Patent måste man söka innan man publicerar sina forskningsresultat, sedan är det för sent. En risk med ett krav på open access för forskningsdata är därför att forskare dröjer med att publicera resultaten. Ett av de stora svenska patenten är pacemakern. Den första implanterbara pacemakern uppfanns av Rune Elmqvist, svensk läkare och ingenjör, 1958.

Tänk på patent innan du publicerar

2013-02-26

Å ena sidan förhoppningen att forskningen ska leda till många värdefulla patent. Å andra sidan kommande krav på open access för forskningsdata. Går de att kombinera? Ja, men det kräver att både forskare och finansiärer tänker till i förväg, menar de experter som Curie talat med.

Diskussionen om open access, fri tillgänglighet, i forskningen har oftast handlat om att artiklar inte ska låsas in bakom betalmurar, utan vara möjliga att läsa gratis på nätet. Men på senare tid har frågan om open access även till forskningsdata uppmärksammats mer, och i framtiden kan detta bli ett krav från finansiärer som Vetenskapsrådet. Regeringens forskningsproposition hösten 2012 aviserade att Vetenskapsrådet kommer att få i uppdrag att utveckla enhetliga nationella regler för öppen publicering av forskningsdata.

Men vad händer med möjligheterna att skydda sina forskningsresultat med patent om det blir obligatoriskt att publicera sina forskningsdata öppet?

– Det som du söker patent på måste vara nytt. Om du redan har publicerat ditt forskningsresultat – oavsett hur – så har du förstört dina möjligheter att kunna få patent, konstaterar Patent– och Registreringsverkets generaldirektör Susanne Ås Sivborg.

Ta ställning inför varje publicering

Lösningen blir förstås att lämna in patentansökan först och publicera forskningsdata sedan. Enkelt i teorin, men Susanne Ås Sivborg tror att framtida krav på open access för forskningsdata ändå kan ställa till problem för forskare.

– Man kan hantera det här om man är medveten om det, men det kräver att forskare inför varje publicering av data tar ställning till frågan om att söka patent. Många kanske inte tänker på det; andra kanske inte kan se så tidigt i forskningsprocessen vilka data som är värda ett patent.

Malin Riis, chefsjurist på Vinnova, menar att det är viktigt att forskningsfinansiärerna, i den mån de i framtiden kräver open access-publicering av data, ger forskarna tillräcklig tid att hantera patentfrågor innan alla forskningsdata måste offentliggöras.

– Risken finns att de nya reglerna leder till oönskade konsekvenser, såsom att publicering av artiklar fördröjs för att forskarna inte vill släppa alla data, säger Malin Riis. Idag kan man publicera en vetenskaplig artikel utan att avslöja alla detaljer, och på så vis behålla möjligheten att senare söka patent.

Ingen stor risk att patent spolieras

Thomas Helleday är professor i translationell medicinsk forskning samt i kemisk biologi på SciLifeLab i Solna. Arbetet i hans forskargrupp omfattar både att skydda upptäckter med patent och att publicera forskningsdata enligt open access.

– Open access för forskningsdata är en stor fördel; jag ser inte några stora problem med det, säger han. Att hela forskarsamhället får tillgång till de stora mängder primärdata som produceras gynnar forskningen som helhet.

Risken för att möjligheterna till patent spolieras på grund av att data redan råkat offentliggöras ser han som begränsad. Om det händer kommer det knappast handla om avgörande upptäckter.

– Det kan inträffa. Men patent med lite höjd består i allmänhet av mer än oförädlade rådata.

Alla grupper delar med sig

Helledays labb forskar om nya behandlingar mot cancer, och samarbetar med andra forskargrupper runt om i världen enligt open innovation-principen, där alla grupper delar med sig till alla andra och ger varandra full frihet att använda och bygga vidare på upptäckter. Trots denna generositet är patentskydd för de fynd som görs en helt nödvändig del, förklarar Thomas Helleday.

– Annars kommer det aldrig resultera i några nya läkemedel på marknaden. Inget bolag kommer att vara berett att finansiera kostsamma fas II- och fas III-studier om det inte ligger ett patent i botten.

Offentliggjord data måste kvalitetssäkras

Det som bekymrar Helleday i fråga om open access-publicering av forskningsdata är istället kvalitetsfrågorna.

– När stora mängder rådata ska publiceras så finns det en risk att valideringen blir bristfällig, och kvaliteten därmed lidande, säger han. Om open access för forskningsdata verkligen ska bli till gagn för forskningen är det därför väldigt viktigt att data bearbetas och kvalitetssäkras innan de offentliggörs.

Text: Anders Nilsson
Foto: Leonard Lessin / Photo Researchers / IBL Bildbyrå

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter