Vilka hjärtinfarktpatienter som ska få behandling med blodproppssugning före ballongvidgning, och vilka som bara ska få ballongvidgning, har valts ut med hjälp av en slumpgenerator kopplad till kvalitetsregistret.

Registret visar vägen till rätt behandling

2013-03-05

Alla svenska sjukhus och 7 200 patienter är med i världens största undersökning av en medicinteknisk produkt som används vid akut hjärtinfarkt. Målet för studien, som leds från Uppsala, är att ta reda på vilken behandling som är den bästa. Undersökningen bygger på ett nationellt kvalitetsregister och kostar bara en bråkdel av kostnaden för en traditionell klinisk studie.

Vilken behandling är bäst att ge en patient som kommer in med akut hjärtinfarkt? Det är en fråga som hjärtforskare vid Uppsala Clinical Research Center ställt sig. När en patient kommer in akut med hjärtinfarkt idag får de snabbt behandling med blodförtunnande läkemedel och ballongvidgning av det tilltäppta blodkärlet. Sedan är det vanligt att blodproppen sugs ut med en sugkateter. Då blir värden på EKG och blodflöde bättre – men det behöver inte betyda att patientens chans att överleva ökar.

Behandlingen rekommenderas dock i europeiska riktlinjer. Detta efter att en studie vid ett sjukhus i Holland 2006 visade att blodflödet blev bättre och dödligheten lägre för patienter där blodproppen sugits ut. Men den studien är för liten för att man ska kunna dra säkra slutsatser, anser Stefan James, som är överläkare och forskare inom kardiologi i Uppsala. Vissa studier har dessutom antytt att strokerisken kan vara högre.

– Det behövs mer evidens. När vi gjorde en undersökning på svenska patienter verkade det som att dödligheten, tvärtom mot vad som visats i den holländska studien, var högre hos patienter som fått sugkateterbehandling, säger han.

Register en unik plattform

Uppsalaforskarna kunde inte dra några säkra slutsatser av den undersökningen – som gjordes med hjälp av det nationella kvalitetsregistret Swedeheart – eftersom det inte var slumpen som avgjorde vilka patienter som fick en viss behandling. De kunde dock se att ungefär hälften av infarktpatienterna i Sverige behandlas med sugkateter.

– Om behandlingen minskar dödligheten bör ju alla få den, annars bara de som har problem med flödet på grund av blodproppen. Men vi vet inte vilket som är bäst, säger Stefan James.

Därför började han och hans kollegor år 2010 att designa en egen framåtsyftande studie som använder Swedeheart som bas. Genom att samköra detta register med person- och diagnosregister plockar de snabbt fram relevanta uppgifter om en patient med hjärtinfarkt. Utfallet ser de genom att en månad efter infarkten jämföra med mortalitetsregistret.

– Vi har en unik plattform med ett komplett innehållsrikt register. Vi behöver inte ta fram webbdataformulär, slumpmässiga id-nummer, föra in data om ålder, kön, riskfaktorer, läkemedel, sjukdomar etcetera till försökspersonerna. Det krävs inga återbesök. Totalt kommer studien att ha kostat ungefär tre miljoner kronor, mot de över hundratals miljoner som en traditionell klinisk studie kan kosta.

Stor uppslutning

Försökspersonerna är patienter som kommit in till sjukhus med hjärtinfarkt och då informerats och tillfrågats om de vill vara med i studien. Vartenda sjukhus i hela Sverige har deltagit, och nästan alla – 95 procent – av patienterna som tillfrågats. Vilka som ska få behandling med blodproppssugning före ballongvidgning, eller som bara ska få ballongvidgning, har valts ut med hjälp av en slumpgenerator kopplad till kvalitetsregistret.

Totalt har 7 200 patienter deltagit i studien och resultaten håller nu på att sammanställas. I september ska de publiceras och presenteras i samband med Europeiska kardiologföreningens internationella möte i Holland.

– Om det finns en skillnad mellan de olika behandlingsmetoderna så har vi statistiskt stöd för att påvisa den.

Planerar nya studier

Undersökningen har väckt stort intresse. De medicinska tidskrifterna Lancet och New English Journal of Medicine har hört av sig och vill skriva om metoden. Forskarna har också bjudits in till den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA för att redogöra för metoden.

– Det är unikt i världen. Lilla Sverige kan göra världens största studie. Vi kan utveckla sjukvården på ett sätt som hade varit omöjligt utan registren.

Metoden kan användas för att utreda många kliniskt viktiga frågor, enligt Stefan James.

– Den passar för att undersöka behandlingsstrategier, val av mediciner, vilken metod som ska användas för att operera en axel. Nästan varje kirurgisk metod kan utvärderas på detta sätt. Men metoden kan inte ersätta de kliniska prövningar som görs när man utprovar helt nya mediciner.

Forskarna förbereder nu en ny studie. Denna gång för att ta reda på om det är rätt att ge en patient med hjärtinfarkt syrgas. Det är en behandling som av tradition ges på akutmottagningar och i ambulanser, eftersom patienten har syrebrist i hjärtmuskeln. Men det är inte säkert att det är det bästa sättet. Det kan till och med vara farligt. Syrgas gör att kärlen drar ihop sig, vilket kan förvärra infarkten.

Några små, äldre, studier har faktiskt visat att dödligheten ökade två till tre gånger om hjärtinfarktpatienter fick syrgas. Dessa ska nu kompletteras med en registerbaserad, betydligt större studie på 6 000 patienter, koordinerad från Uppsala.

Text: Siv Engelmark
Foto: Photo Researchers/IBL Bildbyrå

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter