Mellan 2008 och 2011 har 350 lärare och förskollärare gått forskarutbildning vid 26 forskarskolor på tolv olika orter, i undervisningsämnen och ämnesdidaktik. Nu ska 60 nya utbildas.

Fler forskarutbildade lärare behövs

2013-04-17

Verksamheten i skolan ska bli mer vetenskapligt förankrad. Det är ett av skälen till regeringens satsning på att forskarutbilda lärare – en satsning som också ställer krav på att arbetsgivarna utnyttjar lärarnas kompetensutveckling.

– Vi behöver höja den akademiska nivån i skolan och stärka lärarkåren. Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi behöver också stärka banden mellan forskning och praktik. Licentiaterna kan bli ett nav i skolan som håller samman detta, säger Elisabet Nihlfors, som är huvudsekreterare för utbildningsvetenskap vid Vetenskapsrådet.

Mellan 2008 och 2011 utbildades 350 lärare och förskollärare till licentiater. Forskarutbildningen har bedrivits i 26 så kallade forskarskolor på tolv olika orter, i undervisningsämnen eller ämnesdidaktik. 

Nu kommer ytterligare 60 lärare och förskollärare att få möjlighet att vidareutbildas till licentiater. Vetenskapsrådet har i uppdrag från regeringen att utlysa medel för utbildningen.

Färre än tidigare

Högsta vetenskaliga kvalitet gäller då ansökningar från dem som vill anordna utbildningen granskas. Tidigare har lärosätenas intresse varit stort, berättar Elisabet Nihlfors. Denna gång handlar det dock om mindre pengar än tidigare. År 2011 utlystes till exempel medel till 200 licentiater. Nu är det inte fler än 60 stycken.

Bertil Östberg, statssekreterare vid utbildningsdepartementet, gör dock en annan jämförelse:

För 25 år sedan fanns det ca 1800 lektorer i svensk skola, men de senaste åren har det varit färre än 200. Då betyder 60 licentiander – som skulle kunna bli 60 nya lektorer – väldigt mycket, säger han.

Han påpekar också att den nya satsningen på forskarskolor är en permanent satsning för att öka antalet forskarutbildade inom skolan. Det innebär att då de som börjar nu är färdiga med utbildningen kommer 60 nya licentiater att antas. Och när de har gått klart fyra år senare, antas 60 nya, osv.

Högskoleverket har utvärderat de forskarskolor som startade 2008 och 2009, och utbildade 160 licentiater. Verkets rapport visade bland annat att de nya licentiaterna inte togs om hand av sina arbetsgivare och att många hittade andra arbetsgivare efter utbildningen. Därför får den nya satsningen en något annorlunda konstruktion är tidigare. Bland annat ska arbetsgivarna betala lönen under utbildningstiden.

– Arbetsgivarna ska också ta ett större ansvar och då tror jag att de även kommer att vara mer angelägna om att utnyttja lärarnas nyvunna kompetens. Lärarnas tid ska fördelas 50–50 mellan forskarskolan och den vanliga arbetsplatsen, istället för 80–20 som tidigare. Det tar längre tid att nå examen, men kopplingen mellan skolan och forskningen blir starkare. Genom statsbidraget för att anställa lektorer ökar också möjligheterna att få en lektorstjänst, säger Bertil Östberg.

Extrapengar till lektorstjänster

Från första juli i år utgår statsbidrag till så kallade karriärtjänster för lärare. Kommuner och andra skolhuvudmän får bidrag för att anställa förstelärare eller lektorer. För den lärare som vidareutbildar sig och får en tjänst som lektor innebär det 10 000 kronor extra i månaden. Statsbidragen går dock bara till lektorer och förstelärare i gymnasiet och grundskolan.

– Staten ger inga bidrag för karriärtjänster i förskolan. Förskolor kan anställa lektorer, men det blir inom förskolans budget. Vi har ett trettiotal forskarutbildade lärare på väg ut, men frågan är till vad, säger Ingegerd Tallberg-Broman, som är professor vid Malmö högskola och ansvarig för lärosätets forskarskolor för lärare i förskolan och grundskolans tidigare år.

En av de förskollärare som har forskarutbildats vid lärosätet är Åsa Ljunggren som tog licentiatexamen i mars. Hon har fått en tjänst som verksamhetsutvecklare i förskolan i Malmö kommun, men dock till en lön som är bara något högre än den hon hade tidigare. Avhandlingen handlade om barns kommunikation.

– Jag är nyfiken på barn och ungdomar och språk och såg en möjlighet att fördjupa mig och att komma från golvet in i vetenskapsvärlden. Men det var svårt att ändra fokus hela tiden, med fyra dagar forskarutbildning och en dag i förskolan i veckan, berättar Åsa Ljunggren.

Inspirerat kommuner

Satsningarna har gett spridningseffekter. Stockholms, Botkyrka och Nacka kommuner har i samarbete med Stockholms universitet startat en egen forskaskola i ämnesdidaktik. Totalt 15 lärare har sedan 2009 påbörjat utbildning där.

– Lärarna har skaffat sig beprövad erfarenhet av hur man undervisar. Nu vill vi också vetenskapligt belägga den, säger Gunilla Larsson som samordnar satsningen i Botkyrka kommun.

Lärarna i den kommunala forskarskolan läser under fyra år på halvtid vid Stockholms universitet. Tio procent av sin tjänst jobbar de med utvecklingsprojekt i kommunen, som en förberedelse för vad som väntar sedan. Som anställda lektorer ska de utöver undervisning leda den pedagogiska utvecklingen i kommunen.

Text: Siv Engelmark
Foto: f1 online /Johnérs bildbyrå