Tobias Otterbring och Marie Dacke är finalister i Forskar Grand Prix. Vinnare i denna tävling är den som bäst presentera sin forskning på tre minuter. Skådespelaren Lennart S. Svensson har coachat dem i presentationsteknik.
Forskar Grand Prix 2012

Forskarna som står upp på rockscenen

2012-11-29

Tandlossning, betydelsen av en tvättbräda och humlors navigeringstekniker är ovanliga ämnen för en rockscen. Men detta och mer därtill är vad som ska avhandlas på Debaser Medis i Stockholm den 4 december. Då äntrar nio forskare scenen för att göra upp om segern i Forskar Grand Prix 2012. 

Den som på tre minuter lyckas presentera sin forskning på det mest pedagogiska och medryckande sättet koras till vinnare. Publikens mentometerknappar, tillsammans med en expertjurys utlåtande, avgör vem som ska stå högst upp på prispallen.

Forskar Grand Prix är en tävling i forskningskommunikation. Målet är att ge det högre status, att visa på bredden i svensk forskning och att få nya målgrupper att intressera sig för forskning. Inspirationen kommer från Syddansk universitet i Danmark och forskarna som deltar har kvalificerat sig till finalen genom deltävlingar över hela landet.

Många tips

Marie Dacke från Lunds universitet är en av dem som nått finalen. Till vardags studerar hon hur små djur löser stora uppgifter som flygkontroll och navigering, och kommer att prata under titeln Konsten att flytta skit i rätt riktning. Marie Dacke har flera tips på hur man effektivt når fram med sitt budskap på kort tid. Det första är att ta hänsyn till målgruppen:

– Anpassa innehållet på ditt föredrag efter publikens förväntningar och förkunskaper. Detta gäller allt från vilken nivå du lägger föredraget på till referenser till kända händelser eller personer. Att referera till Top Gun utan att dina åhörare sett filmen blir lika verkningslöst som att presentera nya fakta utan relevant bakgrundsinformation.

Många forskare är alltför detaljerade när de ska presentera sina resultat, fortsätter hon:

– Det gäller att vara tydlig om åhörarna ska minnas och reflektera över huvudbudskapet i din presentation. Fundera på vad du vill förmedla och välj ut de data eller de exempel som är mest talande eller mest kritiska. Upprepningar av experimenten, vägen dit eller samtliga kontroller behöver inte alltid presenteras.

– Ett annat tips är att ändra tempo i ditt föredrag för att stimulera åhörarna. Detta kan du göra på en mängd olika vis. Du kan ändra presentationsteknik genom att slå på eller av elektroniska hjälpmedel en bit in i presentationen, visa en filmsnutt eller introducera en långsökt och gärna underhållande koppling till ett känt fenomen. Eller varför inte sjunga fram en del av ditt föredrag?

Lyft fram det överraskande

En annan finalist är Tobias Otterbring vid Karlstads universitet. Han forskar kring hur vi fattar beslut i butiksmiljö. När tidningen Curie når honom står han i entrén till ett IKEA-varuhus, iklädd företagets blågula kläder. Här försöker han ta reda på vad det är i entréns utformning och i personalens mottagande som avgör hur mycket tid och pengar kunderna är beredda att spendera, och hur nöjda de känner sig med besöket.

– Jag triggas av tävlingsmomentet i Forskar Grand Prix. Tävlingen har också gett mig en annorlunda möjlighet att nå ut med min forskning utanför universitetet.

– Det är en utmaning att täcka in allt på tre minuter – att förenkla utan att förvanska. Jag har lärt mig mycket som jag kan använda i min egen undervisning, som att ta det viktigaste först och inte snöa in på en massa detaljer. Ett annat knep för att väcka intresse är att lyfta fram överraskande resultat, när något visat sig vara tvärtemot vad man trodde.

Publiken vill bli omtyckt

De tävlande forskarna coachas i presentationsteknik av skådespelaren Lennart R. Svensson. Han har under drygt 20 års tid arbetat med kommunikation, kroppsspråk och pedagogik.

– Ofta är forskare väldigt duktiga och entusiastiska, men de saknar kunskap om hur man fångar en publik. En nyckel är att förstå vilka som sitter i publiken. Hur kan du anpassa ditt kroppsspråk och ditt ordval för att passa dem? Kanske ska du använda liknelser, berätta en saga eller använda föremål för att föra fram ditt budskap.

– Det gäller att skapa kontakt, publiken vill bli sedd och omtyckt. Då skapar man en acceptans och får publiken att lyssna och tro på det du säger. Om någon pratar om det du berättat vid kaffet dagen därpå, då vet du att du lyckats i din kommunikation.

Goda erfarenheter i Norge

Det svenska konceptet är en bearbetad version av Norges Forsker Grand Prix. Sidsel Flock Bachmann är rådgivare vid Norges forskningsråd. Där har man arrangerat tävlingen i flera år och erfarenheterna är goda:

– Arrangemanget är ett bra sätt att tala om forskning, med en blandning av humor, allvar och show. Forskarna får en utbildning i hur man talar inför en publik, och det tar de vidare med sig i sitt arbete. På så sätt fungerar de som inspiration för andra forskare.

– En annan effekt är att vi pratar mer om forskningskommunikation generellt, om huruvida det kan vara underhållning och om vikten av nå ut utanför universitetens väggar. En positiv bieffekt för mig är att jag lärt mig mycket om vitt skilda ämnen, även sådana jag inte ens visste att det forskades kring!

Text: Sandra Rodin
Foto: Maria Obed (Tobias O.), Lunds universitet (Maria D.), privat (Lennart S.)