Hur valar rör sig i vatten var ett av de hundratals ämnen som behandlades vid AAAS-konferensen i Boston i februari.

Journalister på vetenskapsfrossa i Boston

2013-03-05

Februari i Boston och 5 000 forskare och journalister från hela världen på en femdagars konferens. Curie var där.

Det började redan 1848. Då grundades den ideella vetenskapsorganisationen AAAS och då hölls det första mötet. Idag har detta utvecklats till att bli världens största tvärvetenskaplig konferens med tusentals deltagare. Programpunkterna är många hundra och spänner över åtskilliga fält. Det kan röra sig om allt från hur vi kan förlänga vår livslängd till nya rön om hur valar rör sig i vatten, hur vi använder oss av sociala medier och hur forskare ska lyckas förmedla sina resultat till politiker.  

Journalisttjänsten Expertsvar, som drivs i samarbete mellan svenska lärosäten och forskningsfinansiärer, delar vartannat år ut ett resebidrag till fem svenska journalister för att besöka konferensen.  Två av de journalister som i år fick resebidrag var Mikaela Åkerman och Karin Gyllenklev.  Curie fångade dem på plats i Boston.

Hur upplever ni AAAS-konferensen?

– Mycket verkar handla om det sociala, att det ska vara lätt för oss journalister att få kontakt med forskare, men också att vi ska förstå deras forskning. Det är en bra mötesplats för forskare och journalister, säger Mikaela Åkerman, som jobbar på Svenska Dagbladet.

Under konferensens fyra dagar möts deltagarna på seminarier och workshops där stor vikt läggs vid diskussion, pressmöten, paneldebatter, slutna arbetsmöten etc. Det finns också goda möjligheter att nätverka vid mingelfester och mottagningar.

Hur ser en dag på konferensen ut för er?

– Jag har förberett ett schema! En bra start är att börja med pressfrukost. Därefter kollar jag vilka embargon som ska släppas, och går på pressbriefings där AAAS själva valt ut saker ur det ordinarie programmet med särskilt nyhetsvärde. Efter det är det dags att börja skriva ihop en artikel och komplettera med intervjuer för att senare skicka en färdig text till Sverige, säger Mikaela Åkerman.

– Jag jobbar med programmet Institutet på P3, så för min del handlar det om att samla ihop idéer för kommande program. Min roll är att träffa intressanta personer inom forskarvärlden. Men jag har även rapporterat till Morgonpasset och P3 nyheter, så jag fick vara uppe mitt i natten (amerikansk tid) för att det skulle synka med Sverige, säger Karin Gyllenklev, programledare på Sveriges Radio.

Har ni mött någon särskilt intressant forskare?

– Ja, Steven Benner, professor i kemi, University of Florida, var mycket avslappnad och inte rädd för att spekulera, till exempel om hur bra våra förfäder var på att dricka alkohol. Och Harry J Klee, professor i biologi, University of Florida, som vill rädda tomatsmaken, men som själv inte äter tomater efter att ha förätit sig, säger Karin Gyllenklev.

Ett övergripande tema för konferensen finns varje år -, i år är det ”The Beauty and Benefits of Science”. Ändå kan det enligt Mikala Åkerman vara svårt att överblicka det mycket omfattande programmet med många parallella evenemang.

– Det är bra att det finns så mycket att välja på men det är lite svårt att sålla och i förväg veta var nyheterna finns. Om jag råkar välja en programpunkt som inte visar sig vara särskilt intressant, eller är svår att hitta en vettig nyhetsvinkel på, gäller det att snabbt tänka om, säger hon. 

Text: Gustav Löfgren
Foto: Carlos Angel - Gamma -IBL Bildbyrå

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter