David Engblom forskar om hjärnans belöningssystem.

Droger rubbar balansen i hjärnan

2013-03-19

Att droger skapar beroende. Det vet vi. Men vad är det egentligen som händer i hjärnan? Att ta reda på mer om orsakerna är en av de utmaningar neurobiologen David Engblom står inför.

– Hjärnans belöningssystem är en viktig utgångspunkt. Men också dess motsats, alltså vilken roll känslor av obehag och att må dåligt har för att fastna i beroende, säger David Engblom, verksam vid Linköpings universitet.

Vid drogmissbruk sker en omprogrammering i hjärnan. Vissa kopplingar mellan nervcellerna förstärks, andra försvagas. Det påverkar i sin tur flödet av olika signalämnen som dopamin, glutamat och GABA samt ett antal neuropeptider. Trots att forskningen kommit en bra bit på väg är många frågor fortfarande obesvarade.

– Det är viktigt att förstå exakt hur och var i hjärnan olika signalsubstanser används. Vi vet till exempel att dopamin har en nyckelroll, att det utgör själva kärnan i belöningssystemet. Droger som snabbt ökar dopaminhalten i hjärnan, som kokain och amfetamin, är mycket mer beroendeframkallande än exempelvis alkohol.

Balansen rubbas

David Engblom och hans forskargrupp studerar de kretsar i hjärnan som signalerar belöning och obehag. Normalt råder en balans mellan systemen. Men ibland rubbas balansen och den är svår att återställa.

Bland annat undersöker gruppen vilken roll signalsubstanser som glutamat och acetylkolin spelar. Studierna visar att om man stänger av en typ av receptor (mottagarmolekyl) för glutamat i en viss del av hjärnan minskar suget efter drogen, i det här fallet kokain.

Ett annat spår i David Engbloms forskning är att studera om det finns molekylära samband mellan drogberoende och stress, känslor av obehag och nedstämdhet. Han är också nyfiken på att undersöka vad inflammatoriska sjukdomar gör med belöningssystemet och hur det kan påverkar drogberoende.

– Vi vet att stress innebär en risk att hamna i återfall men vad som då sker i hjärnan är inte kartlagt på molekylär nivå. I det läget är det inte i första hand en kick man söker utan att komma upp ur en känsla av att må dåligt.

Kortslutning i systemet

Hjärnans belöningssystem är viktigt för vår överlevnad; vi mår bra av att äta, dricka och ha sex. Normalt trubbas systemet av då vi utsätts för samma stimuli gång på gång. Men vid droger gäller något annat.

– Då sker ett slags kortslutning i systemet. Det ”filter” hjärnan har vid stimuli som mat, och som håller belöningssystemet i schack, fungerar inte då man använder droger. Mängden och signaleringen av dopamin ökar oavsett hur många gånger drogen tas.

Belöningssystemet är kopplat till minnen som upplevelsen av en kick, en viss plats eller annat man associerar till. Positiva upplevelser skapar ett sug efter drogen, man fastnar i ett beroende. Minnen är svåra att sudda ut – det går inte att ”backa bandet” – vilket gör risken för återfall livslång.

Risken att fastna i drogmissbruk har stark genetisk koppling. Men troligen är många ärftliga komponenter involverade. Det finns, säger David Engblom, ingen ensam ”beroendegen”.

Väckt uppmärksamhet

David Engbloms forskning har väckt uppmärksamhet. Framgångarna har gjort att miljonerna rullat in. Han har bland annat stöd från Europeiska forskningsrådet och är en av de 30 unga forskare som i en femårssatsning av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse utsetts till ”academy fellow”.

David Engblom har ett projektbidrag för unga forskare från Vetenskapsrådet. Han ser det som ett tecken på den förändring som skett de senaste åren när det gäller yngre forskare.

– Det finns nu fler tjänster att söka och mer pengar att fördela. Men det finns många andra duktiga unga forskare som också borde få del av kakan.

Text: Ann-Marie Dock
Foto: Vibeke Mathiesen

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter