Allt fler vetenskaper använder sig av e-infrastrukturer. Bildens 3D-modell av Atriet i Casa del Torello i Pompeji, ett av husen i det kvarter som Svenska Pompejiprojektet dokumenterat sedan 2000, är ett exempel. Modellen är framtagen av projektet i samarbete med Humanistlaboratoriet vid Lunds universitet samt National Research Council of Italy, ISTI, Pisa.

Digital explosion kräver infrastruktur

2013-05-08

Arkeologiska utgrävningar som visualiseras i 3D, diagnossystem, klimatmodeller, upptäckten av Higgs… Allt kräver digitala resurser i allt mer avancerade former. Svensk forsknings behov av e-infrastrukturer över hela det vetenskapliga fältet kartläggs just nu på uppdrag av Vetenskapsrådet. Den 24 maj hålls en workshop om frågan i Stockholm.

I Svenska Pompejiprojektet, som leds från Lunds universitet, skapas 3D-visualiseringar av utgrävningar och rekonstruktioner av den romerska ruinstaden. Projektet är ett exempel på hur digitala resurser används inom allt fler forskningsområden idag. E-infrastrukturer som databaser, visualiseringsverktyg, högpresterande datorer och avancerad mjukvara är inte längre koncentrerade till vissa specifika områden, utan används brett över hela det vetenskapliga fältet.

– Det är nog den största skillnaden jämfört med för tio år sedan: att det finns ett stort intresse för e-vetenskap inom nästan alla discipliner idag, säger Anders Ynnerman, professor vid Linköpings universitet och föreståndare för Norrköpings visualiseringscenter.

Kartlägger behov av e-infrastrukturer

På uppdrag av rådet för forskningens infrastrukturer, RFI, vid Vetenskapsrådet leder han en kartläggning av svensk forsknings behov av e-infrastrukturer. Kartläggningen görs med hjälp av sju vetenskapliga paneler – se ruta här intill – och försöker svara på grundläggande frågor om behov och nytta av nya investeringar i infrastruktur för e-vetenskap.

– Det pågår ett paradigmskifte när det gäller sättet vi utför forskning på, säger Anders Ynnerman.

Elektroniskt baserade hjälpmedel blir en allt viktigare komponent inom i princip alla områden. Därför gäller det att få grepp om vad som behövs för att Sverige ska kunna ligga i framkant av den utvecklingen, framhåller han.

– Vi har i grunden goda förutsättningar: vi är bra på digital information i alla dess former. Jag menar att vi genom att satsa på e-vetenskap kan ge svensk forskning ökat genomslag i både bredd och spets.

Med e-infrastruktur avses alla resurser för digitalt baserad forskning som är så omfattande att de bör nyttjas gemensamt av många forskargrupper. Hit hör inte bara datorer med hög prestanda och avancerad mjukvara, utan också sådant som omfattande användarstöd.

– Ju mer avancerade verktygen blir, desto viktigare är det att det finns resurspersoner som kan hjälpa forskarna att använda systemen.

Det gäller inte bara e-vetenskap utan generellt för all forskning, menar Anders Ynnerman.

– Inom discipliner som inte har så lång tradition av att använda e-infrastrukturer behöver forskarna ofta hjälp att förstå vad som är möjligt att göra med de nya verktygen, och vad som inte är möjligt – än.

E-vetenskapens resultat ofta vardagsnära

Extremt stora beräkningsresurser var en helt nödvändig del för upptäckten av Higgspartikeln vid CERN 2012. Men när Anders Ynnerman ska räkna upp e-vetenskapens viktigaste bidrag betonar han att det också finns gott om vardagsnära exempel.

– Idag har vi avancerade klimatmodeller som gör att vi med viss säkerhet kan dra slutsatser om hur vi ska förhindra jordens klimatförändring. Ett annat exempel är all samhällsnytta inom medicin, som att vi har avancerad patientsimulering och diagnossystem som baseras på analyser av bilder.

Kartläggningen ska vara klar i september och ge en bild av behov och möjligheter på fem och tio års sikt. RFI kommer att diskutera och ta ställning till rapporten under hösten.

Den 24 maj hålls en workshop i Stockholm för att ge ytterligare input till de vetenskapliga panelernas arbete. Målgruppen för den är både forskare och tekniska experter vid svenska universitet och högskolor. 

Text: Anders Nilsson
Foto: Svenska Pompejiprojektet, Humanistlaboratoriet vid Lunds universitet, National Research Council of Italy, ISTI, Pisa.