Vid Aarhus universitet kan man påbörja forskarutbildningen antingen efter avslutad kandidatexamen eller efter ett år av magisterstudier, berättar Johnny Laursen (höger), som är forskningsdekanus vid Aarhus universitet. Milind Nigam (vänster), doktorand vid KI, är positiv till denna valfrihet.

Forskarutbildningen alltmer internationell

2013-01-21

Forskarutbildningens strategiska betydelse har hamnat alltmer i fokus. Konkurrensen hårdnar, samarbetena blir mer globala. Vad kan Sverige lära av länder som Danmark och Malaysia? Och vad tycker de forskarstuderande själva? Tidningen Curie tar upp doktorandernas villkor i en serie på fyra artiklar.

Antalet doktorander har ökat i såväl USA och Europa som i Latinamerika och Asien. Samarbetsformerna har blivit mer internationella och forskarutbildningarna har fått större strategisk betydelse.

Idag ses forskarutbildning och forskning ofta som en integrerad del i nationella tillväxtstrategier, inte minst i tredje världen. Tillväxtländer som Indien och Brasilien gör stora investeringar i forskning och utveckling, och i Kina har antalet personer med doktorsexamen ökat med 400 procent under de senaste 10–15 åren. Ökade satsningar på forskning har också lett till att beslutsfattare inom EU skärper kraven på kvalitetsuppföljning.

Så ser några av trenderna ut i forskarvärlden enligt en CODOC-rapport som presenterades i höstas.

Gemensamma intressen

Det finns idag flera olika typer av internationella samarbeten som utmynnat i utbildningsprogram där fler än en part och ett land är inblandade.

– Gemensamma program innebär kunskapsöverföring, samordning av resurser, uppbyggnad av strukturer och en ökad strategisk närvaro. Och i vissa fall kan det även handla om att få tillgång till ”naturliga laboratorier”, för att mäta seismisk aktivitet vid jordbävningar, vulkanutbrott och liknande, menar Thomas Jørgensen, som är ansvarig för European University Associations Council for Doctoral Education).

För att internationella samarbeten ska fungera måste parterna komplettera varandra och ha konkreta gemensamma forskningsintressen, understryker Thomas Jørgensen.

– Samarbetet bör förankras nerifrån-upp, men det är också viktigt med uppbackning uppifrån-ner. Samarbetet bör även ha ett tydligt regeringsstöd på båda sidor, och en finansiering som säkerställer möjligheterna att bygga upp strukturer som understödjer programmet.

Enligt Thomas Jørgensen beror dessa utvecklingstrender på att informationstekniken öppnat helt nya möjligheter när det gäller allt från att samla in, processa och dela data, till att kommunicera.

Boendefrågan blir viktig

Kelly Shaffer går en forskarutbildning som inbegriper två parter – Karolinska institutet (KI) och National Institutes of Health (NIH) i Washington, USA.  Enligt henne är den stora fördelen just att hon får tillgång till resurserna vid inte bara ett utan två av världens ledande forskningsinstitut.

– Det gynnar min forskning att jag har möjlighet att plocka det bästa från två världar. Men det är svårt att koordinera både pengar och logistik. Ett återkommande problem är bra boende, det är svårt i USA och till och med ännu svårare i Sverige.

Om de båda institutioner som ansvarar för programmet tog ansvar också för boendefrågan skulle doktoranden få större frihet att resa mellan universiteten utan andra hänsyn än när det är som mest optimalt ur forskningshänseende. Det skulle sannolikt också innebära att disputationen skulle kunna tidigareläggas, menar Kelly Shaffer.  

Betydelsen av mentorer ökar

Ingeborg van der Ploeg är studierektor för forskarutbildningen på KI. Sedan år 2000 har hon varit koordinator och mentor för studenter som ingått i ett så kallat sandwichprogram (se faktaruta) mellan KI och Hanoi Medical University i Vietnam. En av de viktigaste erfarenheterna hon gjort är att det ibland blir ett glapp i forskarkarriären för studenterna efter att de har doktorerat.

– Det är tyvärr inte helt ovanligt att studenterna upptäcker att de får problem med att få jobb när de återvänder. Det kan handla om att deras avhandling råkat beröra ett känsligt område, men också om konkurrens och maktstrider, berättar hon.

Ett sätt att underlätta övergången till arbetslivet, som Ingeborg van der Ploeg nu tittar närmare på, är att inrätta ett mentorprogram för alla forskarstuderande i denna typ av program vid KI.

Mer frihet med Aarhus modell

Kelly Shaffer, Thomas Jørgensen och Ingeborg van der Ploeg deltog alla i den konferens om forskarutbildning i ett globalt perspektiv som EUA arrangerade på KI hösten 2012. Där diskuterade över 200 deltagare från ett 30-tal länder betydelsen av forskarutbildning i ett globalt perspektiv.

Från Danmark kom bland annat Johnny Laursen som är forskningsdekanus vid Aarhus universitet. Där har man en modell för forskarutbildning som är unik för Danmark.

– Den skulle kunna beskrivas som en blandning mellan den europeiska och den amerikanska modellen. Vi har öppnat flera dörrar för att påbörja forskarstudier – hos oss är det möjligt dels efter att ha avslutat kandidatexamen, dels efter ett år av magisterstudier, berättar Johnny Laursen.

På så vis rekryteras studenterna till forskningsutbildningen när de själva känner sig redo. En annan fördel är att magisterstudierna integreras bättre med forskarutbildningen. Milind Nigam, som är doktorand vid KI, är positiv till upplägget.

– Vad jag gillar med den danska modellen är att den sätter den enskilde studenten i centrum. Den belönar studenter som har siktet inställt på forskarutbildning genom att erbjuda en tids- och kostnadseffektiv väg dit. 

Entreprenörskap viktigt i Malaysia

I Malaysia uppfattas universiteten som en viktig kugge i det innovativa system som ska ge bränsle åt Malaysias socioekonomiska utveckling, berättar Sharifah Hapsah, rektor vid Universiti Kebangsaan.

– Vi vill främja ekonomisk tillväxt, skapa fler högavlönade jobb och fler attraktiva universitet. År 2023 räknar vi med att ha 60 000 forskarstuderande i Malaysia. 

För att nå dit krävs nätverk med ledande företag, universitet och regeringar runt om i världen, nätverk där man kan utbyta erfarenheter om best practice, fortsätter Sharifah Hapsah. Hon beskriver den malaysiska modellen som en modell som rymmer både sociala komponenter och ingredienser från näringslivet och universiteten.

I Malaysia har man till exempel ett tydligt fokus på entreprenörskap när det gäller forskarutbildningen.

– Det är viktigt att integrera forskarutbildningen med marknaden. Vi hjälper våra doktorander att starta företag och vi hjälper dem i den första fasen av produktutveckling – på så sätt är det lättare för dem att attrahera investerare. Men när den kopplingen är gjord släpper vi taget, det är inte vår sak på universitetet att driva företag.

Indira Chivukula, själv forskarstuderande och aktiv i kvalitetsarbetet med att se över forskarutbildning och rekrytering vid KI, delar synen om att ett entreprenöriellt förhållningssätt är något som framtidens universitet måste ta till sig till fullo.

– Det handlar inte bara om att förbereda studenten för framtidens arbetsmarknad. Det handlar också om att få dem att se sig själva som entreprenörer, i begrepp att skapa och bygga upp en egen plattform inom forskningen, istället för att bara kämpa för att försöka passa in i en redan befintlig struktur, säger Indira Chivukula.

Text: Caroline Ardbo
Foto: Caroline Ardbo

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter