Anne Glover är EU:s första Chief Scientific Adviser.

EU:s första rådgivare om forskning

2013-04-08

Hon ska råda EU-presidenten om vetenskap, teknik och innovationer. Hon ska identifiera framtida möjligheter och hot, och bygga relationer med rådgivare över hela världen. Och hon ska öka EU-medborgarnas förtroende för forskning. Det är ingen liten uppgift som har tilldelats professor Anne Glover – EU:s första Chief Scientific Adviser.

Anne Glover behöver inte fundera länge på vilken uppgift som är svårast.

– Att presentera vetenskapliga bevis som ska ligga till grund för politiska beslut. Om inte alla EU:s 27 medlemsstater vill anta samma politik så säger de ofta att de vetenskapliga bevisen inte räcker. Ibland har de rätt, men i andra fall är bevisen alldeles tillräckliga. De har andra skäl att vara emot.

Anne Glover förstår varför konflikterna uppstår, förstår de politiska och ekonomiska drivkrafterna. Men, säger hon bestämt, det är nödvändigt att man i EU inte med automatik förkastar vetenskapliga bevis. Det är hennes jobb att se till att god forskning respekteras av beslutsfattarna.

Hur gör du det?

– Jag pratar med folk. De lyssnar, men det behövs också övertalning från min sida. Det är en stor utmaning, säger hon med sin mjuka, distinkta röst.

Proaktiv rådgivning

När EU:s president José Manuel Barroso meddelade att han ville ha en vetenskaplig chefsrådgivare betonade han att unionen behöver ”proaktiv rådgivning” i vetenskapliga frågor. Den 1 januari 2012 tillträdde Anne Glover; biokemist, professor, företagare och tidigare chefsrådgivare år den skotska regeringen.

Sedan några månader har hon också stöd av ett råd med femton forskare från olika fält. Forskarna ska tänka tvärvetenskapligt och identifiera nyckelområden där vetenskap och ingenjörskonst kan lösa samhällsproblem. Dessutom ska rådet visa Europas folk vad forskningen kan bidra med.

– Tittar man på opinionsundersökningar så är européer inte särskilt positiva till vetenskap. Människor är tveksamma till nya lösningar inom energiproduktion, hälsovård, odling… Vi behöver förstå varför det är så. Det räcker inte att vi producerar bra vetenskap i EU, medborgarna måste se vinsterna också, säger Anne Glover.

Under de genomtänkta, välavvägda fraserna anar man en stark känsla. Anne Glover brinner för vetenskaplig forskning, och hon vill att andra ska se det hon ser. Hon säger att hon vill vara en ambassadör för vetenskapen, särskilt när hon möter unga människor.

Locka flickor till forskning

Sommaren 2012 lanserade EU-kommissionen en kampanj för att locka flickor till en forskarkarriär, under rubriken ”Science – it’s a girl thing”. Den fick stor uppmärksamhet, men kanske inte på det vis kommissionen tänkt sig. Kampanjvideon dominerades av läppstift, sminkborstar och fnissande tonårstjejer i höga klackar. Manliga och kvinnliga forskare och debattörer rasade. Filmen togs snabbt bort.

Men kampanjen var, naturligtvis, omsorgsfullt förberedd. Fokusgrupper med tonårsflickor från flera länder hade hjälpt till med utformningen. Anne Glover suckar lite.

– Själv visste jag knappt vad jag skulle tänka när jag såg filmen. Har saker och ting inte förändrats alls…? Men så insåg jag att jag är ju ingen tonåring längre. Hade jag varit det, hade jag kanske tyckt om videon, säger Anne Glover.

Hon konstaterar pragmatiskt att många som annars inte skulle ha upptäckt kampanjen gjorde det nu, eftersom filmen blev så utskälld.

– Och det är verkligen nödvändigt att vi lockar begåvade kvinnor till vetenskapen.

Men är det tonårsflickors ointresse som är problemet? Handlar det inte om att kvinnor hindras i sin forskarkarriär senare?

– Många flickor tappar intresset redan i skolan, så vi måste se till att utbildningen i vetenskap och teknik är intressant och spännande för alla. Men vi måste också se till att arbetsplatserna fungerar väl – för alla. När unga forskare skaffar barn lämnar de ofta sin karriär. Det gäller både kvinnor och män. Vi är alldeles för vårdslösa som låter det hända. Detta är 2000-talet, det finns ingen ursäkt för att inte ta tag i det problemet. Men det är främst upp till medlemsstaterna.

Nästa satsning på forskning

EU:s nästa satsning på forskning och innovation går under namnet Horizon 2020. Vid årsskiftet ersätter Horizon det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling. Programmet sträcker sig till 2021 med en föreslagen budget på 80 miljarder euro, men den kan krympa till strax under 70 miljarder.

Är det mycket?

– Nej. Men programmet är ändå viktigt eftersom det möjliggör samarbeten mellan länder och stora infrastrukturprojekt, som European Spallation Source i Lund. Jag tror att Horizon tillsammans med medlemsländernas egna satsningar kommer att leverera många bra innovationer.

Anne Glover måste avsluta intervjun, hon har bråttom. Som vanligt.

Politiker vill ofta ha snabba svar, och enkla svar. Hur hanterar du det, när dina frågor ofta är så komplexa?

– Att förenkla utan att förlora innebörden är del av mitt arbete. Jag kan inte säga ”nu måste ni ta er tid att lyssna på mig i två timmar”. Inget ska någonsin ta så lång tid att förklara. Om en politiker med ont om tid verkligen vill lyssna på mig och ändå inte förstår vad jag säger – då har jag misslyckats. Forskning är ju viktigt och spännande! Jag måste helt enkelt klara att förmedla det, även till människor som inte har en vetenskaplig bakgrund som jag själv.

Text: Lisa Kirsebom

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter