Malin Parmars forskning kan betyda mycket för människor med Parkinsons sjukdom.

Etisk plan villkor för forskningsstöd

2013-03-26

En tydlig etisk vinkel är ett villkor för att beviljas stöd från Vetenskapsrådets nya bidragsform Framtidens behandlingar. Malin Parmar, som är docent i neurobiologi, ser många fördelar med kravet.– Som grundforskare kan man bli lite fartblind. Etikerna lär oss bland annat att tänka på framtida applikationer och på att så många som möjligt ska få tillgång till framstegen, säger hon.

För snart två år sedan visade docent Malin Parmar och hennes forskarkolleger vid Lunds universitet hur mogna celler från människohud kan omprogrammeras till hjärnceller utan att passera stamcellstadiet.

Fyndet kan betyda mycket för patienter med Parkinsons sjukdom. I framtiden kan de få en skräddarsydd behandling som börjar med en biopsi från axel eller stuss.

Vävnadsprovet får ett tillskott av en kombination av fem gener, varav tre specifika för dopaminneuron, som sätter igång omprogrammeringen. När processen är klar injiceras de nya cellerna i patientens hjärna.

Uppmärksammad teknik

Tekniken har blivit mycket uppmärksammad av flera skäl. Risken för tumörer är mindre när omprogrammeringen hoppar över stamcellsstadiet. Dessutom minskar risken för att kroppens immunförsvar reagerar med frånstötning, om transplantatet har bildats av patientens egna celler.

– Men vi vet inte om de nya cellerna redan är påverkade av sjukdomen. Det ska vi utvärdera under projektperioden. Om det inte går att använda patientens egna celler får vi använda en matchad donator eller en standardlösning med cellbanker, berättar Malin Parmar.

Tidigare försök att transplantera celler från aborterade foster har varit omdiskuterade. Många anser att det innebär ett etiskt dilemma att använda embryonala stamceller. Tillgången är dessutom begränsad.

Planerna på att använda patienternas egna celler har därför fått ett välvilligt mottagande, både i forskarsamhället och patientgrupper. Det har inte minskat kraven på en allsidig information.

– Vi vill att patienterna ska vara förberedda både på fördelar och nackdelar med behandlingen. Om de redan från början blir positivt inställda kanske de inte lyssnar lika noga när vi talar om riskerna, säger Malin Parmar.

Patientinformation redan från start

Under projektperioden ska forskarna utveckla säkra metoder för att omprogrammera och transplantera cellerna. Först därefter kan det bli dags för försök på människor. Frågan om patientens informerade samtycke är dock aktuell redan nu.

– Den måste följa med i hela utvecklingen. Vi kommer att involvera patientgrupper och bjuda in till möten och workshops. Vi vill testa hur patientinformationen fungerar innan vi börjar med kliniska försök, säger Malin Parmar.

Själva transplantationsmetoden är väl inarbetad. En stereotaktisk ram kring patientens huvud hjälper neurokirurgen att rikta injektionen till rätt område i hjärnan.

– Vi vet hur vi ska gå tillväga, men vi måste utvärdera hur mycket celler det behövs för att få en jämn fördelning. Kommer nya celler att sprida sig sämre eller bättre än de celler som används vid transplantationer från aborterade foster, undrar Malin Parmar.

I projektet ingår ett par neurologer, en neurokirurg och ett par experimentella forskare. Dessutom två etiker.

– Jag har lärt mig mycket av samarbetet med etiker, till exempel hur olika kulturer ser på mänskligt liv och dess början. När jag presenterar stamcellsforskning på konferenser ute i världen känner jag mig stärkt av att jag vet hur andra tänker och varför de gör det, säger Malin Parmar.

Utvecklar konstgjord matstrupe

De etiska diskussionerna var omfattande innan Paolo Macchiarini, gästprofessor i kirurgi, och hans forskarkolleger genomförde de första transplantationerna med konstgjord luftstrupe. Målet är nu att utveckla en matstrupe. Ingen har lyckats med det tidigare.

Årligen insjuknar i Sverige omkring 450 personer i cancer i matstrupen. Om matstrupen har blivit svårt angripen kan den ersättas med delar av magsäcken eller tjocktarmen. Ingreppen är väldigt omfattande med stora risker för komplikationer. Dödligheten är hög.

– Vi är övertygade om att en konstgjord matstrupe kan vara ett ovärderligt alternativ för patienter som drabbats av cancer, trauman eller missbildningar i matstrupen, säger doktoranden Sebastian Sjöqvist.

Matstrupen kommer att tillverkas av samma typ av nanomaterial som används i den konstgjorda luftstrupen. I båda fallen prepareras implantatets yta med mottagarens egna stamceller, för att de ska locka till sig stamceller från andra delar av patienten. Det är en förutsättning för att det nya organet ska fungera.

– På sikt tror vi att samma princip kan användas även för att reparera skador i andra organ som lungor och hjärna, berättar Paolo Macchiarini.

Noggrann utvärdering

Närmast ska forskarna karaktärisera mekaniska och biokemiska egenskaper hos den naturliga matstrupen från olika försöksdjur och avlidna donatorer för att utveckla en form och ett material som tolererar transporten av både mat och vätska.

– Vi har gjort väldigt signifikanta framsteg under de senaste månaderna, men det dröjer tre till fem år innan vi kan gå vidare till kliniska försök. I alla projekt med stamceller måste man vara övertygad om att de metoder som ska prövas på patienter är riktigt säkra. Vi kommer att göra en noggrann utvärdering av den konstgjorda matstrupen för att försäkra oss om att den inte orsakar vävnadsskada eller leder till en oönskad aktivering av immunförsvaret, säger Paolo Macchiarini.

Har plasthjärtat ett liv?

I projektet deltar också Ola Hermanson, senior forskare vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska institutet. Han konstaterar att nya behandlingsmetoder för med sig nya frågeställningar.

– Vi accepterar spikar i låret när vi har brutit benet, men etiken blir mer komplicerad när vi börjar byta ut hjärta, hjärna och lungor. Många associerar hjärtats slag med liv.

Vad blir det för liv om vi byter ut det mot ett plasthjärta? Det är ett exempel på frågor vi måste ta upp till diskussion redan idag, säger Ola Hermanson.

Text: Carin Mannberg-Zackari
Foto: Kennet Ruona

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter