och förhindrar lokal avskogning, säger Gunhild Stordalen.

Hon anser att tillgång till elektricitet är en förutsättning för att människor ska kunna lyfta sig ur fattigdom. Och det är förstås förnybar el hon vill att de ska få tillgång till, inte el från koleldning.

Text: Eva Annell
Foto: REX Features / IBL Bildbyrå